Varför är uralisk-finsk-språkiga finländare så tyskorienterade när deras egentliga fäbless borde vara Frankrike?

Under mina fem år i Helsingfors har jag ibland träffar människor som inte gillar det som är svenskt.  Trots att alla finländare studerar svenska väljer dessa få att tala engelska och hänvisa till Tyskland. Finlands historia.Rysslands invasion. Språkligt tudelning som borde lett till att dessa som inte gillar Sverige borde referera till Frankrike.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Under drygt fem år har jag nätverkat i Finlands huvudstad Helsingfors. Ibland har jag träffat personer som inte gillar det som är svenskt. Trots att alla finländare studerar svenska i skolan, väljer dessa att tala engelska. Och när man talar om saker som finsk-svenskt handelsutbyte, vill de hellre tala om Tyskland. Det hela är rätt märkligt eftersom Finland inte har någon relation till Tyskland på det sätt Sverige har haft.

Hur ska man förklara det?

Fennoskandias befolkning består i huvudsak av tre migrationströmmar:

• Europeiska jägare och samlare (50 000 år före nutid),
• jordbrukare från Anatolien (8000 år före nutid)
• folk från den pontiska steppen (4500 år före nutid). 
• Norra Fennoskandia befolkades av nomader från norra Sibirien (3500 år före nutid) (Haak et al. 2015; Lamnidis et al. 2018).

Från vikingatiden (~750-~1050), en epok som präglades av upptäckande och handel, fram till 1808 var Finland Östra delen av det Svitjodiska kungariket eller Svíaríki (Sverige nämns första gånger 1384 (Harrison, 2018), eller 'Österlandet' (Lindqust, 2023).

Det inkluderar över sextio kungar och drottningar, t ex.:

• Magnus Ericson (1316-1374) som 1348 gav rättighet till socknemän i Närpes, Mustasaari och Pedersöre socknemän att driva handel med “alla ätande vahror” (Bäckman, 1852; Nordlund, 1931).
• Gustav Eriksson Vasa (1496-1560) som 1550 grundade Helsingfors vid Helsinge-, Vandås myning i Gammelstaden va 8 km öster om dagens stadskärna.
• Drottning Kristina (1626-1689) som 1640 grundade Kungliga akademin i Åbo, sedermera Helsingfors universitet. Hon lockade även en av dåtidens stora tänkare - René Descartes (1596-1650) - till Stockholm.

Notera att inflytandet av renässansen (1420 - ), vetenskapsrevolutionen och upplysningen sannolikt är förklaringen till nästan fördubblades den genomsnittliga levnadsstandarden i det svenska riket under stormaktstiden (1611-1721). Förutom ett betydande kunskapslyft gav den sjötrafik som utvecklats under vikingatiden till när och fjärran länder sannolikt ett betydande lyft i kassan.


1712 - en konstitution.

Under drygt 700 år stöptes Finland in i en Fennoskandinavisk socio-kultur med ett gemensamt språk - svenska (Fennoskandinaviska).  

Sedan hände något som andra delar av den Finländska socio-kulturen.

1808 invaderade Ryska styrkor den svenska fästningen Sveaborg.

1810 startade Fennomanrörelsen, en nationalromantisk motkraft till den vetenskapsrevolution och upplysning som gett det Svenska riket, inklusive Österlandet, ett betydande uppsving.

1812 blev Finland ett ryskt storfurstendöme.

Det betyder att influenserna från Sverige inte längre hade lika stor inverkan på den Finländska socio-kulturen. Den kom istället att präglas av en rysk-fransk dito; i flera intervjuer med Helsingforsare har de påtalat att franska talades vid det ryska hovet.

I Svenskfinland säger man till exempel kravatt, medans man i Sverige säger slips.

Kravatt kommer förvisso från Kroatien (1660), men på franska heter det cravate, vilket är det ord som används i Svenskfinland.

Slips, å andra sidan, kommer av tyskans schlips.

Ett annat Finlandssvenskt ord som låter väldigt franskt är lavoar, som på Sverigesvenska kort och gott fått namnet tvättställ eller handfat.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland). Till det kommer ett antar fornnordiska ord som fallit ur Sverigesvenskan men som lever kvar i det forna Österlandet: ämbar (hink), kanister (dunk),

Ett fjärde exempel är lavoar från franskans lavoir, som verkar syfta på den spegel som brukar sitta ovanför tvättstället. I Sverige säger man handfat eller tvättställ.

Det här är förstås en observation som leder till en indikation.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  |  CV  |  Teaching skills and experience | Summary of research project  |  Instagram  |  Linkedin  |  YouTube-channel  |  TikTok  |  Twitter