Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
20 augusti genomförde Olaus Petris församling en braskväll. Det innebär att man bjuder in någon person som intervjuas om något. Det kan handla om en livsgärning som nedtecknats i en bok. Gårdagens gäst heter Wenzel Hagelstam, är verkställande direktör för Hagelstam antik och har skrivit en bok om sin livsgärning.
 |
| Wenzel Hagelstams bok. Foto: Peter Österberg |
Det hela var mycket intressant. Men speciellt intressant var några aspekter som Hagelstam lyfte fram och som hade att göra med (1) att läsa av människor, (2) socio-kultur, (3) att inte lita på main-stream media (4) äta vi borde äta mindre kött.
Som psykologi-forskare som ägnat tre år att forska om matproduktionens framtid tyckte jag detta var spot-on och satte mig ner och samtalade med Hagelstam en stund.
(1) att läsa av människor. Hagelstam tog upp mötet med människor och det faktum att vi ibland inte behöver göra verbala utbyten för att förstå situationen. Hagelstam menade att det var bättre förr - att folk nu för tiden inte var lika bra på detta. Hagelstam har rätt och fel. Detta kallas icke-verbal kommunikation och har använts av våra förfäder sedan vårlinje startade för ca sex miljoner år sedan. En teori säger att det skedde i Tugens hills mellan Viktoria- och Turkanasjön (Pickford, 2006). Se även min kandidatavhandling (Österberg, 2001).
Liksom alla som i sitt värv möter andra människor har Hagelstam förstås tillämpat detta i mötet med människor som velat sälja eller köpa något.
I Blink - The Power of Thinking without Thinking (Gladwell, 2005) ges många exempel där icke-verbal kommunikation använts i beslutssituationer. Och det inledande exemplet handlar lite otippat om hur en person kommer till ett museum för att sälja något som hen påstår är riktigt gammalt men där personalen använder icke-verbala kommunikation (magkänslan) som varningssignal och därmed stoppar köpet. Intuition kan fungera som varningsklocka men också vara viljeledande, så kallad simulerings-bias (Kahneman och Tversky, 1977). Hagelstam är rätt på pengarna om fenomenet men jag tror det blir svårt att visa att användningen av icke-verbal kommunikation skulle ha minskat.
(2) socio-kultur. Hagelstam postulerade att det enda som skiljer oss människor är kulturen. Hagelstam angav skillnader mellan Finländare och Ryssar liksom Fransoser och Spanjorer. Han menade att Finland och Ryssland skiljs åt genom inriktningen på kristendomen. I Finland tillämpas Luthers läror och i Ryssland den ortodoxa dito. Det andra exemplet var franska statens syn på kopiering/förfalskningar av konst som anses vara kriminellt, medan man på andra sidan gränsen är lite mer open-minded.
Dessa skillnader finns ju också mellan Finland och Sverige samt inom Finland, vars språkkultur främst varit svensk men som efter 1910 även blivit uralisk-finsk. I sin Giffordföreläsning (2019) om tribalism anger Dr Pagel Papau nya Guinea som exempel på tribalism och i det andra exemplet Finland.
Rent vetenskapligt tillhör alla människor en art - Homo Sapiens Sapiens som har existerat åtminstone i 320 000 år (Hublin et al. 2017). Därmed stämmer det att kultur, eller socio-kultur, är det som skiljer oss åt.
(3) att inte lita på main-stream media. Hagelstam sa plötsligt att man inte ska lita på det som rapporteras i media. Utfrågaren Maarit med en bakgrund från statliga YLE rynkade på näsan. Det är för övrigt en icke-verbal respons på ogillande. Och det är just en rad icke-verbala, eller icke-deklarativa aspekter som spelar in.
Rent vetenskapligt är det känt att personal inom media överdriver och anammar principen if it bleed it leads (Pinker, 2018). Dr. Pinker artikel bygger på Kalev Leetaru forskning om sentiment mining:
Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific.På svenska: "Sentiment mining" bedömer den känslomässiga tonen i en text genom att räkna ihop antalet och sammanhangen för ord med positiva och negativa konnotationer, som bra, trevligt, fruktansvärt och fruktansvärt.
Året efter Dr. Pinkers artikel i The Guardian skrev Kalev Leetaru en egen artikel om sentiment mining i Forbes - Sentiment Mining 500 Years Of History: Is The World Really Darkening?
Leetaru presenterar tre intressanta diagram:
De två översta diagrammen visar att tonen i journalistiken har blivit mer negativ över tid. Det tredje diagrammet visar andelen artiklar som publicerats online. Leetaru menar att den negativa tonen i journalistiken ökat under 1990-talet när det blev vanligare att publicera online. De två första diagrammen visar dock att den negativa trenden startade långt innan media började publiceras online.
Förklaringen är att vi människor lätt faller offer för något som kallas emotionella och kognitiva mentala fallgropar. Det finns ca 200 att välja mellan. En av dessa är negativity bias (Baumeister et al. 2001):
Länk till källan.
Negativity bias kallas även Positive-negative asymmetry:
Länk till källan
När det gäller synen på andra eller vissa personer:
Länk till källan.
Steve Pinker menar även att tillgänglighets-bias (Tversky och Kahneman, 1973) spelar in när vi läser nyhetsartiklar.
Tillgänglighets-bias innebär att information som upprepas ofta används för att generlisera oavsett om informationen är validerad eller inte; det som nämns ofta i media kommer att utgöra allmänhetens utblick av världen. Som exempel nämner Dr. Pinker flygplansolyckor kontra bilolyckor.
Pinker menar att medias fokus på det negativa får negativa konsekvenser.
När vårt psyke fastnar i mentala fallgropar, då har vi svårt att aktivera psykets normaltillstånd - prospektion, d.v.s. att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014) speciellt att sätta mål (Locke och Latham, 2002, 2019; Szpunar et al. 2014).
En sannolik effekt av tillgänglighets-bias var att Hagelstam reciterade frasen - vi borde äta mindre kött. Jag fick frågan om det stämmer och rent vetenskapligt gör det det inte. Här kommer just exemplet om varför vi inte ska lita på media.
2021 lät YLE publicerade en intervju med frågeformulärsforskaren Mikael Fogelholm där han hävdade:
– Kopplingen mellan tjocktarmscancer och rött kött är tydlig. Men då det kommer till de andra sjukdomarna kan det också handla om att man överlag har ohälsosamma levnadsvanor.
Länk till källan.
I augusti 2023 fick Dr Fogelholm åter uttala sig och sa då att Finländarna äter för mycket hårda fetter:
Länk till källan.
Näringsforskning är ett komplicerat ämne. I Finland kompliceras frågan dels av något som kallas North Karelia Project, dels av det stamtänkande som uppstått när lokala forskare för sin diskussioner på uralisk-finska.
För att förstå näringsforskning finns det en poäng med förstå paleo-antropologi liksom skillnader mellan olika metoder.
För ca 3,5 miljoner år sedan började våra förfäder, Australopithecus "Lucy" afarensis, äta benmärg (McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Den näringstäta maten startade en förändring - en expansion av deras hjärnor och en reduktion av deras tarmsystem (Aiello och Wheeler, 1995).
2.8 miljoner år före nutid: vårt genus - Homo - var etablerat (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). De hade en märkbart större hjärna jämfört med Lucy.
Strax därefter skedde en betydande klimatförändring, från Neogene (23,03-2,58 miljoner år före nutid) till Kvartär (Quaternary; 2,58 år före miljoner före nutid).
Fynd visar att våra förfäder vid den tidpunkten var köttätare (Pobiner, 2013, 2016).
ca 2 miljoner år före nutid och i takt med att att deras hjärnor blivit större, gavs utrymme för nya mentala fakulteter: social kognition, exekutiva funktioner och ett proto-språk (Aiello och Dunbar, 1993; Ardila, 2008; Barkley, 2001; Coolidge och Wynn, 2018; Everett, 2017).
För ca 25 000 år sedan började våra förfäder bosätta sig. Det inkluderade en förändring av kosten (Hodder, 2018). 14 400 är före nutid bakades t ex. det första brödet (Arranz-Otaegui et al. 2018). 1500 år senare bryggdes det första ölet (Liu et al. 2018).
Men den här nya kosten var inte lyckosam för våra förfäder. Det ledde till missväxt och sociala konflikter - revirtänkande (Kohler et al. 2017; Mummert et al. 2011).
Näringsforskning omfattar även metodologiska utmaningar. Det hänger samman med att det är svårt att isolera enskilda näringsämnen då vi som regel regelbundet äter en matris av mat (en måltid med olika saker på tallriken).
Just de metodologiska aspekterna har uppmärksammats, speciellt frågeformulärsstudier (Archer et al. 2018; Aschwarden, 2016; Ioannidis, 2005, 2013, 2018; Peace et al. 2018; Schoenfeld & Ioannidis, 2013).
2019 publicerades flera studier som tog fasta på dessa metodologiska aspekter. Forskarna tillämpade något som kallas GRADE och som förenklat betyder att man i sammanställning av forskning viktar ner betydelsen av frågeformulärsstudier och viktar upp betydelsen av randomiserade kontrollstudier (RCT).
Resultatet avvisar påståenden om att animaliskt baserad mat skulle vara skadligt för hälsan (Han et al. 2019; Johnson et al. 2019; Zeeratkar et al. 2019).
Andra RCT-studier visar att animaliskt protein är avgörande för benhälsan (Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020; Zheng et al. 2023).
Animaliskt fett, kött, och ägg hänger på samma premisser samman med mental hälsa (Dobersek et al. 2021, 2023; Ede, 2019; Ylilauri et al. 2019).
Varför fortsätter personer som Dr Fogelholm att varna för den mat som öppnade dörren för vårt genus och vår art och som är garanten för vår hälsa?
Det sannolika svaret är något som kallas North Karelia Project och är Helsingfors universitets stolthet.
Så här skriver man på Helsingfors universitet webportal:
Länk till källan.
På den finska myndigheten för Hälsa och värdfärd (THL) står följande att läsa om NKP:
Länk till källan.
Effekten av implementeringen av dessa idéer sammanföll till något oväntat - en stadig ökning av demenssjukdom, speciellt Alzheimer's.
Länk till källan.
Finland har till och med störst utbredning av Alzheimer's i världen! (Österberg, 2022).
Och Fogelholms/North Karelia Projects påståenden avvisades redan 2014 (Teicholz) respektive 2016 (Ramsden et al.).
Nyligen rapporterade den finländska tabloiden Helsingin Sanomat att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat:
Man kan spekulera att Dr Fogelholm med flera, som mest använder uralisk-finska när de kommunicerar på interaktiva mediaplattformar, fallit offer för det stamtänkande som Dr Pagel belyste i sin Giffordföreläsning och som verkar vara förklaringen till att forskningen på Helsingfors universitet kollapsat.
Ergo. Hagelstams påståenden om icke-verbal kommunikation, socio-kultur och att man inte ska lita på media var korrekta, medans påståendet att man ska äta mindre kött var falskt.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment