Thursday, May 9, 2024

“Krönika: Att älska Sverige är som att vara olyckligt kär”. Det är finska myndigheters fel.

Andrea Svanbäck har fått i uppdrag att skriva ett av de många epos som publiceras i Hufvudstadsbladet. Svenskar i gemen tänker inte så mycket på Finland verkar det som och det upprör en del finländare men Svanbäck i synnerhet. Finland och Sverige har delat socio-kultur sedan vikingatiden. Tydligast är likheterna mellan Helsingfors - Stockholm, Umeå - Vasa respektive Haparanda - Kemi. Med Fennomanrörelsens utbredning och finska myndigheters försorg har minnet av det svenska i Finland tynat bort i svenskarnas sinne. Det är förstås Finlands eget fel. Lösning: att finska myndigheter accepterar att Finland sedan vikingatiden använt handelsspråket runt Österjön. Kanske vore det bättre att kalla det Fennoskandinaviska?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Andrea Svanbäck har fått i uppdrag att skriva ett av de många epos som publiceras i Hufvudstadsbladet. Och det är åter en upprepning, denna gång om varför svenskar i allmänhet inte vill lära sig om “finlänsk kultur” (90 % enligt krönikan, dock saknas referens). Och sedvanligt läggs skulden på Sverige och svenskarna.


Länk till källan.

Svenskar i gemen tänker inte så mycket på Finland verkar det som. Inte annat än att vi gillar att titta på kamper länderna emellan inom längdskidåkning, ishockey och så Finnkampen, som i Finland heter Sverigekampen.

I Finland funderas det desto mer över grannen i väst. Under ishockey-VM 2019, där Finland för övrigt vann guld, var det viktigaste att man slog Sverige.

Ett typiskt spörsmål är språk. Sedan ~vikingatiden delar Finland och Sverige språket runt Bottniska viken och Östersjön. Men på grund av vissa förvecklingar har lingvistiska aspekter länderna emellan divergerat över tid. Tidigare i år reciterade därför en finsk krönikör bosatt i Sverige standardfrågan: varför säger svenskarna semla om fastlagsbullen?

Det är ingen ny fråga utan snarare en återkommande kafferepsfråga som ältas i tid och otid. Jämförelserna med Sverige är oändliga. Men det motsatta förekommer sällan (egen erfarenhet dock).

Varför är det så här?

Som så ofta handlar det om historia. Finland och Sverige tillhör tillsammans med Norge något som kallas Fennoskandia. Under Pleistocen täcktes Fennoskandia återkommande av kilometertjock is.

Efter senaste istiden, också kallad Würm eller Weichsel-istiden som nådde sitt maximum ~20 000 år före nutid (Edgren och Törnblom, 1992) och de fyra smältpulserna (14 400 - 7000 år före nutid), steg Fennoskandia ur havet, kanske inte som Afrodite på Cyperns södra udde, men ändå.

I vattnet fanns gott om fisk, rikt på viktiga näringsämnen: proteiner, vitaminer, mineraler och omega-3-fettsyror (Docosahexanoiskt (DHA) och Eicosapentanoiskt (EPA) fett).

Det var sannolikt en av anledningarna till att europeiska jägare och samlare, anatoliska jordbrukare och nomader från den pontiska steppen fortsatte migrera norrut när tillfälle gavs (Haak et al. 2015; Lamnidis et al. 2018).

Under Vendeltid (540 - 750 AD) uppstod vattenburna handelskulturer i Skandinavien - Kaupanger i Norge respektive Tiundaland, Svitjod (Uppland och Mälardalsregionen). När vikingatiden inträdde expanderade den socio-kulturen österut över Östersjön.

Det var sannolikt från Tiundaland som kung Erik den helige” Jedvardsson (1125 - 1160) seglade med sitt följe i det som kallas det [förmodade] första korståget. Det blev startskottet för inkluderingen av egentliga Finland till Tiundaland/Svitjod. På det följde Birgers Jarls korståg.

I slutet av 1200-talet påbörjas bygget av domkyrkor i Östra Aros (senare Uppsala) i Tiundaland och Åbo i Egentliga Finland. Det är en demonstration av att västra och östra rikshalvan var likvärdiga.

1348. Kung Magnus Eriksson gav rättigheter till folket i Österbotten att bedriva handel med “alla ätande vahror” (Nordgren, 1931). Notera: det skrevs på svenska! 

1384. Sverige omnämns för första gången (Harrison, 2018).

Under 1400-talet hade kristendomen fått stor spridning i båda rikshalvorna (SLS, 2024). 
Parallellt med utbredningen av kristendom i Finland uppstod renässansen i Florens i Toscana när Filippo Brunelleschi (1377-1446) började resa den självbärande kupolen till den sedan 20 år taklösa katedralen. Renässanstänkandet spred i Europa.

1517:
  • 31 oktober skickar Martin Luther (1483-1546) sin avhandling - Disputatio pro declaratione virtutis indulgentiarum - till ärkebiskopen Albert av Brandenburg. Det sägs även att Luther följde den då etablerade traditionen att “spika” sin avhandling. Det ska ha skett på ett antal kyrkdörrar. Syftet att spika avhandlingen var att göra det möjligt för dem som inte kunde närvara vid disputationen att ge sina kommentarer via korrespondens.
  • Den svenska riksdagen avsatte ärkebiskopen, och förmodade unionsanhängaren, Gustav Eriksson Trolle av Uppsala (1488 – 1535) och belägrade hans herrgård vid Almare stäket, belägen 27 kilometer nord-nordost om Stockholm. Påven och den katolska kyrkan svarade med interdict - förbud för Sverige att delta i katolska ceremonier. Förbudet gäller än i dag. 
1520:
  • Kristian II tågade in i Sverige. Trolle återinsattes som som ärkebiskop och den 4 november krönte han Kristian II kung av Sverige. Trolle pekade ut ett antal människor han ansåg hade orsakat honom skada. Dessa (n=84) lät Kristian avrätta på stortorget i Stockholm i det som kallas Stockholms blodbad.
  • Påve Leo X (1475-1521) respons på Luthers avhandling blev hård. Han krävde att Luther drog tillbaka avhandling. När Luther inte åtlydde beslutade Leo X att bannlysa honom.
1523. Gustav Vasa (1496-1560) väljs till kung i Strängnäs.

1527. På grund av katolska kyrkan vägran att samarbeta skedde en reformation av kyrkan i det svenska riket.

1536. Sveriges “reformvänliga” tänkande nådde Danmark och norra Tyskland och konkurrerade därmed ut den katolska kyrkan.

1550 grundade den svenska kungen Gustav Vasa Helsingfors, vid Helsinge/Vanda ås mynning.

1600 - talet. Stormaktstid och vetenskapsrevolution fördubblade levnadsstandarden i det Svenska kungariket.

1700 - talet. Upplysning och en konstitution.

Under hela den här perioden blev Finland och Sverige en gemensam socio-kultur, speciellt vid kusterna där de flesta människorna bodde och fortfarande bor. Utmärkande likheter finns mellan Helsingfors - Stockholm, Umeå - Vasa och Haparanda - Kemi.

1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg (1748 - ).

1810 föds Fennomanrörelsen i det som varit Österlandet, nu ett ryskt furstendöme. Det är en nationalromantisk motkraft till den vetenskapsrevolution och upplysning som dessförinnan präglat det svenska kungariket och som sedan fortsatte prägla Sverige.

Någonstans här börjar utvecklingen i det forna Österlandet, nu ett ryskt furstendöme, att stagnera.

1863 krävde Ryssland att furstendömet ska överge svenskan (Handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön) till förmån för ett uraliskt språk som dessförinnan aldrig haft spridning i landet.

1910 når uralisk-finskan break-even. På det följer språkstriden med betydande spänningar mellan Finlands ursprunliga svenska kutlur och neonationalismen.

Eftersom Finland fortfarande har en betydande svensk socio-kultur, fortsätter man prata om Sverige. Samtidigt strävar finska myndigheter efter att kväva svenskheten genom att i offentliga sammanhang låtsas att finländarna bara talar uralisk-finska.

Den tillförordnade statsministern Sanna Marin är ett tydligt exempel. Vid sitt statsbesök i Sverige bröt hon mot ettiketten genom att bara hälsa på engelska och uralisk-finska.

Ergo. Finland och Sverige har delat socio-kultur sedan vikingatiden. Tydligast är likheterna mellan Helsingfors - Stockholm, Umeå - Vasa respektive Haparanda - Kemi. Med Fennomanrörelsens utbredning och finska myndigheters försorg har minnet av det svenska i Finland tynat bort i svenskarnas sinne. Det är förstås Finlands eget fel. Lösning: att finska myndigheter accepterar att Finland sedan vikingatiden använt handelsspråket runt Österjön. Kanske vore det bättre att kalla det Fennoskandinaviska?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter

No comments:

Post a Comment