Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
HBLs chefredaktör Erja Yläjärvi kommenterar Sannfinländarnas partiledare Riikka Purra som tydligen påstår att skolsvenskan hotar ural-finskspråkigas självbild. Yläjärvi, som själv av uralisk-finsk bakgrund frågar:
Länk till källan.
En passage i Yläjärvis text är oroande. För Finland:
“I helt finskspråkiga regioner finns det heller inte någon större motivation bland tonåringar att studera svenska.Det följdes av en kommentar från Folketinget.
Svenskans framtid i Finland ser inte speciellt positiv ut och den obligatoriska skolsvenskan har inte klarat av att ändra på det”.
Länk till källan.
För att förstå vad detta handlar om bör man ha en förståelse om vad språk är liksom hur språk påverka kultur (Reich, 2019).
Varför har vår art – Homo Sapiens Sapiens – ett språk?
Språket verkar ha framträtt efter att vårt genus framträdde före ca 2,8 miljoner år sedan (Everett, 2017; Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015).
Grunden för språk lärs genom implicita processer under de första fem levnadsåren då de exekutiva funktionerna packas upp (Adornetti, 2016; Ardila, 2008; Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Seger, 1994; Shokrkon och Nicoladis, 2022).
När man diskuterar språk är nyttan avgörande. Våra gener är själviska (Dawkins, 1976). För att öka sannolikheten att kunna skicka de egna generna in i framtiden, kan det vara bra att kunna tala för varan (sig själv) (Mercier och Sperber, 2011), men även att fånga upp och resonera om information från omgivningen, dvs. entreprenöriellt tänkande, vilket handlar om de “kunskapsstrukturer” som människor använder för att fatta bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015 ; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012). I takt med att världen blivit en bättre plats att leva på har argumenterade i allt större utsträckning ersatts av resonerande (Pinker, 2011, 2018).
“The most important psychological contributor to the decline of violence over the long term may instead be reason: the cognitive faculties, honed by the exchange of ideas through language, that allow us to understand the world and negotiate social arrangements” (Pinker, 2011).Därefter mattas den biologiska utvecklingen av för att möjliggöra träning på att navigera sociala nätverk epistemiskt och instrumentellt. Med sociala nätverk bör utblicken vara bredare än den bostadsort man lever i för tillfällen. Man bör titta på vilket språk som möjliggör bäst sociala möjligheter.
Den som inte tidigt fått lära sig att resonera med det språk som används i närområdet kommer att hämmas när han eller hon ska bygga sociala nätverk.
Finland består av två språkkulturer, den svensk-finska och den uralisk-finska. Det är spänningen mellan dessa kulturer som Purra, Yläjärvi och Gestrin kommenterar. Notera att de inte resonerar med varandra.
Med vilket språk kan den enskilda finska individen att skapa ett självständigt liv?
Purra och hennes parti Sannfinländarna menar att uralisk-finska är Finlands ur-språk. Stämmer det?
Finland (1917 -) är en nation i Fennoskandien vars urbefolkning är en mix av migranter från söder samt en senare migration av nomader från nordöstra Sibirien. De sistnämnda dominerade norra halvan av området fram till 1000 AD (Lamnidis et al. 2018).
I förkristen tid uppstod en handelkultur i det som idag kallas det svenska kungariket. De handlade med Mykene. Och när Mykene slutade existera handlade de med Etruskerna. Och när Etrusterna slutade existera handlade med Rom; Sweonerna exporterade skinn och fick guld och salt i betalning. Men lika viktigt: träning i decentraliserat entreprenöriellt tänkande. Sweonerna utvecklades till sjöhandelsnätverket Roden/Svitjod som skeppade varor från Särkland till Frankerna (dagens Frankrike och Tyskland).
På andra sidan Bottniska viken fanns Satakunda. De ansökte om att få bli med i sjähandelsnätverket Roden/Svitjod (Klinge, 1985). Det blev starten på en inegration som ledde till Satakunda, Egentliga Finland blev Svithjods östra rikhalva.
Svitjod etablerade ytterligare handelsplatser: Holmgård (Novgorod) och Kiev (Gårdarike). Sweoner blev Svear och deras språk blev handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.
Sjöhandelsleden mellan norra Roden (Tiundalands Rod) och Saratunda var sannolikt etablerad när [kung] Erik den heliges Jedvarssons (1125-1160) och biskop Henriks företogs sitt förmodade korståg.
Not. Uppgiften om Jedvarsons korståg bestrids av Drs. Martin Hårdstedt och Henrik Meinander. Deras invändning bygger på att det ska saknas skriftliga belägg för händelsen.
Svearna grundade 27 handelsplatser i östra rikshalvan. Dessa utgör idag Finlands största städer, inklusive Helsingfors (1550).
På det följde grundandet av universitet: Greifswald (1456) respektive Uppsala (1477).
1560 öppnade Sveriges kung Erik XIV (1533 – 1577) dörren den renässans han var uppfostrad inom och som hållits tillbaka av hans pappa Gustav Vasa (McKeown, 2009).
1561 ( – 1721) blev Estland del av det svenska riket. tiden beskrivs som den lyckliga tiden.
1581 kröner sig Sveriges kung Johan III till storfurste av Finland. Det betyder att Finland börjar användas och att östra rikshalvan blir ett storfurstendöme.
På 1600 – talet kom vetenskapsrevolutionen (Widmalm, 2012).
1632 kompletterades universiteten i Greifswald och Uppsala universitetet i Dorpat. 1640 grundades Kungliga akademin i Åbo.
På det följde upplysningen (Pinker, 2018) som spreds till norden via Sveriges kopplingar i Europa.
Det svenska kungariket fick sin första konstitution.
1748 påbörjades byggandes av Sveaborg, som blev Östra rikets andra 'stad' efter Åbo.
1754 skrev Henrik Gabriel Porthan (1739 – 1804) in sig på Kungliga akademin i Åbo. 1760 disputerade han sin magisteravhandling. Porthan var fennofil och använde myter och folksånger för att spekulera att urfinländaren kom från trakterna kring norra Karelen, vilket som av en händelse var hans egen hembyggd. Han promoverades till professor och rektor. Notera att Poarthan föddes i Sverige och var svenskspråkig.
1808 invaderade ryska styrkor östra rikshalvan och sjöfästningen Sveaborg.
Här är det värt att notera att Ryssland invaderade ett territorium som under drygt 1000 år traderat Sweonernas/Svearnas handelsspråk och entreprenöriella tänkande, vilket sannolikt djupt i väggarna.
Kommendören Cronstedt valde att kapitulera och räddade därmed tusentals människor som levde och verkade på Sveaborg. Det ledde till att östra rikshalvan från 1809 blev en vasallstat till Ryssland.
1863. För att fjärma den forna östra rikshalvans/storfurstendömets befolkning från moderlandet beslutade Ryssland att det svenska språket skulle kompletteras med ett andra officiellt språk. Men man valde inte ryska utan ett språk som aldrig haft utbredning i landet – uralisk-finska.
1810 startade fennomanrörelsen som brukar beskrivas som nationalromantisk eller etnoromantisk.
1835 publicerade Lönnrot det uralisk-finska eposet Kalevala som erhöll nationalstatus. Notera att Lönnrot föddes i Sverige och var svenskspråkig.
1848 publicerade Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg (1804 – 1877) första delen av Fänriks Ståhls sägner. Första och sista versen bildade Vårt land – som senare blev Finlands nationalsång. Notera att Runeberg föddes i Sverige och var svenskspråkig.
1863 grundades Finska partiet vars syfte var att sprida det uralisk-finska språket.
1867 översätts Runebergs Vårt land till uralisk-finska.
1870 talade dock 75 % av Finländarna svenska.
Efter 60 år av idogt arbete och sannolikt stora investeringar, har effekten av försöken att tränga undan svenska varit knapphändig – spridningen är bra 25 %.
1800/1900 var svenska huvudspråket vid Riksarkivet.
1906 grundades Svenska folkpartiet.
1910. Efter 100 års idogt arbetet och sannolikt stora investeringar, har uralisk-finskan fått 50 % utbredning.
När man aktionsforskar – utvinner information i samtal med andra – får man ofta höra att 60-talet hördes handelsspråket överallt i Helsingfors. Dessa vittnesmål finns inte nedtecknade men utgör viktiga historiska markörer. En annan aspekt är språksjälvkänslan. Många av de finländare jag mött vågar inte tala vårt gemensamma handelsspråk. Det tror att deras dialekt inte räcker till. Detta förklaras av sociolekt.
1995. När Finlands landsbygdsparti gick i konkurs reste sig ett nytt parti ur dess aska – Sannfinländarna. Deras utgångspunkt är lik Finska partiets: en vurm för det uralisk-finska. Det verkar också som att de tror att uralisk-finska är Finlands urspråk. Jämför Lamnidis et al. 2018.
2022. Trots 212 år hård marknadsföring inklusive stora mängder skattemedel, har uralisk-finskan fått en 87 % utbredning i Finland.
Och det ovan nämnda, vilket manifesterar ett betydande motstånd, talade 47 % av Finländarna svenska.
Notera. 5 % av den finländska befolkningen registrerar sig som svenskspråkig. Många misstolkar detta som att det representerar svenskans utbredning i Finland.
Varför har implementeringen av uralisk-finska gått så trögt?
Svenska, eller skandinaviska, talas i hela Fennoskandien. Skandinaviska har släktskap med germanska och latinska språk.
Det finns över 200 ord i engelskan som urspringer från skandinaviska språk. Även om skandinaviska har fler likheter med engelskan jämfört med tyskan, så har svenska och tyska samma proto-germanska ursprung och tros vara det språk som talades av de första indoeuropeiska nybyggarna som anlände till norra Europa för cirka 3700 år sedan (Larsen). Till detta ska läggas att det finns över 100 Italienska ord som är nästan identiska med skandinaviska ord.
De finländare som talar svenska får inte bara tillgång till hela Fennoskandia, de bygger en germanskt-latinskt neuropsykologisk minnesstruktur som kan användas för att lära sig något av de anknytande språken. Det är förstås en enorm fördel.
De som bara lär sig uralisk-finska bygger en neuropsykologisk minnesstruktur som saknar de element som finns i germanska-latinska språk. De har svårare att lära sig och uttala engelska, tyska och andra europeiska språk jämfört med svenskspråkiga. Det är förstås en betydande nackdel.
Vid sin Giffordföreläsning 2019, nr 3, berättade atropologen Mark Pagel om stamstänkande. I den första exemplet beskriver han Papua nya Guinea där byarna ligger uppradade efter varandra och där alla byar talar olika språk. De hålls isär med stamtänkande. Nästa exempel är Finland och den psykologiska gräns som utgörs av Nöteborgstraktatet (1323). Pagel menar att de som bor norr därom inte gärna beblandar sig med de som bor söderut. När jag talar med finska forskarkollegor som neurovetenskap berättar de att samlar data från norra Finland. Enligt dem beror det på att biologin är mer homogen.
Svenska är fortfarande, efter drygt 1000 år, handelsspråket runt Östersjön, d.v.s. är gemensamt för Sverige, Finland och delvis Estland där svenskan fortfarande har en viss utbredning.
2022, på våren,
- meddelade undervisningsministeriet att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy,
- meddelande Helsingfors polisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är deras största problem.
Notera att dessa negativa saker har större utbredning bland dem som inte talar svenska.
Purras oro om den uralisk-finska självbilden är sannolikt det utanförskap som de som inte lär sig svenska får uppleva och som sannolikt leder till dålig språksjälvkänsla.
Yläjärvis ide att betygen skulle tas bort för skolsvenskan skulle innebära en devalvering av svenskan i Finland. Det är viktigt att visa unga människor att svenskan är viktig för att de ska växa upp till självständiga individer som kan resa i Sverige.
Gestrins argument att finska barn borde läsa mer svenska rimmar med forskning. Att ha svenska språket närvarande under uppväxten är avgörande. Ergo. Det är viktigt för Finland att barn och unga lär sig svenska.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X
Tänkvärt!
ReplyDeleteTänkvärt!
ReplyDelete