Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I en aktuell artikel i Hufvudstadsbladet inleder reportern Patrik Harald med följande, och jag citerar: “Efter succén med havremjölken Oatly ...” [Sic.]. Sedan följer en intervju med en pensionerad professor i matteknologi som äger 10 % i ett bolag som marknadsför en ersättningsprodukt till mjölk baserad på en emulgering av potatis och rapsolja (tänk potatismos fast med mer vätska). Emulgera handlar om att lyckas blanda ihop saker som inte riktigt går att blanda, d.v.s. saker som inte riktigt hör ihop.
Länk till källan.
Så vitt är känt är Oatly knappast en succé. Men jag kan ju ha fel och frågade därför Patrik Harald via Twitter varifrån hen fått uppgiften att Oatly varit ett succé:
Svaret kom tre timmar senare:
Oatly startade någon gång på 1990-talet. Ett gäng forskare, sannolikt på samma avdelning som den aktuella respondenten, kom på ett sätt att krama ur en vitaktig vätska ur havre. Processen, som sannolikt är patenterad, omvandlade ca 40 % av havren till maltos vars Glykemiska index är 105. Vätskan beskrivs också som ultra-processad. Det har cirkulerat uppgifter om det varit en del fuffens beträffande marknadsföringen av denna vitaktiga vätska som påstods kunna ersätta mjölk. Hösten 2020 skrev jag därför en artikel om Oatly på min forskarblogg: Wow! Oatly should apologize to milk farmers and change the color of it's liquid. For Ethical reasons.
Beträffande Oatly's försäljning och vinster skrev Blomberg's den 19 april 2021:
“Oatly reported a $60 million net loss on $421 million revenue in 2020, compared with a loss of $36 million on revenue of $204 million the previous year, according to the filing”.Och så här sammanställer Julian Mellentin, New Nutrition Business, företagets utveckling (se diagram nedan):
 | ||
| New Nutrition Business. Impressive sales, impressive losses at Oatly. mar 9, 2022, Julian Mellentin | |
“But every $1 of product it sells costs it $1.28 to produce and as a result its losses are also up – by 220% (see Chart). That's right, every new sale it makes increases its losses. Oatly has also seen its gross margin tumble from 27.7% in 2020 to 15.9% in 2021. In 'the old days' before Big Money investors got involved in the food industry and companies were expected to make a modest profit, that would have been a firing offence for the CEO. But this, apparently, is a 'new normal'. With raw material and energy costs rocketing, Oatly's gross margin is only going to get worse. By the way, Oatly's stated “long-term goal” is to achieve a 40% gross margin. That looks like a very distant dream” (Mellentin, New Nutrition Business).Efter utspelet från Haralds att Oatly varit en succé, ger han sig i kast med att marknadsföra potatismosen med extra vätska. Haralds artikel innehåller också en rad påståenden som fick stå oemotsagda:
“Potatis innehåller 1,5–2 procent protein. Det är inte särskilt mycket, men enligt Tornberg är proteinet av god kvalitet för att vara vegetariskt. Det har en bra sammansättning av aminosyror – proteinets byggstenar – med en hög halt av leucin, som är en av de essentiella aminosyrorna. Det tas lätt upp av kroppen och kan jämställas med mjölk- och äggproteiner”.2020 visade två oberoende forskarlag att friska människor som ersätter en del av det animaliska proteinet med vegetarisk alternativ redan efter 12 veckor visade tecken på benskörhet. Båda studierna använde guldstandarden - RCT (Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020).
Sedan följer ett annat utspel:
“Koldioxidavtrycket från potatismjölken är ungefär en tredjedel av komjölkens och ligger på ungefär samma nivå som havremjölk”.Men våren 2019, dvs. tre år innan Harald skrev ihop sin krönika, hade ordföranden för SLC gjort följande redovisning i HBL:
Länk till källan.
Året efter följde en studie som testade vad som skulle hända med klimatet om man slutade tillverka mejerier i USA. Resultatet visade att effekten skulle bli obetydlig (Liebe, White och Hall (2020). Men artikeln innehåller också en redovisning med de näringsämnen som finns i mejeriprodukter:
“Vitamins supplied by dairy products also make up a high proportion of total domestic supplies from foods, with dairy providing 39% of the vitamin A, 54% of the vitamin D, 47% of the riboflavin, 57% of the vitamin B12, and 29% of the choline available for human consumption in the United States” (det går att applicera även på de nordiska länderna).Harald fortsatte sitt politiskt korrektia korståg:
“Rapsoljan är hälsosammare än fettet i komjölken, bland annat tack vare sitt tioprocentiga omega-3-innehåll. Det här är positivt för veganer, som annars lätt har brist på omega-3 eftersom fisk är den främsta källan”.Så här skriver Dehghan et al. (2018) om mejerier och hälsa:
“Dairy consumption was associated with lower risk of mortality and major cardiovascular disease events in a diverse multinational cohort”.Rapsolja är ofta ifrågasatt och påstås skapa inflammation i kroppen. Jag hittar dock ingen bra referens just nu. Man kan dock se den framstående vetenskapsjournalisten Nina Teicholz aktuella presentation: How Did We Get Here? The History Of Vegetable Oils; Nina Teicholz, M.Phil.
Det är svårt att förstå hur Patrik Harald gör sina analyser, men allt hen påstått saknar överensstämmelse med etablerad vetenskap.
Exakt varför HBL väljer att marknadsföra matersättningsprodukter baserade på vegetabilier är också rätt svårt att förstå. De är ju hälsavådliga.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment