Peter Österberg, PhD: Oron för miljön fick Aapo att sterilisera sig – sedan ändrade han sig och betalade flera tusen för att kunna få barn i alla fall (YLE). En kommentar.

YLE intervjuar två personer som aktivt begränsat sina liv på grund av sin tro på klimatkrisen. I fjol uppgav upp till 42 procent av 16–25-åriga finländare att de är tveksamma till att skaffa barn på grund av oro kopplad till klimatkrisen. Hypotesen är att man får klimatångest som en funktion av ökad mängd CO2 i atmosfären. Stämmer det? Oro/ångest uppstår som regel på grund av depression och båda förklaras av neuroticism. Utbredningen är större bland kvinnor. Förklaring: (1) den egna mammans höga kortisolhalter under graviditeten, (2) uppväxtförhållanden och (3) undernäring. I Finland: att inte vara del av den svenskspråkiga socio-kulturen. Yles reportage saknar korrekta definitioner av de centrala begreppen. Urvalet i studien de hänvisar till är biased, dvs. de utvalda respondenterna är extra intresserade av frågan. Det utesluter inferens. Det betyder att studien saknar validitet, reliabilitet och representativitet. Lösning: läs på om klimat och näring, umgås med människor som andra åsikter, gärna över en middag eller under en promenad i naturen (soft fascination). I Finland: tala svenska. 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

YLE intervjuar två personer som aktivt begränsat sina liv på grund av sin tro på klimatkrisen.

Man har även intervjuat personal på Befolkningsförbundet som nyligen börjat samla in data om hur klimatångest påverkar viljan att föröka sig. Forskningsresultatet måste vi ännu vänta på, men det är tydligt att allt fler unga funderar på ifall det är ekologiskt hållbart att föröka sig.

Trots att Aapo lyckats återställa sin biologiska funktion för fortplantning oroas han fortfarande även världens undergång:

Man har även intervjuat en nybliven mamma:

“Ifjol uppgav upp till 42 procent av 16–25-åriga finländare att de är tveksamma till att skaffa barn på grund av oro kopplad till klimatkrisen”. Notera: bestämd form singularis.

Länk ill källan.

En del av YLEs rapportering bygger även den på en enkät där företaget Kantar förekommer: Marks och Hickman (2021) Young People's Voices on Climate Anxiety, Government Betrayal and Moral Injury: A Global Phenomenon:

Så här tolkar Marks och Hickman slutsatserna av enkäten:

“Klimatförändringar och otillräckliga statliga svar är förknippade med klimatångest och nöd hos många barn och ungdomar globalt” (Google translate).

Hur sannolikt är det att man kan extrahera den typer av data från en enkät?

Enkäter är socialpsykologiska instrument som används för att studera samvariation eller samvariation med association - korrelation. Enkätstudier har den begränsningen att de inte påvisar kausalitet, d.v.s. orsak - verkan. Om enkäten är ny, då handlar en studie som regel om att försöka validera enkäten. Det sker genom att testa hur svaren korrelerar med andra, etablerade enkäter.

Forskarna för den aktuella studien använde just en nykonstruerad enkät:

“A survey was developed by eleven international experts in climate change emotions, clinical and environmental psychology, psychotherapy, psychiatry, human rights law, child and adolescent mental health, and young people with lived experience of climate anxiety. The group met weekly for two months (February - March 2021), reviewing existing climate anxiety measures, and evidence for the psychological impact on young people”.

Det betyder att enkäten är en så kallad pilotstudie som inte främst studerar responser utan tittar på enkätens validitet, reliabilitet och representativitet.

Man kan gå vidare och titta närmare på studiens innehåll och nyckelbegrepp. Dessa är som regel listade under studiens vetenskapliga sammanfattning - abstract. För den aktuella enkäten omnämner man följande nyckelord: Climate anxiety, eco-anxiety, climate crisis, children, young people, global, mental health, moral injury, government inaction.

För var och ett av dessa begrepp förväntas man hitta en definition. Detsamma gäller respektive begrepps delar. Exempel: Climate-anxiety, som nämns 35 gånger, består av climate och anxiety, båda har vetenskapliga definitioner. Frågan är om dessa definitioner återfinns i enkätstudien? Så här skriver författarna om Climate-anxiety:

“Emerging evidence suggests young people are also more burdened by the indirect impacts of climate change, for example climate anxiety, which affects psychosocial health and wellbeing, and may exacerbate pre-existing mental health problems in some children”.

På svenska: I introduktion står även följande:

“Climate anxiety involves many emotions: worry, fear, anger, grief, despair, guilt, and shame, as well as hope”.

Tolkningens utformning pekar på att Marks och Hickman försökte hävda att klimatångest förklaras av (1) att andelen koldioxid ökat en smula den senaste årtioendena och (2) att myndigheter runt om i världen inte agerade tillräckligt.

Hur ser det ut på riktigt?

Förklaringsmodellen är densamma för personerna i det här reportages liksom för den studie som personalen på Yle valde att referera till. Därmed blir nedanstående texten mer eller mindre en upprepning.

Klimat definieras som en process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären (litosfären). Centralt för denna process är kolcykeln. Vid starten av den Kambriska explosionen, då synligt liv uppstod, var koldioxidhalten i atmosfären 5000 - 7000 ppm och det var 50 % varmare jämfört med nutid. Sedan dess har 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar och det har bara blivit kallare.

Klimatångest. Eftersom klimatångest innehåller begreppet ångest, borde det också vara associerat med detsamma. American Psychological Association (APA) menar att ångest är en känsla som kännetecknas av känslor av spänning, oroliga tankar och fysiska förändringar som förhöjt blodtryck.

“Anxiety is an emotion characterized by feelings of tension, worried thoughts and physical changes like increased blood pressure. People with anxiety disorders usually have recurring intrusive thoughts or concerns. They may avoid certain situations out of worry. They may also have physical symptoms such as sweating, trembling, dizziness or a rapid heartbeat” (APA).

Ångest kan uppstå som en funktion av depression (Mayo Clinic). Individer som upplever ångest och/eller depression tenderar att katastrofiera (Liu et al. 2020).

“Catastrophizing means that a person fixates on the worst possible outcome and treats it as likely, even when it is not”.

“The primary difference between anxiety and catastrophizing is that sometimes, anxiety can play a useful role in a person’s life. For example, anxiety can help a person protect themselves from dangerous situations. However, catastrophizing usually has no benefits” (MedicalNewsToday).

respektive att ruminera (Sanson och Sanson, 2012):

“Rumination is a form of perserverative cognition that focuses on negative content, generally past and present, and results in emotional distress”.

Grunden för depression och ångest är oro för framtiden - neuroticism (APS, 2016), ett konstrukt som är del av något som kallas Femfaktorteorin - en psykologisk personlighetsteori som har sin utgångspunkt i att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är kultur- eller situationsberoende. De fem personlighetsdrag:

Openness (öppenhet) – en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet och olika erfarenheter. Människor som är öppna för att uppleva är intellektuellt nyfikna, öppna för känslor, känsliga för skönhet och villiga att prova nya saker. De tenderar att, i jämförelser med mer slutna människor, vara mer kreativa och mer medvetna om sina känslor. De är också mer benägna att ha okonventionella övertygelser.

Conscientiousness (samvetsgrannhet) – innebär en tendens att visa självdisciplin, agera pliktfullt och sträva efter att uppnå åtgärder mot eller utanför förväntningar. Det är relaterat till hur människor kontrollerar, reglerar och styr sina impulser. Höga poäng på samvetsgrannhet indikerar en preferens för planerat snarare än spontant beteende. Den genomsnittliga samvetsgrannheten stiger bland unga vuxna och minskar sedan bland äldre vuxna.

Extraversion (extraversion) – energi, positiva känslor, självsäkerhet och en tendens att söka stimulans och andras sällskap. Utåtriktade kännetecknas av en bredd av aktiviteter (i motsats till djup), de är högaktiva i utåtriktade situationer och utnyttjar externa medel för att skapa energi. Egenskapen präglas av uttalat engagemang i den yttre världen. Utåtriktade tycker om att interagera med människor, och uppfattas ofta som fulla av energi. De tenderar att vara entusiastiska, aktionsinriktade individer. De har hög gruppsynlighet, gillar att prata och hävda sig. Motsatsen Introverta har lägre sociala engagemang och energinivåer än Utåtriktade. De tenderar att verka tysta, lågmälda och mindre involverade i den sociala världen. Deras brist på socialt engagemang bör inte tolkas som blyghet eller depression. i stället är de mer oberoende av sin sociala värld än extroverta. Introverta behöver mindre stimulans än utåtriktade och mer tid för sig själva. Det betyder inte att de är ovänliga eller antisociala. snarare är de reserverade i sociala situationer. I allmänhet är människor en kombination av extroverta och introverta.

Agreeableness (tillmötesgående) [3] – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än tävlingsinriktad och fientligt inställd mot andra. Den överensstämmande egenskapen återspeglar individuella skillnader i allmänhetens intresse för social harmoni. Eniga personer värderar att komma överens med andra. De är allmänt hänsynsfulla, snälla, generösa, pålitliga, hjälpsamma och villiga att äventyra sina intressen med andra. Tillmötesgående personer tenderar också att ha en optimistisk syn på den mänskliga naturen. Eftersom det här är en social egenskap, har forskning visat att ens överensstämmelse är positivt förenlig med kvaliteten på relationerna med sina lagmedlemmar. Det förutspår också positivt transformationsledarskap.

Neuroticism – en tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet. Det kallas ibland känslomässig instabilitet, och omvänt emotionell stabilitet. Enligt Eysencks (1967) teori om personlighet är neuroticism kopplad till låg tolerans för stress eller aversiva stimuli. De som presterar högt i neuroticism är känslomässigt reaktiva och sårbara för stress, de tenderar också att vara lättvindiga i sitt sätt att uttrycka känslor. De är mer benägna att tolka vanliga situationer som hotande och mindre frustrationer som hopplöst svåra. Deras negativa känslomässiga reaktioner tenderar att fortsätta under ovanligt långa perioder, vilket innebär att de ofta är på dåligt humör. Neuroticism är också kopplad till ett pessimistiskt arbetssätt, förtroende för att arbetet hindrar personliga relationer och tydlig ångest i samband med arbetet (Wikipedia).

Femfaktorteorin ger dock rent etiologiskt inte en komplett bild (Omel et al. 2013). (Etiologi är läran om orsaksamband/kausalitet).

En liten andel av en normal population rapporterar oro för framtiden - neuroticism. En väldigt liten del av den oron förklaras av neuropsykiatrisk störning vilket kan leda till behov av medicinering. i de flesta fall handlar det om psykologi. Utbredningen är större bland kvinnor (Weisberg et al. 2011).

Neuroticism, ångest (och depression) ingår i ett större koncept - emotionell anpassning. Till det kommer social anpassning - hur man förhåller sig till andra (förenklad) (Österberg, 2004). Hämningar av emotionell och social anpassning har åtminstone tre förklaringar:

Trauma. Människor som upplevt trauma är känsliga för negativ information och tenderar att överreagera (Johnson, 2021):
“Triune literally means “three in one” The triune brain model describes three areas within the brain that have a unique way of understanding and processing information; however, they are meant to function as a cohesive whole” (Johnson).
Trauma kan överföras från mamma till barn genom förhöjda kortisolhalter i blodet strax före, under och strax efter (under amning) (Österberg, 2012).
Undernäring. Studier av människor som avstår den typ av mat som en gång “öppnade dörren” för vår art (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019) rapporterar lågt allmänt välbefinnande, hög grad av oro, depression och ångest liksom svårigheter med sociala situationer (Dobersek et al. 2021; Forestell & Nezlek. 2018; Nezlek, Forestell & Newman, 2018; Nezlek & Forestell, 2020; Planté et al. 2019).
Dåliga hemförhållanden, som kan inkludera Complex childhood trauma. Barn som under första fyra levnadsåren får erfara föräldrar (mest mammor) som (1) styr-och-ställer eller har en (2) låt-gå mentalitet tenderar att hämmas i sin emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling jämfört med de barn som får uppleva ömsesidigt resonerande (Baumrind, 1966). Barn som under de första levnadsårenerfare en konfliktorienterad - polemisk - kommunikationi hemmet tappar upp till 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som får uppleva en resonerande samtalsklimat (Hart och Risley, 1995).

Barn som från 3 månader upp till tonåren lever med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som lever med bara mamma (Macrae, 2021; Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Individer med någon av dessa tre erfarenheter, eller någon kombination av dem, är extra känsliga för påståenden om världens undergång. En förklaring är så kallad negativity bias - kognitiv bias som resulterar i att negativa händelser har en mer betydande inverkan på vårt psykologiska tillstånd än positiva händelser (Baumeister et al. 2001) vilket kan leda till dysrationalia - oförmågan att tänka rationiellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Slutsats. Yles reportage saknar korrekta definitioner av de centrala begreppen. Urvalet i studien de hänvisar till är biased, dvs. de utvalda respondenterna är extra intresserade av frågan. Det utesluter inferens. Det betyder att studien saknar validitet, reliabilitet och representativitet. Antagandet att det geologiska/fysiska begreppet klimat orsakar klimatångest faller således. Ångest kan uppstå av depression och grunden för båda är neuroticism. Det finns tre förklaring: trauma, undernäring och dålig hemförhållanden. Det finns således inget praktiskt och rationellt i det författarna kallar klimatångest, det är bara ångest, eller neuroticism, kopplat till vad respondenterna vet om klimatet, eller kanske snarare vad de inte vet?

Vad är då lösningen? Som regel bör en lista med tips vara kortare än 5 punkter.

Trauma. Som regel kräver trauma psykiatrisk behandling, men man kan även göra en del saker själv. Detsamma gäller oro, depression och ångest (de verkar framträda i den ordningen). Det gäller av dämpa aktivitet i de delar som av hjärna som härbärgerar emotioner - amygdalakärnorna - och som aktiveras vid mental ohälsa - subgenual anterior cingulate cortex (Drevets et al. 2008; McNamara et al. 2013; Scharnowski et al. 2020) och öka aktiviteten i de delar som styr kognitivt rationellt tänkande - hippocampuskärnorna.

Läs på. Ofta handlar det om att ta reda på fakta genom att utforska för att upptäcka. Folk som får ångest av att tänka på att flyga blir som regel mindre ångestfyllda när de får läsa på om olycksstatistiken. Lär mer om psykologi i kapitel 1-3 och om klimatet i kapitel 4 i min rapport:

Vad är det finländska jordbrukets framtid från ett perspektiv av rationellt entreprenöriellt tänkande? Rapportens omfattar sju kapitel:
1. allmänt om psykologi - ett neuropsykologiskt perspektiv.
2. mentala fallgropar - ett socialpsykologiskt perspektiv
3. Rationellt Entreprenöriellt tänkande - ett psykologiskt perspektiv (Även i affärsmagasinet Forum - att leda ur en kris).
4. Klimat och det moderna livets uppkomst - ett kronostratigrafiskt perspektiv.
5. Människans ursprung - ett biologiskt antropologiskt perspektiv.
6. Epipaleolitikum, Holocen och jordbruksrevolutionen
7. Näringsforskning.
Ät näringsrik mat. Konsumtion av animaliskt baserad protein, fett och mikronäringsämnen är associerat med mental hälsa (Allen, 2003, Balehegn et al. 2019; Ede, 2019; McNamara et al. 2013; Ylilauri et al. 2019).
Socialisera för att träna hjärnan och psyket. Psyket behöver socio-emotionella utbyten för att fungera harmoniskt (Scharnowski et al. 2020). Det enklaste inkluderar mat - att laga och ät mat tillsammans med andra. Det genererar serotonin respektive endorfin (Dunbar, 2017; Lustig, 2017).
Vistas i naturen och se till att ansiktet utsätts för solsken åtminstone 15 minuter per dag (en timme är bättre) (Weir, 2020; Wilson, 2022).
I Finland: tala svenska. Det verkar som att svenskspråkiga finländare är gladade och lever längre (Helsingfors stad).

Tuesday, February 8, 2022

Oron för miljön fick Aapo att sterilisera sig – sedan ändrade han sig och betalade flera tusen för att kunna få barn i alla fall (YLE). En kommentar.

No comments:

Post a Comment