Thursday, August 11, 2022

Analys: Vi låtsas att Europa inte brinner (Buchert, HBL). Stämmer uppgifterna? Det verkar inte så

Enligt Peter Buchert på HBL, är folk berörda över att skogar brinner, att vattendragen torkar och att dricksvattnet sinar. Denna tricolon kröns av påståendet att det ska vara rekordvarmt i Spanien. För dessa och tidigare utspel har Buchert erhållit ett pris till minne av Topelius. Vår art är känslig för negativ information. Under årmiljoner höll det dem vid liv på Savannen. På senare tid (sedan renässansen, typ!) har världen blivit en betydligt bättre plats att leva på. Paradoxalt har mediakollektivet sedan 1990 i allt större utsträckning tillämpat principen “If it bleeds it leads”. Genom att tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande visar det sig att Bucherts tidigare och aktuella utspel saknar konsistens med validerad vetenskap. Information från undervisningsministeriet visar att finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Det indikerar att deras föräldrar saknar detsamma och att deras uppväxtförhållanden har vissa frågetecken. Det blir en ond cirkel. 11 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets Peter Buchert, med tidigare intresse för vetenskap, har åter skaldat:


Länk till källan

Men hjälp av retorikens trikolon skapar Buchert en rytm i texten som ger upphov till entrainment - rytmisk synkronisering av beteende (Borrie, 2017; Wynn och Borrie, 2022).

I rubriken till den aktuella texten har Buchert också använt ordet analys som, liksom anatomi (av grekiskans anatemno), betyder dela upp. Det är synonymt med dekonstruera. Man bryter ner ett koncept i dess delar för att skapa sig en förståelse för helheten. Klimatkris blir klimat och kris. Inget konstigt. Så här skriver Buchert.


I vetenskapliga sammanhang används både explorativt och analytiskt tänkande. För båda gäller validering - att det stämmer med verkligheten. Det betyder att man kollar att tre saker är uppfyllda:
  • validitet - att man mäter det som avser att mätas (det finns flera undergrupper).

  • Reliabilitet - att det man påstått kan motstå slumpinflytande. Det betyder att om man mäter igen, då ska resultatet blir ungefär detsamma - lika.

  • Representativitet - att eventuell inferens, att det man funnit i det urval man gjort representerar helheten - är allmängiltigt.
Det finns två aspekter i Bucherts senaste epos att ställa frågor om:
  1. värmen i Europa.

  2. antalet dödsfall som en funktion av naturkatastrofer.

Buchert nämner Frankrike, Spanien och Tyskland. Jag tittar på Spanien. Buchert valde ett kort intervall - jag valde ett längre dito (1864-2021). I Bucherts korta perspektiv pekar temperaturtrenden i Spanien uppåt. I det längre perspektiv som finns tillgängligt för alla pekar temperaturtrenden i Spanien svagt nedåt (se bild nedan).


Länk till källan.

Här skönjer man inför sitt inre öga den gamla devisen - en bild säger mer än tusen ord. Där Buchert använder '1000 ord' och trikolon, förvisso i mediocris, för att i vad som närmast liknar den hermeneutika spiralen dramatisera sitt epos, visar diagrammet en annan bild. Från 1864 har det inte hänt så mycket och trendkurvan indikerar dessutom att temperaturen förväntas sjunka.

För den vars kunskapstörst är stor, adderar jag även medelvärdet (45,7 grader Celsius) och standardavvikelsen (0,80) för perioden (1864-2021).

Beträffande dödsfall så nämner Buchert siffran 250. Det ser ju hemskt ut!

Jag använde Our World in Data och tittade på deras sammanställning av antal döda som en funktion av katastrofer. Eftersom data fanns tillgängliga för Frankrike, Spanien och Tyskland redovisar jag data för dessa tre länder:


Buchert pekar ut 2021 som ett extra mörkt år, och nu finns inte 2021 med i Our World in datas sammanställningen. Men när man gör den här typen av observationer är det inte enstaka år som är av intresse utan förändring över tid. Helst lång tid. Och det verkar som att dödsfallen som funktion av naturkatastrofer minskat i betydande grad över tid.

Diagram 1.


Diagram 2.


Vi människor är sårbara för negativ information. Om vi nås av två meddelanden, ett negativt och ett positivt, med samma vikt, då väljer vi automatiskt det negativa meddelandet. Fenomenet kallas negativitet bias (Baumeister et al. 2001) och utgör en av drygt 200 mentala fallgropar.

Negativity bias har hängt med vår art sedan våra förfäder bodde på den afrikanska savannen. Då var negativity bias viktigt för överlevnad. Om ett lejon anföll, då var det inte läge att reflektera över olika handlingsalternativ. Istället följde man principen: hellre fly än illa fäkta eller flight - fight. 
Vi kan fortfarande se effekten av flight - flight när polisen jagar någon,  t ex. med bil. Allmänheten förundras över varför den som jagas inte stannar, vilket demonstrerar avsaknad av kunskap om hur vår arts psyke fungerar. 
Som art har vi således en tendens att vara dysrationella - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (Stanovich, 1993).

För att undvika att falla i mentala fallgropar, d.v.s. att bli dysrationella, bör man beakta åsiktsdivergens. Se denna korta video (3 minuter) från Heterodox Academy: What is Viewpoint Diversity?

Jag har också utvecklat Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Konceptet bygger på tre etablerade teorier:
  1. Epistemiskt vaksamhet - att man är misstänksam mot ett meddelande och avsändarens syfte (Sperber et al. 2010).

  2. Numeracy förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brook och Pui, 2010) som är grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet.

  3. Disjunktivt resonerande - att man tar hänsyn till alla möjligheter (Stanovich, 2009).
När man tillämpar ett instrumentellt och epistemiskt rationellt perspektiv, ser man att världen blivit en allt bättre plats att leva på (Pinker, 2011, 2018):
  1. Fattigdomen är rekordlåg - varje dygn de senaste 25 åren har fler än 125 000 medmänniskor tagit sig ur extrem fattigdom.

  2. Fler barn firar sin 5-årsdag än någonsin.

  3. Sahara krymper

  4. Stora barriärrevet mår toppen

  5. Isbjörnarna är så många att de utgör problem för deras grannar - människorna.

  6. m fl.
Trots att världen blivit en bättre plats att leva på har medias rapportering blivit allt mer negativt:
“The data scientist Kalev Leetaru applied a technique called sentiment mining to every article published in the New York Times between 1945 and 2005, and to an archive of translated articles and broadcasts from 130 countries between 1979 and 2010. Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific.

Putting aside the wiggles and waves that reflect the crises of the day, we see that the impression that the news has become more negative over time is real. The New York Times got steadily more morose from the early 1960s to the early 1970s, lightened up a bit (but just a bit) in the 1980s and 1990s, and then sank into a progressively worse mood in the first decade of the new century. News outlets in the rest of the world, too, became gloomier and gloomier from the late 1970s to the present day” (Pinker (2018).
Fenomenet kallas if it bleeds it leads. Man utnyttjar vår arts medfödda tendens att premiera negativ information (Baumeister et al. 2001).

En intressant aspekt är att Buchert tidigare titulerat sig, och jag citerar:
“reporter med fokus på samhälle, miljö och vetenskap” [Sic].
Jag länkande till sidan med nämnda information. När jag nu trycker på länken kommer följande upp:


Det verkar som att min sakliga vetenskapliga kritik har påverkat Buchert. Eller så var det hans chef - Erja Yläjärvi - som beslutade att göra det. Buchert är, liksom sina kollegor, kort och gott rapportör inom media.

Det är bra att Buchert raderat ordet vetenskap från sin profil. Men det är inte bra att försöka påverka allmänheten om saker som inte går att validera.

Dessvärre tilldelades Peter Buchert Topeliuspriset för sina utspel om klimatet:


Texten är skriven av kollegan Sonck (2022).

En klass för sig i SvenskFinland. Vad betyder det?

I maj 2022 deltog jag på en konferens - Kvinnor för fred - på Luckan. Där talade en direktör från Ministeriet för undervisnin och kultur. Hen frågade om vi kände till Pisa och Finlands [höga] position i den rankingen?
Alla nickade jakande.

Den stämmer inte, fortsatte hen. Finland har stora problem med att barn inte klarar numeracy och läsförståelse.

Läsförståelse handlar förstås om att kunna förstå den text man läser och numeracy är grunden för rationellt tänkande, dvs. att kunna undvika dysrationalia.

Läsförståelse och numeracy formas som en funktion av emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling. Denna anpassning och utveckling är som intensivast under en individs fem första levnadsår och manifesteras under tonåren och i vuxenlivet. Papparelationen har en avgörande betydelse Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae, 2021; Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Slutsats. Peter Buchert gör ett ytterligare ett dytopiskt utspel om världen som inte stämmer med etablerade data. Samtidigt lever vi i den bästa av tider. Forskning visar att media sedan 1990-talet använt ett allt mer negativ ton. Efter min kritik har HBL dock tagit bort epitetet vetenskap från Buchert profilsida. Parallellt har han erhållit ett pris för sin klimatrapportering. Ministeriet för undervisning och kultur menar att finländska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. 

at

No comments:

Post a Comment