Sunday, May 12, 2019

Hur man bibehåller tvåspråkighet bland studenter på Helsingfors universitet (UH)

Torsdagen 9 maj arrangerade Helsingfors universitets en workshop: Pedagogik och språklig diversitet - Där språken möts. Huvudtalare var Dr. Ann-Christin Torpstén. Hennes forskning rör flerspråkig pedagogik på temat 'transspråkande'. Mänskligt språk har sitt ursprung i läten förknippade med grymptningar vid ätande liksom skrikljud efter kopulering. Språkutveckling är en evolutionärt betingat kulturellt fenomen och syftar till förmedla information.  Språk lärs i hemmet. Tvåspråkiga barn var också bättre än enspråkiga barn på att ignorera störningar utifrån samt metakognition. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Torsdagen 9 maj arrangerade Helsingfors universitets avdelning Svenska ärenden en workshop:
Pedagogik och språklig diversitet - Där språken möts.
Under workshopen fick deltagarna höra olika talare berätta om erfarenheter av och forskning kring undervisning av flerspråkiga studentgrupper och hur man kan utveckla den.

Huvudtalare var Dr. Ann-Christin Torpstén, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Sverige. Torpséns forskning rör flerspråkig pedagogik på temat 'transspråkande' – att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet (Nationellt centrum för svenska som andraspråk, 2018).

Workshopen omfattade även andra teman: Pedagogik och språklig diversitet inom Tvex – vad säger studenterna? respektive Hur kan man utveckla den pedagogiska praxisen när det gäller undervisningen av flerspråkiga studentgrupper?

Bakgrunden till initiativet är att Helsingfors universitet är ett tvåspråkigt lärosäte. Det betyder att studenter ska erbjudas undervisning på Finlands två nationella språk - originalspråket - svenska - samt det språk som implementerades långt senare - uralisk-finska.

När Helsingfors universitet grundades 1640, var Finland och Estland del av det svenska kungariket. Svenska språket var således huvudspråket i Östersjöområdet och är fortfarande handelsspråket runt Östersjön.

Alla språk talas med dialekter, svenska är inget undantag. I Sverige talas således dialekten Sverige-svenska, medan man i Finland talar en annan dialekt - Finlands-svenska.

En del av mitt forskaruppdrag inkluderar undervisning på Språket runt Österjön. Det inkluderar med största sannolikt även forskande om hur tillämpningen ska gå till. Om det kan man resonera – utbyta idéer genom språk (Pinker, 2011).

En viktig fråga i sammanhanget är hur uppstod språk och hur och när utvecklas det hos en individ?
My student Tony Massaro has been analyzing these data to try to tease out what factors make females more likely to produce these calls. Such calls aren’t particularly word-like, but they do play an important role in communication. Like many wordless sounds that people make – think laughter, screams and crying – listeners hearing the sounds can infer quite a bit about the caller’s situation(Wilson, 2018).
Mäniskligt språk har sitt ursprung i läten förknippade med grymptningar vid ätande liksom skrikljud efter kopulering. Dessa läten har sedan under lång tid utvecklats till ett språksystem som består av utveckling, förvärv, underhåll och användning av komplexa kommunikationssystem (Wikipedia). Inom lingvistik –språkvetenskap – studeras följaktligen samspelet mellan ljud och mening (fonetik), ordens relation i en mening (syntax), betydelse (semantik), betydelse i en kontext eller mellan individer (pragmatik), hur ord bildas liksom deras förhållande till andra ord på samma språk (morfologi)samt generativ lingvistik – ett system med regler som genererar exakt de kombinationer av ord som bildar grammatiska meningar på ett visst språk (Carnie, 2012).
For a communication system to qualify as a language, it must use symbols,  and these symbols must be organized into sequences using syntax, which is a set of rules that enables a user to generate an effectively infinite number of meaningful utterances using a finite number of symbols (Coolidge & Wynn, 2018).
Språkutveckling är en evolutionärt betingat kulturellt fenomen och syftar till förmedla information (Mercier och Sperber, 2011; Pinker, 1994). När barn föds har de inget talat språk utan kommunicerar sina intentioner och önskningar via språkljud kombinerat med icke-verbala uttryck.

Vid tio månaders ålder visar barn upp målorienterat beteende (Trafton, 2017), vilket indikerar betydande utveckling i: 
Runt 1 års ålder startar också apoptosis - spontan celldöd - som pågår åtminstone upp till 14 års ålder.

Vuxnas hjärnor har genom årmiljoner av evolution lärt sig höra skillnader mellan olika språkljud och och att kombinera dessa med icke-verbal uttryck som ansiktsuttryck (Darwin, 1872; Gladwell, 2005).

Interaktionen mellan föräldrar och barn har också en avgörande betydelse för barnets språkutveckling; Hart Risley (1995) visar till exempel att sättet att tala liksom hur mycket man talar i hemmet under ett barns tre första levnadsår påverkar barnets akademiska prestation vid 10 års ålder (och sannolikt därefter). Skillnaden kan vara upp till 30 000 000 ordperceptioner. Läs Tina Rosenberg (2013) The Power of talking to your baby för en populärvetenskaplig orientering.

Exempel. Barn (2-6 år) som tittar passivt på barnprogram på främmande språk kan efter ett par veckor recitera texten med korrekt uttal. Steget därifrån till att förstå enstaviga och sedan tvåstaviga ord lägger grunder för mer komplex meningsbyggnad. Tänk morfologi respektive generativ lingvistik.

En jämförelse av exekutiva funktioner hos en- respektive tvåspråkiga sjuåringar visar att tvåspråkiga barn var betydligt bättre än enspråkiga barn beträffande förmågan att behålla fokus på en uppgift (selective attention).

Tvåspråkiga barn var också bättre än enspråkiga barn på att ignorera störningar utifrån. Uppmärksamhet är avgörande för kognitiv utveckling, det vill säga akademisk prestation. Det fann dock ingen direkt effekt på akademisk prestation (Blom, Boerma, et al. 2017).

En annan studie där man undersökt 9- respektive 11-åringar visar att tvåspråkiga barn har bättre metakognitiv förmåga jämfört med enspråkiga barn (Cummins, J. (1978). Meta-kognition inkluderar förmågan att genom resonerande skilja rätt från fel (Flemming och Lau, 2014).

Inlärning är en process att anskaffa ny, eller modifiera, kunskap. Inlärning är ett hypotetiskt konstrukt som inte kan observeras direkt, men slutledas från observerbart beteende (Gross, 2010).
Närhelst hjärnan varit aktiv och aktiviteten gett någon form av bestående spår som längre fram kan påverka neuronala processer – då har vi ett fall av inlärning och minne(Eriksson 2001, s. 125).
Det mesta vi lär oss, inklusive språk, sker omedvetet utifrån icke-deklarativa principer för implicit lärande (Seger 1994). Detsamma gäller talets framställning, vid presentation eller i interaktion med andra. Vi planerar inte vad vi säger – det sker spontant.

Det finns en tydlig skiljelinje mellan pedagogik och psykologi om hur man ser på inlärning. Medan pedagoger vill medvetandegöra – lyfta detaljerna om lärandeprocesser – till deklarativ nivå (exekutiva funktioner inklusive arbetsminne (Diamond, 2013) betraktar psykologer lärande främst som ett implicit fenomen som manifesteras genom beteendeförändring (Gross (ibid.); Eriksson (ibid.); Seger (ibid.); Österberg (ibid.)). Det sistnämnda innebär att vi lär oss språkljud med icke-verbala ansiktsuttryck. Dessa ackumuleras till redan etablerade mönster av aktiveringar i hjärnans neuronala nätverk. Det leder så småningom till en förståelse av enstaka ord och senare mer komplexa meningar.

Även om inlärning sker på samma premisser genom hela livet, erfar de flesta att det är är svårt att i vuxen ålder tillskansa sig nya språk lika fort när man är ett barn. Dels har hjärnan 'resnat ut' inaktiva nervceller, dels har vuxna som regel ett eller flera etablerade språk liksom erfarenhet av interpersonellt samspel med verbal och icke-verbal kommunikation. Det betyder att studenter, jämfört med barn, behöver mer upplevelse av språk de inte behärskar fullt ut för att kunna använda det i framtida mellanmänskliga utbyten.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment