Pappas pojke stannade kvar i pojkdrömmen: nådde sitt mål

Om 19 dagar ska jag föreläsa om föräldrarelationens betydelse för barns kreativitet på Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Då dyker en notis om Anders Franzén, mannen som upptäckte regalskeppet Vasa. Forskning visar att barn som växer upp med en tät och nära papparelation hade bättre emotionell och social anpassning (E-S A) jämfört med barn som växer upp med bara mamma. (E-S A) påverkar kognitiv utveckling, inklusive att använda prospektivt tänkande. Den viktigaste formen av prospektivt tänkande är att använda mål som, om de är utmanande och upplevs överraskande triggar just lusten att lära nytt (utforska för att upptäcka). Franzén hade nära relation till sin pappa som ägnade tid åt att berätta historier för sin son. Det lade sannolikt grunden för sonens dokumenterade lust att utforska för att upptäcka. I föreläsningen på Vetenskapsfestivalen ska jag ta upp just papparelationer påverkar barns emotionella och sociala anpassning som i sin tur påverkar kognitiv utveckling, inklusive förmågan att använda mål för att lusten att lära nytt liksom kreativitet. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Om 19 dagar, den 14 maj klockan 18.00 - 19.00, ska jag föreläsa om kopplingen mellan föräldrarelationer och kreativitet på Vetenskapsfestivalen i Göteborg. I det här inlägget berättar jag om ett case som passar i den kontexten:

Anders Franzén, en av upptäckarna av skeppet Vasa och som profilerade det som Regalskeppet Vasa.

Föräldrarelationen påverkar barns emotionella och sociala anpassning och kogntiva utveckling (Österberg, 2004):

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s. 2).

Föräldrarelationer verkar vara en social influens som påverkar barns emotioner (anpassning; theory of mind) som sedan påverkar deras prospektiva förmåga (Gilbert och Wilson, 2007). Den viktigasre typen av prospektivt tänkande är att tänka i målbilder (locke och Latham, 2002).

Målbilder som är utmanande triggar frisättning av dopamin. Förutom att skapa ett inre driv att vilja nå fram, dvs. prestera, kan utmaningen, om den upplevs överraskande, trigga vår nyfikenhet att lära nytt.

Frenker och Schütze (2008) menar å ena sidan att dopamin knyter samman aktiviteterna i två lokaler av hjärnan. Å ena sidan hippocampus som är hjärnans kunskapsadministratörer (en i vardera hemisfär) och, å den andra, den svarta substansen samt den ventrala tegmentala arean som utgör delar av hjärnans belöningssystem.

Det verkar alltså på något sätt som att hjärnan utvecklats till att belöna inlärning av nya grejer.

Goleman (2006), å nadra sidan, hävdar att hot triggar/ökar frisättning av hormonet kortisol, vilket blockerar hippocampus till förmån för aktivering av amygdalakärnorna central för fight-flight beteenden.

När vi känner oss hotade har vi inte tid att lära oss något nytt, istället försöker vi rädda oss bäst vi kan från den hotande omgivningen.

Kombinationen föräldrarelationer och utmanande mål är därför med stor sannolikhet ett framgångsrecept för vilken individ det än må vara; ta bort en av faktorerna och det går betydligt sämre för respektive individ i livet.

Upptäckaren av skeppet Vasa, Anders Franzén, är inget undantag. Sveriges radio P1:s dokumentärredaktion har ett intressant inslag om Franzén som omfattar han uppväxt. Det handlar om nära relation till pappan som tillbringade mycket tid till att berätta historier för sin son. Det verkar ha påverkat det kommande stora intresset för skattletande.

Den nära papparelationen lade grunden Franzéns emotionella och sociala anpassning som i sin tur lade grunden för lusten att utforska för att upptäcka - i Franzéns fall efter regalskeppet Vasa.

Det handlar också om hur han vågade välja att "hoppa av" ekorrhjulet för att satsa helhjärtat på skattsökning. Det märkliga är att reportern kallar detta för att bli kvar i sin "pojkdröm", istället för att uppmärksamma det fantastiska i att en ung människa väljer att ta sig an det jag kommit att kalla akademiska risker.

I föreläsningen på Vetenskapsfestivalen ska jag ta upp just papparelationer påverkar barns emotionella och sociala anpassning som i sin tur påverkar kognitiv utveckling, inklusive förmågan att använda mål för att lusten att lära nytt liksom kreativitet.

Epilog.Det verkar som att regalskeppet Vasa hittades långt tidigare, av bröderna Olschanski, redan på 1920 - talet. Svarshandlingar 28 augusti 1920 bekräftar att Olschanski gjort en ansökan om att bärga ett vrak som överensstämmer med Vasa. Ytterligare 4 projekt hittades som härstammar från från 1800-talet, men det är en annan historia.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland). Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter