"Handeln har inte förstått sig på generation Z som konsumentgrupp". En kommentar

Vasabladet har publicerat en artikel om en artikel som rör synen på konsumtionsbeteende där de drar långtgående slutsatser om studiens resultat. Men studien är begränsad till kvalitativ metod som leder till hypoteser och teman som kan testas. Tidigare har finska forskare med anknytning till Agenda 2030 publicerat en studie där de hoppades finna att finländare hade minskat sin köttkonsumtion. Resultatet visade i stort sett det motsatta. Men istället för att välja god vetenskaplig sed och rapportera om resultaten, valde de att rapportera om sin besvikelse. Nyligen hade finska vetenskapssocieten ett symposium - klimat och anpassning -där de med Agenda 2030 som inramning ägnade en dag åt att redo ut hur folk skulle anpassa sig. Det finns inget som tyder på att dessa Angande 2020 -ansatser går att validera vetenskapligt. På riktigt har världen blivit en bättre plats att leva på som en funktion av demokratisk marknadsekonomi. Det verkar dock som att detta inte uppmärksammas i Finland. Nyligen rapporterade Helsingin Samomat att finsk forskning kollapsat.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Vasabladet har publicerat en artikel om en artikel som rör synen på konsumtionsbeteende där de drar långtgående slutsatser om studiens resultat.

Länk till källan.

Studien (Grénman et al. 2023), en metodologiska ansats, kvalitativ metod, omöjligör de slutsatser som påstås i Vasabladets rapportering. Så här skriver de i metodavsnittet:

We adopted a qualitative approach to better understand how Gen Z consumers as a generational cohort think, feel, comprehend, and experience the social world. We draw loosely from social constructionism, which focuses on human interpretations and meanings, comprehension of their experiences, and the relationships between these and human actions

Vetenskapsmetodik för, förenklat, delas i tre delar:

Kvalitativ metod, intervjuer, textanalyser m.m., leder till hypoteser och teman som kan testar med vetenskapligt metod.

Enkäter, där respondenterna får ta ställning till påståenden som kan ligga till grund för latenta variabler, möjligör covarians (samvariation) och ibland korrelation (samvariation med association).

Expertimentstudier, randimized Control-tests, möjliggör slutsatser om kausalitet.

Grénman et al. 2023 slutsats begränsas till teman och hypoteser.

Det verkar som de följt den anti-kapitaliska trend som följt i spåren efter Agenda 2030 där politiker allockerat pengar till forskare som anpassar sina studier till de ssjutton målen som inkluderar ändrade matvanor, speciellt mindre animaliskt baserad mat.

Tidigare finska forskare med anknytning till Agenda 2030 publicerat en studie där de hoppades finna att finländare hade minskat sin köttkonsumtion (Erkkola et al. 2022).

Till deras besvikelse fann de att kött var finländarnas preminära val.

Men istället för att välja god vetenskaplig sed och rapportera om resultaten, valde de att rapportera om sin besvikelse. Därav titeln: A slow road from meat dominance to more sustainable diets: An analysis of purchase preferences among Finnish loyalty-card holders.

Min kommentar från Juni 25, 2022: Consumers still prefer meat over plant-based alternatives: A survey of purchase preferences among Finnish loyalty-card holders

Läs också min senaste artikel (2023): Hur ska vi välja mat i butiken

Nyligen hade Finska vetenskapssocieten ett symposium - Klimat och anpassning - där man samlat flera forskare som accepterat att anpassa sin forskning till Agenda 2030.

Med med utgångspunkten att använda klimatdata från ~1800 kunde de snällt rapportera i linje med de önskemål som återfinns i Agenda 2030.

Min kommentar från 29 september 2023: Climate and adaptation Symposium, The Finnish Society of Sciences and Letters - the Case for Continued Influence Effect

Det finns inget som tyder på att konsumptionsbeteende i allmänhet förändrats på det sätt som den aktuella studien påstår. Det finns ingen anledning för folk i allmänhet att minska sin köttkonsumption. Tre aktuella studier ger ett nytt och bredare perspektiv på klimatfrågan.

På riktigt har världen blivit en bättre plats att leva på: 2020 and in June 2021:

• Global Poverty is on a record low – every 24 hours for the past 30 years, >120 000 fellow sapiens get out of extreme poverty
• More children than ever celebrate their 5th birthday
• Democracy is more prevalent than ever
• The Earth is greener than 20 years ago (Nace, 2019).
• Deforestation in Amazonas is on record low since 2003
• Bushfires in Australia are decreasing (trend)
• Polar bears are prevalent on a record scale
• Emissions from Chinese power plants has decreased by 60-70 % since 2014
• GHG-emissions from the Nordic countries 0.5% of global ditto.

Förklaringen är en kombination av humans, resonerande och vetenskap (Pinker, 2011, 2018), d.v.s. det som är typiskt i samhällen som tillämpar demokratisk marknadsekonomi. Men trots attt upplysningen nådda Finland, då Östra rikshalvan, på 1600 -talet, verkar det som dessa aspekter inte tillämpas inom finska forskning.

I augusti rapporterade Helsingin Sanomat att Helsingfors universitet fallit ur topp-100 listan. Hanken har också fallit i ranking (se nedan).

Kan det vara så att det är den här typen av ansatser, att låta Agenda 2030 styra forskningen, som är förklaringen till att finsk forskning har kollapsat?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  |  CV  |  Teaching skills and experience | Summary of research project  |  Instagram  |  Linkedin  |  YouTube-channel  |  TikTok  |  Twitter