HBL-upprop: 11 utmattade lärare berättar om obetald övertid och känslor av otillräcklighet. Om ledarskap, arbetsklimat och stamtänkande

Hufvudstadsbladets (HBL) reporter Jenny Bäck har skrivit två artiklar om lärares arbetstillfredsställelse. Båda artiklarna bygger på intervjuer av lärare (n=11). Metoden möjliggör slutsatser om teman och hypoteser som kan testas med vetenskapliga metoder. Lärarnas respons indikerar att det föreligger utmaningar med arbetsklimatet och skolledarskapet - istället för att försöka påverka skolans arbetsklimatet och arbetstillfredsställelsen verkar finländska skolledare ägna sig åt att detaljstyra verksamheten. En annan aspekt är synen på var lärandet startar. Skolpersonalen verkar leva med föreställningen att inlärningen börjar i skolan, trots att forskning demonstrerar att den grundläggande emotionella och sociala anpassningen liksom kognitiv utveckling sker i hemmet under de första fyra levnadsåren. Den attityden påverkar inte bara arbetsklimatet i skolan utan även skolresultatet. Finland har också något som t ex. Sverige har betydligt mindre av - stamtänkande (Pagel, 2019). Den 14 maj 2022, dvs. 3 månader efter att den här artikeln skrevs, meddelade det finska undervisningsministeriet att många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets (HBL) reporter Jenny Bäck har skrivit två artiklar om lärares arbetstillfredsställelse: upprop: Utmattade lärare berättar om obetald övertid och känslor av otillräcklighet och Sandra Lillqvist gillar sitt jobb men måste ta lördagarna till hjälp: "Ännu orkar jag".

Båda artiklarna bygger på intervjuer av lärare (n=11) som uttalat sig om deras upplevelse av arbetsklimatet i skolan. Responserna är allt annat än upplyftande och verkar spegla en värld av kaos. Massor med obetald övertid och avsaknad av personal som kan tillse att själva utrustningen, huset, lektionssalar m fl. fungerar. Det verkar också finnas ett underskott av vuxna som kan hålla koll när lärarna mellan lektionerna tar en paus. Det finns mycket att säga om intervjuerna således

En viktig aspekt att ta hänsyn till när man läser studier är metod. Det finns, förenklat, tre sätt:

• Kvalitativ metod - begränsas till teman och hypoteser som kan testas vetenskapligt.
  
  
• Korrelation betyder samvariation med association. Som regel används enkäter med latenta kontrukt.
  
  
• Kausalitet kräver experimentell design med slumpade urval.

Bäck har använt sig av intervjuer som begränsas till teman och hypoteser som senare kan undersökas med vetenskapliga metoder. Det här betyder att Bäcks artiklar beskriver attityder från elva lärare, men vi vet inte om de avviker eller är samstämmiga med andra lärares upplevelse av arbetsklimat.

Arbetsklimat (Ekvall, 1996) är ett latent konstrukt. Det betyder att man inte kan observera arbetsklimat direkt. Konstruktet består dessutom av 10 dimensioner: Utmaning, Frihet, stöd för idéer, tillit/öppenhet, dynamism/livfullhet, lekfullhet/humor, konflikt, plats för risktagande, idétid. Lauer (1994) demonstrerade att CCQ:s 10 dimensioner har teoretiskt stöd i kreativitetslitteraturen (Ekvall, s. 108).

“The purpose of the CCQ is to assess organizational work climate – the recurrent patterns of behavior, attitudes and feelings that characterize life in the organization – as an intervening variable to the relation between leaders and organization performance (Ekvall, 1996; Isaksen & Ekvall, 2006)” (Österberg, 2012, s 15).

“Syftet med CCQ är att bedöma organisatoriskt arbetsklimat – de återkommande beteendemönster, attityder och känslor som kännetecknar livet i organisationen – som en intervenerande variabel för relationen mellan ledare och organisationens prestation”.

Ekvalls arbetsklimat påminner i många stycken om Locke (1976) modell för arbetstillfredsställelse, vars latenta konstrukt också omfattar 10 dimensioner. Locke delar dock dessa i fyra underkategorier: a) Tydlighet, harmoni, och rättvisa, b) utmaning, självständighet, och ansvar, c) uppmuntran, stöd, och erkännande d) varma och vänskapliga relationer.

Ledarskap påverkar arbetsklimatet i akademiska miljöer (Ekvall och Ryhammar, 1998).

Men det finns även en annan aspekt som påverkar hur det känns att vara på jobbet som lärare. Synen på den egna rollen.

Skolan är den plats som ska ta våra barn in i den framtid vi inte vet speciellt mycket om.

Orden kommer från Sir Ken Robinson (1950 - 2020), kanske mest känd för sitt TED-talks: Do Schools kill Creativity? (Jag tror orginalrubriken var ett påstående: Schools kill Creativity). Robinsons tes är att skolan utvecklats i fel riktning, bort från den tradition den en gång hade och blivit mer enkelspårig.

Av någon outgrundlig anledning har barns lärande kommit att handla om saker som uteslutande sker i skolan. Och det sker med fokus på explicita detaljer som rör teoretisk kunskap. Alison Gopnik, professor i utvecklingspsykologi, menar att skolpersonal borde acceptera att det tar över ansvaret för lärandet från föräldrarna:

“Föräldrar och beslutsfattare har blivit besatta av att få små barn att lära sig mer, snabbare. Men bilden av tidig inlärning som driver dem är precis motsatsen till den som framträder från utvecklingsvetenskapen”.

“It’s not just that young children don’t need to be taught in order to learn. In fact, studies show that explicit instruction, the sort of teaching that goes with school and “parenting,” can be limiting. When children think they are being taught, they are much more likely to simply reproduce what the adult does, instead of creating something new”.

“There is a deep irony here. Parents and policy makers care about teaching because they recognize that learning is increasingly important in an information age. But the new information economy, as opposed to the older industrial one, demands more innovation and less imitation, more creativity and less conformity” (Gopnik, 2016).

Gopnik trycker på det faktum att skolan är ett relativt nytt fenomen och att inlärning genom observation pågått tusentals år dessförinnan inom de grupper som levde tillsammans. Det betyder att från det att barn föds lär de sig saker genom att observera sin nära omgivning genom något som kallas implicit lärande (Seger, 1994):

“Implicit learning (IL) is nonepisodic learning of complex information in an incidental manner, without awareness of what has been learned. IL experiments use 3 different stimulus structures (visual, sequence, and function) and 3 different dependent measures of response modalities (conceptual fluency, efficiency, and prediction and control). IL may require a certain minimal amount of attention and may depend on attentional and working memory mechanisms. The result of IL is implicit knowledge in the form of abstract (but possibly instantiated) representations rather than verbatim or aggregate representations. IL shows biases and dissociations in learning different stimulus structures. The dependence of IL on particular areas is discussed, some conclusions are drawn for modeling IL, and the interaction of implicit and explicit learning is considered”.

Utvecklingspsykologisk forskning visar:

• att föräldrars uppfostringsstil under barnets första fyra levnadsår påverkar barns anpassning och kognitiva förmåga vid 10 års ålder eller senare (Baumrind (1996)). Det inkluderar Theory of mind- insikten och förståelsen att andra människor kan se saker på ett annat sätt och som är associerat med empati - medkänsla för andra (APA) liksom visuospatial perception och numeracy; föräldrar som låter barnen resonera och förhandla om saker och ting, har bättre emotionell anpassning jämfört med barn som får uppleva styra-och-ställa eller låt-gå-uppfostran.
  
  
• att barn som under de tre första levnadsåren erfar omfattande akademisk kommunikation i hemmet under de tre första levnadsåren upp till 30 miljoner ordperceptioner jämfört med barn som tvingas uppleva styra-och-ställa-uppfostran (Hart och Risley, 1995)). Notera att det oftast är mammor som utövar makt och kontroll i hemmet när barnen är små.
  
  
• att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med mamma. Pappa-effekten startar redan vid 3 månader och pågår upp i tonåren (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al.2009, 2014; Österberg, 2004).
  
  
• Social anpassning inkluderar entrainment - att synkronisera sitt beteende med andra och omfattar fysiskt beteende och språklig interaktion (Borrie, 2017; Cook och Brown, 1999; Wynn och Borrie, 2022; Österberg och Köping Olsson, 2021)). Det startar i hemmet.

Finland har också något som t ex. Sverige har betydligt mindre av - stamtänkande (Pagel, 2019).

Om inte skolpersonal förstår och accepterar dessa grundläggande vetenskapliga principerna, då blir det jobbigt att vara på jobbet. Det kan förstärkas av dåligt ledarskap. Det blir ju lite som att simma motströms.

Slutsats. Bäck intervjuer möjliggör slutsatser om teman och hypoteser som kan testas med vetenskapliga metoder. Bäcks intervjuer rör 11 lärare. Lärarnas respons indikerar att det föreligger utmaningar med arbetsklimatet och skolledarskapet - istället för att försöka påverka skolans arbetsklimatet och arbetstillfredsställelsen verkar finländska skolledare ägna sig åt att detaljstyra verksamheten. En annan aspekt är synen på var lärandet startar. Skolpersonalen verkar leva med föreställningen att inlärningen börjar i skolan, trots att forskning demonstrerar att den grundläggande emotionella och sociala anpassningen liksom kognitiv utveckling sker i hemmet under de första fyra levnadsåren. Den attityden påverkar inte bara arbetsklimatet i skolan utan även skolresultatet. Den 14 maj 2022, dvs. 3 månader efter att den här artikeln skrevs, meddelade det finska undervisningsministeriet att många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy.

Ridå.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter