Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I takt med att höstens influensor åter igen börjar spridas är det rimligt att det senaste och kanske mest kända viruset Sars-Cov (2) åter får uppmärksamhet. YLE (den uralisk-finska varianten) skriver följande:
Det finns många coronapatienter på sjukhus, men många behandlas av andra orsaker än corona. “VI är i en helt annan situation än för ett år sedan” understryker THL:s Otto Helve.(Googles översättning av den uralisk-finska originaltexten).Det hela illustreras med följande bild:
Längre ner fortsätter Heve:
- När epidemin är i ett sådant skede att det är mycket infektioner finns det också personer som hamnar på sjukhus av andra orsaker än allvarlig coronasmitta.Just den aspekten påtalas i YLEs artikel samt att man upprepar att de flesta är inlagda för något annat.
Det här är dock inget nytt utan har varit tillgänglig information sedan viruset uppdagades; det är människor som på annat sätt är sköra som drabbas när virus sprider sig. Det är något man ska ta på allvar och det sker förstås bäst om man använder rationellt tänkande.
Finlands svenskspråkiga dagstidning Hufvudsstadsbladet (HBL) har skrivit av YLEs uralisk-finska rapporteringen. Det är betydande korrelation mellan texterna med HBLs rubrik är av någon anledning braskande:
HBLs rubriksättning triggar något som kallas Negativity bias som innebär att saker av mer negativ karaktär (t.ex. obehagliga tankar, känslor eller sociala interaktioner, skadliga/traumatiska händelser), även när de är av samma intensitet, har en större effekt på ens psykologiska tillstånd och processer än neutrala eller positiva saker.
Pinker, 2018 tog upp just detta i en artikel i the Guardian 2018 med hänvisning till Kalev Leetarus forskning.
Året efter publicerade Kalev Leetaru en egen artikel där han utvecklade resonemanget med följande illustrationer (New York Times och BBC):
När vi fångas av det negativa budskapet påverkas våra attityder och beteenden. För att komma förbi negativitets-bias, vilket många gånger kan vara mycket utmanande, kan vi använda tre etablerade teorier eller modeller:
- epistemisk vaksamhet - att vara lite misstänksam över budskapet och motivet till budskapet (Sperber et al. 2010).
- numeracy - använd enkla siffertermer (Brooks och Pui, 2010). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
- disjunktivt resonerande - använda många olika källor (Stanovich, 2009).
Jag lade ihop dessa tre till en modell som jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3).
Om vi tänker efter, då vet de flesta intuitivt att hösten är den tid på året då säsongsvirus tycks trivas som allra bäst. Detta inkluderar förstås det mest kända viruset - Sars-Cov (2) - som, om det passerar genom vår art kan ge upphov till Covid 19. Notera om och kan. Det är således inte givet att man blir sjuk och om man blir sjuk att man drabbas hårt.
Det som skiljer Sars-Cov (2) från andra virus är att många offentliga myndigheter och regeringar runt om i världen verkade ha lika information om viruset. En del kanske säger att vi inte borde spekulera om det, men det är precis tvärtom - det borde vi spekulera om.
Vi borde även fundera över vad virus är.
Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Virus är parasiter i celler. Ett virus som infekterar en värdcell omprogrammerar cellen så att cellen skapar och utsöndrar fler viruspartiklar. Viruspartiklar består av nukleinsyra (arvsmassa i form av antingen RNA eller DNA), omgivet av ett proteinskal (ikosaeder) och ibland ett membran. Utanför värdcellen är viruspartiklarna en inaktiv transportform.Den 20 oktober i år publicerade Teknologie doktor Thomas Lindh artikeln Sveriges coviddödlighet bland de lägre i Europa (Dagensarena). Artikeln är en genomgång av händelseförloppet efter upptäckten av Sars-Cov (2)-viruset och Dr. Lindh inleder med de mediala gatlopp som Anders Tegnell, som vid tillfället hade uppdraget statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten i Sverige.
Olika biologer har olika syn på om virus kan betraktas som levande organismer eller icke-levande organiskt material, eftersom virus saknar egen cellstruktur och egen ämnesomsättning, och eftersom virus inte kan reproducera sig utanför värdcellen och inte använder celldelning för att reproducera sig, utan reproduceras genom att ett stort antal viruspartiklar spontant sammanfogas i värdcellen (wikipedia).
Dr Lindhs inledning är en demonstration av medias makt över folket och hur en negativt laddad artikel triggar negativity på ett sätt som liknar en masspsykos.
Efter att Dr Lindh introducerat med medias domedagsansats, fortsätter han med ett mer rationellt och disjunktivt resonerande, d.v.s. presentera sifferdata. Dr. Lindh presenterar två figurer:
Dessa följs av fyra tabeller (se artikeln).
Det Dr. Lindh lyfter fram, och som rimmar med mitt sätt att tänka, är:
Hur framgångsrika Sveriges och andra länders strategier varit för att bekämpa pandemin återstår till stora delar att analysera och diskutera. Min reflektion hittills är att debatten borde handla mer om bättre beredskap och smittskydd för att skydda äldre och riskgrupper, även när smittspridningen är stor, samt behovet av strukturella förändringar i äldrevård och -omsorg. Den ensidiga svartmålningen av strategin och fixeringen vid att jämföra dödstal har skymt sikten för en allsidig kritisk granskning av hanteringen och de problem som pandemin blottlade.I YLEs artikel säger Asko Järvinen att Corona INTE är det största problemet inom sjukvården.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment