Why does GENDER DIVERSITY matter when it comes to product and service innovation?

Så inleder Vinnova en ny rapport som damp ner i mailboxen den 30 mars 2011. Rapporten tycks kretsa kring tanken att i organisationer där båda könen finns representerade är innovationsgraden högre jämfört med organisationer där bara ett kön finns representerat. Inom sjukvården, som domineras av kvinnor, är konflikter vanliga. Relationsaggressivitet har en utbredning bland kvinnor. I industriella företaget, som domineras av män, finns mindre konflikter och mer kreativt tänkande. Man är lite bättre än kvinnor på mental rotation. Rapporten nämner mål 14 gånger men definierar inte begreppet på ett adekvat sätt. Slutsatsen av rapporten är att den saknar de viktiga kriterierna validitet, reliabilitet och representativitet för att kunna bli trovärdig. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Why does GENDER DIVERSITY matter when it comes to product and service innovation?

Så rubricerar Vinnova en ny rapport som damp ner i mailboxen den 30 mars 2011 (Danilda och Granat Thorslund, 2011). Rapporten verkar vara ett samverkansprojekt mellan Innovasjon Norge, Tillväxtverket och Vinnova.

Den första frågan följs av ytterligare två som kan antas vara associerade till den första:

What has RESEARCH shown? And what does HARD-WON EXPERIENCE tell us?

We can continue with business and innovation as usual if we want to produce “more of the same” and take the high-risk track associated with a lack of a gender perspective. If, on the other hand, we would like to communicate images of modern industries, clusters and companies to attract human resources, capital and investments we need to improve existing practices and sometimes also break with the existing order.(Brogren, Ovesen Lugnet, i förordet).

Rapporten tycks kretsa kring tanken att i organisationer där båda könen finns representerade är innovationsgraden högre jämfört med organisationer där bara ett kön finns representerat.

Det första jag kommer att tänka på är sjukhusorganisationer, där den övervägande andelen av sjuksköterskorna är kvinnor. Inom ramen för institutionell forskning är Svenska sjukhusen kända för att vara byråkratiserade konflikthärdar. Det är känt att kvinnor är relationsaggressiva (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

Å andra sidan har Sverige är lång industriell tradition där uppfinningar genom årtionden radats upp (Dessvärre kom jag i stundens hetta endast att tänka på osthyveln, men den uppfanns av Thor Bjørklund (1889 - 1975) 20 år efter unionsupplösningen mellan Norge och Sverige). Det enda kruxet är att dessa organisationer ofta består av män. Man är som regel lite bättre än kvinnor på mental rotation (Hyde, 2005).

Hur ska man förklara den saken ur ett genusperspektiv?

Kreativitet, som tillsammans med implementering skapar innovation, är en medfödd kognitiv förmåga att kombinera eller smälta samman mentala objekt, eller fragment, till nya koncept (Wynn, Coolidge och Bright, 2009).

I forskningslitteraturen finns tydliga indikationer om att tydliga mål inte bara påvderkar prestation utan även kreativitet (Litchfield, 2008; Wood & Locke, 1990).

Eftersom målstyrning verkar vara den viktigaste komponenten för kreativitet och därmed innovation, söker jag i boken efter ordet "goal" (den är ju trots allt på engelska). Här är resultatet:

1. Its goal is to create a forum encompassing the entire maritime industry with its future challenges (Sidan 40).
2. If Europe is to achieve its goal of becoming a dynamic and competitive knowledge-based economy in a globalised world, then we must make better use of women’s talents and skills (sidan 52, som bland annat handlar om att det finns för lite kvinnor i styrelserna).
3. ... the long-term goal is innovative new products and services for the leisure boat market.
4. A further goal is increasing the number of nontraditional product developers working in the boat industry, with particular emphasis on bringing more women into it (sidan 56).
5. There needs to be a system which can: provide data to determine the extent of goal achievement (sidan 60).
6. All Aboard’s goal is to find innovative new products and services for the leisure boat market and, taking a long-term perspective, the innovation milieu aims to break the gender segregation in the Swedish maritime industry (sidan 64).
7. Based on the research, networking and discussions with senior managers and staff, the change agents draw up action plans with set goals and activities to implement in each organisation (sidan 72).
8. in terms of different steps in the strategy such as collection of baseline data and analysis, definition of goals and targets, involvement and mobilisation of different actors and monitoring and communication of results (sidan 76).
9. On this basis, the different levels of motives ... to factors influencing companies to engage ... influencing companies to align equality actions with their strategic goals (sidan 77).
10. Companies looking for a wider impact of their actions often had a medium-term outlook and building-block approach for continued efforts towards specific goals(sidan 77).
11. Internal drivers(such as values and cultures) are seldom catalysts for actions but feature in individual organisations in various innovation milieus and in the strategic goals of some clusters (Sidan 78).
12. Senior and middle managers from several organisations are involved in the process and actions have been aligned with the overall goals of the innovation milieu (Sidan 80).
13. At the end of 2015 the goal for Deutsche Telekom is to have 30% women in senior and middle management positions (Sidan 86).
14. We need a transition, from the current state where few Nordic innovation milieus align a gender perspective with their strategic goals, to a future where all of them do (Sidan 87).

Mål (goal) nämns fjorton gånger i rapporten, men ingenstans finns en definition av begreppet (sökningen identifierade i vart fall ingen). Beträffande frågor som rör kreativitet och innovation är målen (som i rapporten egentligen är ambitioner om man ska vara krass) omnämnda i en abstrakt och relativ form. Endast i exemplet som rör könsfördelning är målet konkret.

En analys av referenslistan ger att att drygt 12% (12 st.) av referenserna kommer från tidskrifter, d.v.s. vetenskapliga publikationer som har någon form av granskningsfunktion. Om man kontrollerar för begreppen innovation respektive gender (genus) så blir andelen referenser 4,08 % (4 st.) respektive 7,14 % (7 st.). Endast 2 % (2 st.) av de granskade referenserna handlar både om innovation och gender. Övriga referenser, dvs. 98 % är alltså rapporter som inte granskats i kombination med att innehålla begreppen innovation och gender. Slutsatsen av rapporten är att den saknar de viktiga kriterierna validitet, reliabilitet och representativitet för att kunna bli trovärdig.

Den första frågan: Why does GENDER DIVERSITY matter when it comes to product and service innovation? Tittar man bakåt ser man att Sveriges tekniska innovationskraft drivits av män. Det finns alltså en effekt av kön så långt.

Den andra frågan: What has RESEARCH shown? Eftersom rapporten endast har 12 % granskade referenser, och endast 2 % av referenserna hade båda nyckelbegreppen inkluderade så blir rapporten svaret skyldigt.

Den tredje frågan: And what does HARD-WON EXPERIENCE tell us? Män i grupp är innovativa; kvinnor bör alltså lära sig mer om manliga samspelsprocesser. Eisenegger, Naef, Snozzi, Heinrichs, &Fehr, E. (2010) visar t ex. i ett experiment att kvinnor som ges testosteron blir mer samarbetsvilliga; det finns alltså något biologiskt som förklarar manligt samspel för komplex problemlösning.

Epilog. Det fattas kvinnliga byggnadsarbetare liksom att det fattas män i vården. Det saknas också en samhällsklimat för entreprenörskap (kreativitet+implementering=innovation).
Tre kvinnor skrev under rapportens förord, och man måste ställa sig frågan varför det saknades åtminstone 1 man i den trojkan? Hade referenslistan blivit mer trovärdig då?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter

Referenser
Eisenegger, C.; Naef, M.; Snozzi, R.; Heinrichs, M.; Fehr, E. (2010). Prejudice and truth about the effect of testosterone on human bargaining behaviour. Nature 463 (7279), 356-359.

Litchfield, R. C. (2008). Brainstorming reconsidered: A goal-based view. Academy of Management Review, 33 (3), 649-668.

Wood, R.E. & Locke, E.A. (1990). Goal setting and strategy effects on complex tasks. Research in Organizational Behavior, 12, 73-109.

Österberg, P. The influence of the generative learning management style on inter-personal creativity: a study in a production company (Manuscript).