HBL: Tredje dosen efter omikron – onödig, farlig eller nyttig? En kommentar.

HBLs Bille Sirén rapporterar om en kvinna i Helsingfors som trots att hon erhållit naturlig immunitet mot Sars-Cov (2) ändå funderar om hon ska ta ytterligare vaccin. Experter på gen.vaccin, som Dr. Robert Malone, har vitsordat användning av gen.vaccinet på riskgrupper. Dessa verkar vara desamma som är drabbade av välfärdssjukdomar, dvs. människor som äter mycket socker och ultraprocessad ersättningsprodukter till mat. Risken att bli sjuk är dock obefintlig. Vaccinet i sig hindrar heller inte smittspridning. Det gäller att stoppa viruset vid grinden - ACE2 receptorerna. Bäst skyddar man sig genom att äta näringstät mat. 2 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets personal skriver om Sofia Kajander som Hon insjuknade i symtomatisk Covid-19 efter nyår men funderar nu om hon borde ta fler injektioner?

Länk till källan.

HBLs inramning är mer än märklig. Borde inte finska medier vara oberoende och kritiska när de rapporterar?

Viruset har alltså passerat genom Kajander, som enligt konsten alla regler med allra största sannolikhet erhållit naturlig immunitet - det bästa skyddet mot ett virus så vitt är känt. Ändå grubblar hen på att ta fler injektioner!? Inte nog med det, en anställd ansvarig för Helsingfors gen.vaccin-stationer ger uttryck för samma vurm!?

Det finns två argument för gen.vaccinet:

1. Skydd mot viruset.
   
   
2. Smittspridning.

Experter på gen.vaccin, som Dr. Robert Malone, har vitsordat användning av gen.vaccinet på riskgrupper. Den intervjuade stationsansvarige i artikeln verkar hålla med experterna.

Notera att riskgrupperna utgör individer som har en underliggande sjukdom. Här finns två kategorier:

1. De som har en underliggande sjukdom är kräver vård. Notera att dessa utgör en liten andel av ett lands population. Sjukvården vet dessutom vilka dessa individer är.
   
   
2. De som har så kallade välfärdsjukdomar; övervikt, T2D, icke-alkolholrelaterad fettlevel (NAFLD). Den här gruppen har stor utbredning i västvärlden och förklaringsmodellen är dålig mat. Man äter margarin istället för smör, dricker havrevätska istället för lantmjölk och kanske undviker man näringstät mat som kött och ägg? De har en även en tendens att lite för ofta äta något som smakar sött. Det är känt att den här typen av dieter inte bara negativ effekt på den fysiska hälsa (Hall et al. 2019; Itkonen et al. 2021; Lustig, 2017; Yudkin, 1972), utan även en negativ effekt på den psykiska hälsan (Dobersek et al. 2021; Ylilauri et al. 2019). Det betyder att de som avstår näringstät mat oftare rapporterar oro (neuroticism), frånvaro av välbefinnande och svårigheter med sociala situationer.

Om man tillhör en riskgrupp, då finns en all anledning att omedelbart lägga om kosten och sträva efter att äta näringstät mat, d.v.s. mat som exkluderar allt sött men som innehåller de 13 vitaminer, 15-16 mineraler, kolin (se Dr. Christine Smith video om kolin), liksom docosahexanosikt (DHA) och ecosapentanoiska (EPA) fetter. Som regel brukar det räcka att se till regelbundet äta kött/fisk, ägg och feta mejerier. Så här skriver t ex. Dehghan et al. 2017:

“High carbohydrate intake was associated with higher risk of total mortality, whereas total fat and individual types of fat were related to lower total mortality. Total fat and types of fat were not associated with cardiovascular disease, myocardial infarction, or cardiovascular disease mortality, whereas saturated fat had an inverse association with stroke. Global dietary guidelines should be reconsidered in light of these findings”.

Dehghan et al. 2018:

“Dairy consumption was associated with lower risk of mortality and major cardiovascular disease events in a diverse multinational cohort Association of dairy intake with cardiovascular disease and mortality in 21 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study”.

Studierna ingår i P.U.R.E. - projektet, ett av de mest välrenommerade näringsprojekten i världen.

Georgia Ede, psykiatriker som använder diet som verktyg för att påverka sina patienters mentala hälsa, menar att hjärnan behöver animaliskt fett, speciellt dokosahexaensyra (DHA) och Eikosapentaensyra (EPA) fett (Ede, 2019).

Den andra aspekten rör förståelse för smittspridning. Vaccinet stoppar inte smittspridning av gen.vaccinet (Kampf, 2021).Det indikerar att viruset stoppas bäst av dem som har naturlig immunitet.

Det gäller att stoppa viruset vid grinden - Angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2). What is the ACE2 receptor, how is it connected to coronavirus and why might it be key to treating COVID-19? The experts explain.

För den som gillar sifferfakta visar John Hopkins-sjukhusets Corona-sida hur många som smittats i olika länder.

En genomgående drag är att andelen som tvingas uppsöka sjukhus är, i ett statistiskt perspektiv, är obefintlig. De allra flesta (99,5 %) klarar sig bra på egen hand!

Lästips om mat och hälsa: Österberg (2019, 2020, 2021, 2022). 

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter