Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
På sin Facebook-sida porträtteras Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Bilden är arrangerad så att Busch ansikts- och kroppsspråk visar sorg eller nedstämdhet. Se själv!
Bilden ackompanjeras av en text:
Aftonbladet lyfter idag frågan om mäns våld mot kvinnor. De räknar varje död kvinna och följer varje fall av dödligt våld. Alla mammor, systrar och döttrar som gått förlorade. Kampen mot det dödliga våldet mot kvinnor måste bekämpas med full kraft och av oss alla.Aftonbladet egen bild är lika dyster:
Men Busch utspel är inte nytt och hon är inte ensam om denna aversion mot män. I slutet av 2021 gick Finlands justitieminister ut med ett pressmeddelande om att jakten på män skulle prioritetas av den finska regeringen.
På finska Diskrimineringsombudsmannen, som leds att en Kristina Stenman, är jakten på män därför en prioriterad verksamhet.
Diskrimineringsombudsmannen (Kristina Stenman) vägrar fortfarande anpassa verksamheten till forskningsläget om våld i nära relationer
Notera att dessa medelålders kvinnor INTE är ensamma om att hysa detta mansförakt, tvärtom, det är snarare legio bland politiker att uttrycka detsamma.
I maj 2021 gjorde Sveriges tillförordnade justitieminister Morgan Johansson ett särskilt anförande på samma tema:
Johansson är hårt kritiserad för sin svaga kompetens och prickades nyligen för att ha ljugit på jobbet (som justitieminister!!!) och att inte kunna följa etikettsreglerna i riksdagens kammare. Det ledde till en misstroendeförklaring mot Johansson.
Som lök på laxen gick i dagarna ytterligare tre medelålders kvinnor, den här gången från svenska Liberalerna, Lena Åberg Frisk (L), Cecilia Elving (L) och Gulan Avci (L), ut i media och deklarerade sitt mansförakt. De ville införa någon form av apartheid som med deras språk blir "kommunalt vistelse-förbud". Manshatet accepterades som en debattartikel i Uppsala Nya Tidning (UNT).
På Twitter följer Annie Lööf strömmen där manshat är legio inom politiken.
I takt med att flera exempel dyker upp kommer listan att byggas ut.
Varför gör politiker utspel som dessa?
Sedan 1990-talet har sociologen Eva Lundgren, gynekologen Gun Heiner (NCK) och intresseföreningen ROKS upprepat frasen Mäns våld mot kvinnor om och om igen. Effekten blir att vanligt folk tror att påståenden är sant. Folk litar på “nyheterna” och tar sig inte för att kontrollera uppgifterna.
Förklaringen hittas i psykologilitteraturen och något som kallas mentala bias. Det finns över 200 olika mentala bias eller fallgropar att välja mellan. Här följer några exempel.
Negativity bias (Baumeister et al. 2001) innebär att vi automatiskt prioriterar negativ information framför positiv dito. När några politiker påstår det ovannämnda tappar vi förmågan att tänka klart och vi rycks med i budskapet utan att först fundera över om påståendena är sannolika eller inte.
Tillgänglighets-bias innebär att vi tror på information som upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973).
Bekräftelse-bias innebär att man genom cherry-picking letar efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998).
Dysrationalia kan sammanfatta de flesta mentala fallgropar och definieras som oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens.
Dunning-Kruger påminner om Dysrationalia men avsaknaden av rationellt tänkande förklaras av låg intelligens.
Lösningen på mentala fallgropar är disjunktivt resonerande - att ta många aspekter i beaktande innan man fattar beslut. (Stanovich, 2009). Det påminner om explorativt tänkande, d.v.s. att utforska vitt och brett.
När man tittar närmare på forskning om våld i hemmet märker man att det vetenskapliga begreppet stavas Våld i nära relationer. Sedan 1970-talet har forskare kartlagt fenomenet våld i nära relationer och då använt ett instrument som kallas Conflict Tactics Scale (Straus, 1979; Straus et al 1996). Resultatet visar följande:
Lyssna på Dr.Bates (34 minuter): Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence
Media har nyligen rapporterat:
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Negativity bias (Baumeister et al. 2001) innebär att vi automatiskt prioriterar negativ information framför positiv dito. När några politiker påstår det ovannämnda tappar vi förmågan att tänka klart och vi rycks med i budskapet utan att först fundera över om påståendena är sannolika eller inte.
Tillgänglighets-bias innebär att vi tror på information som upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973).
Bekräftelse-bias innebär att man genom cherry-picking letar efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998).
Dysrationalia kan sammanfatta de flesta mentala fallgropar och definieras som oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens.
Dunning-Kruger påminner om Dysrationalia men avsaknaden av rationellt tänkande förklaras av låg intelligens.
Lösningen på mentala fallgropar är disjunktivt resonerande - att ta många aspekter i beaktande innan man fattar beslut. (Stanovich, 2009). Det påminner om explorativt tänkande, d.v.s. att utforska vitt och brett.
När man tittar närmare på forskning om våld i hemmet märker man att det vetenskapliga begreppet stavas Våld i nära relationer. Sedan 1970-talet har forskare kartlagt fenomenet våld i nära relationer och då använt ett instrument som kallas Conflict Tactics Scale (Straus, 1979; Straus et al 1996). Resultatet visar följande:
- fysiskt våld i hemmet är jämnt fördelat mellan könen; kvinnor står för minst hälften av förekomst och skador.
- dödligt våld i hemmet drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykologiskt våld i hemmet är vanligtvis ett kvinnligt fenomen.
- Ergo. Den typiska förövaren av våld i hemmet är också en person mellan 20 och 30 år
Lyssna på Dr.Bates (34 minuter): Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence
Media har nyligen rapporterat:
- att en 22-årig flicka/kvinnan dömes till sex års fängelse efter att ha torterat en man och hans familj (ABC News).
- att en mamma, sannolikt med hjälp av socialtjänsten, olagligt fört sitt barn ut ur landet utan pappans tillåtelse (HBL).
- att en mamma dömdes till livstids fängelse för att ha mördat sitt barn pappa: Hon och en väninna hällde bensin över honom och tände på (HBL).
- en annan mamma, från Australien, mördade sina barns pappa på exakt samma sätt (MailOnline).
- att en mamma mördade sin son på den anstalt socialtjänsten upplåtit åt henne (HBL).
- att en mamma i Borgå misshandlade sin 5-åriga son svårt med syfte att döda honom. Hon slutade inte misshandla barnet trots att polisen bröts sig in i lägenheten. Socialtjänsten hade hela tiden kännedom om mammans våldsbeteende (Nyqust, 2022).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment