Wednesday, September 29, 2021

Vindäventyr i potens (Fagerholm, HBL): En kommentar

”Dags att kavla upp ärmarna och delta i klimattalkot: Finland behöver kring 10 000 frivilliga som välkomnar vindmöllor på sin bakgård. Förebilden Danmark erbjuder en kombination av visionärt tänkande och skräckexempel” (Fagerholm, Vindäventyr i potens, HBL). 

Saturday, August 28, 2021

'Att stirra sig blind på detaljer' (Laurén, HBL). En kommentar

Hufvudstadsbladets Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén, med specialisering på statskunskap, har enligt egen utsaga mot bättre vetande kört rätt in i dimman, men sedan, av vad som närmast kan liknas vid slumpen, tagit sig ur igen. Uppgifterna kommer från hennes egen krönika - Att stirra sig blind på detaljer.

Monday, August 9, 2021

Vad är jordbrukets framtid från ett entreprenöriellt perspektiv (Executiv sammanfattning)

Människan föds med en kombination av mentala förmågor som var för sig har en evolutionär historia. Först framträdde social kognition (Coolidge & Wynn, 2018) som möjliggjorde social koordinering för samarbete (Dunbar, 2009). Men utan ett grammatiskt språk fick de förlita sig på icke-verbal kommunikation - ansikts- och kroppsspråk - för att hitta en gemensam rytm, dvs. dans.

Saturday, July 31, 2021

The Future of Agriculture from a Perspective of Entrepreneurial Thinking



Kansler Kaarle Hämeri tackade Jordfonden för donationen 4 oktober 2018. F.v.: prorektor Tom Böhling, professor John Sumelius, fakultetens dekan Ritva Toivonen, stiftelsens ombudsman Håkan Fagerström, stiftelsens styrelseordförande Marcus Borgström, universitetsforskare Peter Österberg och kansler. (Image: Suvipäivikki Mikola)



Conclusions from a three-year research Project about the prospects of agriculture from a perspective of entrepreneurial thinking.
Peter Österberg, Ph.D.
Department of Economics and Management, University of Helsinki
This project was financed by Finlands-svenska Jordfonden RS.


- Donations of this kind mean a lot to the faculty. They enable quick investments in new thematic areas, in this case e.g. business management and marketing, and gives us the capacity to renew and develop our operations more quickly. I am very happy and grateful, says the faculty dean Ritva Toivonen”.

Friday, July 2, 2021

Att leda ur en kris

När vi läser om katastrofer och liknande drabbas vi lätt av tunnelseende. Det blockerar vårt entreprenöriella tänkande. Tunnelseendet kan dock avhjälpas med ledarskap som kombinerar tydliga och krävande mål med decentralisering.

Mitt senaste bidrag i Forum magasin (10 juni, 2021).

Monday, April 12, 2021

Ny forskning: Människor som avstår animalisk föda mår och presterar sämre (Företagande.se)

 Maten spelar en betydande roll för vårt mentala välbefinnande och hur vi hanterar hot och möjligheter. Detta i sin tur påverkar exekutiva funktioner som är viktiga för entreprenöriellt tänkande 

Länk till artikeln.

Wednesday, January 20, 2021

Is Dysrationalia/Dunning-Kruger-effect causing a mental crises on societal level?

Recently a bunch of Swedish famous athletes became image-people for the WWF campaign on vegetarian food. The campaign is called 'Vego i världsklass' which, according to my Swenglish, translates into Vegetarian or vegan at the top of the ranks. Aiming high makes sense because the purpose of being an athlete is to reach the top of the ranks.

Saturday, November 21, 2020

Tuesday, October 27, 2020

Wow! Oatly should apologize to milk farmers and change the color of it's liquid. For Ethical reasons

 Yesterday, I and another neighbor saw unsolicited advertising material dropped into our mailboxes. The pamphlet was from Oatly, the 'unconventional' company led by Mr. Toni Peterson.

Friday, October 2, 2020

Does leadership matter in times of uncertainty?

 Toto Wolf is the leader of the AMG Petronas F1team. With his leadership, the team has dominated the sport for the past 6 years. Now Wolf's future at Mercedes is uncertain, and speculations suggest that this the reason for the team experiences some kind of struggle. Why?

Friday, September 4, 2020

Vänd på ’tallriken’ (Debattartikel avsett för Marthaförbundets tidning Martha)

 Jag har i uppdrag att forska om jordbrukets framtid ur ett entreprenörskapsperspektiv. Inramningen är ledarskap, innovation och marknadsföring. Det betyder tre saker: forska, undervisa och den tredje uppgiften - att kommunicera eller interagera med allmänheten. Det sistnämnda har gjort det möjlig för mig att träffa en mängd trevliga människor, ofta genom olika föreläsningen, men även möten - tillfällen där kunskaps byts.

Sunday, July 26, 2020

Pre-print. Is livestock in agriculture an issue for climate? The case for disjunctive reasoning

 Abstract. Some scholars keep pushing the factoid that animal source food is harming the climate - a five-factor complex few people know much about. Since the Cambrian period, Earth has gone through a multitude of climate changes. For the past million years, our ancestors have relied on an animal source diet to guarantee the >30 micronutrients they needed to survive with sustained brain development. That includes the mind's capacity for acceptance of viewpoint diversity, entrepreneurial exploratory thinking forward in time, epistemic vigilance, and metacognitive sensitivity in disjunctive reasoning.

Friday, May 8, 2020

What's the Post-SARS-CoV-2/COVID19 Prospect?

 Is life after SARS-CoV-2/COVID19 an uncertain prospect?

Psychologists studying decision-making have shown that (1) when people elaborating various scenarios forward in time, they tend to focus on minimizing their loss rather than elaborate on acquiring corresponding gain (Kahneman & Tversky, 1979), but also, (2) that the framing of the current situation itself will affect the outlook (Tversky & Kahenman, 1981).

Tuesday, April 28, 2020

Fem enkla tips för att upprätthålla mental hälsa

 Historiskt hamnar världen återkommande i kortare avbrott i den långa trend som ändå pekar uppåt (Pinker, 2018). Under flera år har t ex media rapporterat om vad som närmast kan liknas vid löften om världens undergång. Den förväntade undergången förklaras i rapporteringen av halten koldioxid som ökat under vad som geologiskt bör betraktas som en väldigt kort tidsperiod. Budskapet har varit att vi måste agera snabbt och lyssna på dem som utfärdar varningarna. Ska vi följa varningarna eller använda vår medfödda förmåga att överväga många scenarior framåt i tiden?

Wednesday, February 5, 2020

Reframing the result from food questionnaires

 Animal-sourced food like bone marrow was introduced some 3.6 million years ago and is the reason the brain of our ancestors started to expand. Findings in Israel show marrow was an important source of nutrients some 400-200 000 years ago (Blasco et al. 2019). Animal-sourced food is the reason we have a big brain, allowing the mind to perform prospective and meta-cognitive operations (Pringle, 2016). There is a reason to argue that animal-sourced food has its place on the plate.

Thursday, November 14, 2019

Unconscious Bias, Seminar at Viikki Campus: Are we biased against biases because of Groupthink?

 Outcast. On the 11th of November 2019, Viikki Campus organized a seminar about unconscious bias. During the seminar, it became obvious that the reason this was organized is that there are more men than women in Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM) at the University of Helsinki.

Thursday, November 7, 2019

Thursday, October 24, 2019

New blog at the University of Helsinki

I currently publish my posts at my other blog at the University of Helsinki:

Leadership and Public Inter-personal Communication

 On the 15th of October, YLE (and HBL) reported that UniCafé will cut beef from its menus, starting in February 2020. UniCafé is owned by YLVA, and the managing director (MD) was cited in the article as wanting to take responsibility for the climate.

Tuesday, October 15, 2019

UniCafe will stop serving beef next year. Is that a decision based on Disjunctive reasoning?

 Finnish HBL and YLE report that Antti Kerppola, the managing director of Ylva, the company which runs the restaurants that serves food at the University of Helsinki, has taken the decision to cut beef of the restaurants' menu, starting from February 2020.

Friday, September 27, 2019

Can we have a Conversation about the association between Food Preferences and Work Environment? An outlook at the Viikki campus (UH)

On the 4th of September, the result of a HELSUS-survey, done at Viikki campus at the University of Helsinki, was posted on the university blog, claiming:

In relation to FOOD, many suggested choosing vegetarian or vegan options during lunch and having them as the preferred catering option in meetings and seminars”.

The aim of the survey was to project future diet options to improve sustainability in the workplace. Does that include well-being?

Wednesday, August 14, 2019

Will conformity about food preferences and collapse anxiety suppress viewpoint diversity at universities? (UH)

On the 12 of August BBC reported that Goldsmith University in London, UK, "is banning the sale of burgers to try to fight global warming". The initiative comes after IPCC published its latest report. Some media outlets have claimed that IPCC provides advice on nutrition, but the IPCC took to Twitter to reject that claim. So why does a university administration take the decision to ban meat?

Friday, August 9, 2019

What did IPCC say in their latest report? (UH)

Yesterday the inter-governmental IPCC committee handed out their latest report (1;2) concerning the climate.  The media outlets went for it, some claiming the report contained advice on diet. IPCC used interactive media (Twitter) to reject that. Using IPCC 2019, this came up when googling:

Wednesday, June 12, 2019

Leadership and Organization course (AGERE 026) at University of Helsinki (UH)

Do you want a creative leader or a leader who influences creativity?

Motivational speakers often describe leaders in the context of change and creativity. Therefore, people aspire to roles like change and/or creative leadership.

It is true that leaders’ behavior can influence change and creativity [for problem-solving] among people in an organization, but from my viewpoint, leadership is about the administration. Hence, business administration.

The main function for leaders is to use their rhetorical ability to assign symbolic cognitive structures to the people in the organization to direct their behavior to perform, learn, and to apply their inborn capacity for creativity in problem-solving.

These are some of the topics of the coming course ‘Leadership and organization' at the University of Helsinki, starting October this year.

Join us!

Wednesday, May 29, 2019

"Perception kontra fakta": Livsmedelsverkets påstående att 6 000 [svenska] liv kan sparas med växtbaserad föda verkar bygga på bekräftelse-bias (UH)

Den 10 maj år gjorde svenska Livsmedelsverket följande pressmeddelade:
6 400 dödsfall per år kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan. Insatser för att öka svenskarnas frukt- och grönsaksätande skulle därför kunna få stor effekt på folkhälsan, men också för miljön.
– Störst effekt skulle det få om folk åt 500 gram frukt och grönsaker/dag. Särskilt bland män, som idag äter betydligt mindre grönsaker än kvinnor och ännu mindre frukt. Samtidigt är det bra att veta att även små förändringar gör skillnad, säger Irene Mattisson.
 Att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket är också miljömässigt mer hållbart och helt nödvändigt för vår planets framtid, säger Irene Mattisson
(länk).

Sunday, May 12, 2019

Hur man bibehåller tvåspråkighet bland studenter på Helsingfors universitet (UH)

Torsdagen 9 maj arrangerade Helsingfors universitets avdelning Svenska ärenden en workshop: Pedagogik och språklig diversitet - Där språken möts. Under workshopen fick deltagarna höra olika talare berätta om erfarenheter av och forskning kring undervisning av flerspråkiga studentgrupper och hur man kan utveckla den.

Tuesday, May 7, 2019

"Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH)

Food is any substance consumed that provides energy and nutrition to our body and brain, and thus influences human development over a life span and over generations. (Some claim that our food preferences influence the climate. But the question is, is it true, and if so: to what extent?)

Monday, April 8, 2019

2 Talks about Creativity at the 2019 Science Festival in Gothenburg (UH)

Last week I participated in the International Science Festival in Gothenburg with two talks consistent with the conference theme Astonishing thought, Creativity:

Tuesday, March 19, 2019

"Perception versus facts" Is School Strike for Climate just another Doomsday Prophecy? (UH)

Working paper. March 15, 2019, Swedish tabloid Dagens Nyheter (DN) with editor-in-chief Peter Wolodarski, accepted an opinion-piece (op-ed), for publication:
-We support School strike for Climate and [the image-person] (DN Debatt. ”Vi klimatforskare stödjer ... skolungdomarna”).

Saturday, February 16, 2019

Grupptänk och andra psykologiska fallgropar inom politik och idrott

I Uppsala och Göteborg har mindre grupperingar (högt upp i hierarkin) inom Centern och Socialdemokraterna genom statskuppliknande manövrar uteslutit respektive avsatt ledande personer. Och i dagarna tvingade Svenska simförbundets styrelse ordförande Ulla Andersson att avgå (Nyheter från SFF).

Wednesday, December 26, 2018

Summary of 17 posts (2018). Three in English

Monday, January 29, 2018
Förskoleklass: varför är det så svårt för pedagoger att acceptera evolutionsteorin? (Still only in Swedish).
Swedish law demands teachers to follow what is known as natural science, stuff like evolution and so forth. But in conversation with head of schools (rektorer), it seems they apply the non-validated approach of gender theory and 'social constructionism'.

Friday, November 2, 2018

Communication style. Examples from two talk show hosts

The world is getting better by the hour, and so is the way we interact with one another. In verbal communication, polemics (verbal war), argumentation (persuasion used by salespeople, politicians, and jurists) has proven to have less utility compared with reasoning - the exchange of ideas through language.

Tuesday, July 17, 2018

"Perception kontra fakta". Lev i nuet, för i morgon går världen under, eller?

Världen har aldrig varit en bättre plats att leva på, ändå oroar sig en betydande andel med-'sapiens' för jordens undergång. Hur är det möjligt?

Saturday, June 30, 2018

"Perception kontra fakta". Vem vill leva i den bästa av världar? Om Prevalence-induced concept change

1 Juli börjar Almedalsveckan och i Gotlands residens-stad - Visby - flockas hugade spekulanter för att sälja sina lösningar till påstådda problem. Men frågan är förstås om de påstådda problemen existerar på riktigt?

Tuesday, May 29, 2018

"Perception kontra fakta". Matpsykologi - om Peruansk nattskatta

I mitten på 1600-talet introducerades Sverige för en ny primör: 'Peruansk Nattskatta'. Det var den sjufaldiga professorn Olof Rudbeck den äldre (1630-1702), som genom kontakter i Europa fått tag på ett jordäpple [potatis] och låtit plantera det i Uppsala universitets medicinalträdgård, numer känd som Linneträdgården

Nattskatta är en ettårig ört som finns i hela världen och som sedan medeltiden använts som medicinalväxt. Om nattskatta skriver giftinformationscentralen följande:
Växten innehåller bl.a. solanin som har irriterande egenskaper. Mogna bär har lägre halt än omogna. Förgiftningar är ovanliga.
Potatisen har tydligen odlats i Sydamerika i ~10 000 år, sedan den senaste stora klimatförändringen. Den kom till Spanien ~1539 via 'conquistadorenGonzalo Jiminez de Quesada (1496, 1506, 1509 -1579) under dennes utforskningar av norra Sydamerika.

Den 6 februari presenterade Dr Rebecka Earle föreläsningen  - Potatoes and the Pursuit of Happiness - vid Swedish Collegium for advanced study (SCAS).
Her [Dr Earles] current research explores the cultural significance of food and eating in the modern world. At the Swedish Collegium, she will be writing a global history of the potato. This project uses the emergence of the potato as an Enlightenment superfood to explore the connections between everyday life and new ideas of individualism, political economy and the state. The overall aim is to explain the genesis of our current obsession with balancing individual dietary freedom with the health of the body politic.
Seminariet var en historisk beskrivning av vad som närmast kan beskrivas som en marknadsföringsprocess av potatis:
Abstract. Eating acquired a new political importance during the Enlightenment, as writers began to link individual diets to the strength and wealth of nations. This talk examines the eighteenth-century career of a foodstuff that became emblematic of these developments: the potato. Politicians, statesmen and philosophers across Europe enthusiastically promoted the potato as a means of strengthening the body politic. They framed this promotion within a language of choice and the individual pursuit of happiness. In so doing they laid the foundations for today’s debates about how to balance personal dietary autonomy with the demands of public health. The roots of the current neoliberal insistence that healthy eating is fundamentally a matter of individual choice thus lie in the Enlightenment.
Dr Earle berättade hur olika potentater runt om i Europa marknadsförde potatisen vars konsumtion antogs vara förknippad med upplevelse av det psykologiska fenomenet lycka (happiness) som är detsamma som välbefinnande (Well-being). Exempelvis propagerade Sveriges kung Fredric I 1747 att folket skulle äta mer potatis.Varje ledarskapsforskare förstår effekten av ett sånt uttalande.

I Sverige marknadsfördes potatisen av super-entreprenören Jonas Alströmer (1685-1761). Ahlströmer förknippas med introduktionen av potatis mer borde vara mer känd för sina insatser för svensk industri respektive akademi över lag. I sann IKEA-anda var Alströmer så framgångsrik att han motarbetades av textilhandlare i Göteborg som ansåg att Alströmers tillverkningsmetoder hotade deras näring. Men hans företagsamhet ledde till att underskott i handelsbalansen förbyttes till överskott. 1739 var Alströmer med och instiftade den Kungliga vetenskapsakademin (KVA). En annan av instiftarna var ingen mindre än Carl von Linné (1707-1778) efter vilket Linnétrdägården är uppkallad.

Vi äter således potatis därför att den under århundraden marknadsförts hårt av regeringar och potentater runt om i Europa. Men hur bra är det att äta potatis?

Potatisens så kallade glykemiska index (GI), som indikerar effekten av kolhydraters påverkan en persons blodsocker,  (Harvard Medical School). GI under 55 anses vara lågt och värden över 70 anses vara högt. Potatis har ett GI-värde mellan 63-78).

Ett annat mått är glykemiska laddning (GL) som är GI muliplicerat med andelen tillgängliga kolhydrater i en viss vara. Det betyder att mängden man äter påverkar GL.
For one serving of a food, a GL greater than 20 is considered high, a GL of 11–19 is considered medium, and a GL of 10 or less is considered low. Foods that have a low GL in a typical serving size almost always have a low GI. Foods with an intermediate or high GL in a typical serving size range from a very low to very high GI.
Potatisens GL-värde ligger run 20. Det betyder GI- respektive GL-vätdet indikerar att konsumtion av stora mängder potatis har betydande påverkan på blodsockret, vilket i sin tur triggar frisättning av det fettinlagrande hormonet insulin

I sammanhanget är det intressant att ta en titt på begreppet lycko-upplevelse, som var centralt i marknadsföringen av potatisen på 1700-talet. Men lycka är ett komplext begrepp som inkluderar både upplevelse av belöning (dompaindriven) och harmoni (serotindriven) (Lustig, 2017). Det man på 1700-talet och framåt antog handla om lycko-upplevelse handlade sannolikt i själva verket om en belöningsupplevelse. 

Slutsats. Problemet med potatis är inte potatisen i sig utan mängden som hamnar på tallriken. Ett enkelt sätt att reglera mängden (konsumtionen) är pris.

Thursday, May 10, 2018

"Perception versus facts". Climate Psychology and Progressofobics

A few years ago, I received an email from Pär Holmgren, the weather forecaster turned climate pundit. He wanted to discuss something he referred to as 'Climate Psychology'.

Sunday, March 18, 2018

Perception i rumsdimension i tidig ålder prediktor för kognitiv utveckling

I en tid då skolan, den institution som ska komplettera föräldraskapet beträffande kognitiv utveckling, bollas mellan olika ideologiska läger, finns det anledning att åter resonera om [riktiga] förklaringsfaktorer för kognitiv utveckling.

Friday, February 9, 2018

"Perception kontra fakta". är Självledarskap ensamhetens ledarskap?

I mitt förra inlägg kritiserade jag en livsstilskonsults tillämpning av psykologiska begrepp som självkänsla, självförtroende och självtillit liksom Albert Mehrabians 5-38-55-regel.

Friday, February 2, 2018

"Perception kontra fakta". Vad handlar Albert Mehrabians 7-38-55 - regel om egentligen?

I Uppsala nya tidnings avdelning Uppgång läser jag att föreläsaren Mia Törnblom 'varit i stan'. Det är det lokala eventföretaget Relation som bjudit in. Antal gäster: ~ 40 st.
Törnblom är en populär föreläsare och enligt resumén i UNT har hon sålt 1 miljon böcker. Det är få förunnat. Grattis!

Monday, January 29, 2018

Förskoleklass: varför är det så svårt för pedagoger att acceptera evolutionsteorin?

I veckan har jag haft några intressanta möten med anknytning till min expertis: ledarskap och lärande. Jag träffade rektorer vid olika skolor för att höra mig för hur de ställer sig till vetenskapliga ansatser och då speciellt evolutionsteorin (Evolution, wikipedia). Syftet var att diskutera premisserna för den pedagogiska verksamheten i förskoleklass.

Friday, December 22, 2017

Förmågan att resonera verkar göra människor mer självständiga i urbana miljöer

Den 11 november skriver Rosebud Baker på bloggen Elite Daily: You're More Intelligent If You Love Being Alone: catch-frasen är:

Socializing is for SHEEPLE, people, and now we have scientific proof.

Monday, September 18, 2017

Organizational goal setting, the emergence of problems, and the application of goal attainment (from my doctoral thesis)

Outcast. Human history extends at least six million years back in time. One theory points to the Tugen hills between Lake Victoria (Tanzania, Uganda, Kenya) and Lake Turkana (Kenya, Ethiopia) as the place where our early ancestors - the Orrorins -  lived

Thursday, September 7, 2017

Creativity for problem solving and Organizatinal learning (from my doctoral thesis)

Human, that is Homo sapiens, history as we know it goes back approximately 200,000 years, and during most of this period, life evolved around hunting and gathering, with roles discriminated between men and women based on biological set up.

Saturday, August 19, 2017

"Perception kontra fakta". Minnet är till för att titta framåt

Utkast. Är det dåtid, nuet eller tankar på framtiden som skapar välbefinnande och påverkar inlärning, prestation och kreativitet för problemlösning?

Thursday, June 22, 2017

"Perception kontra fakta". kränkning eller yttrandefrihet?

Med några få undantag lever vi människor i den bästa av tider. Aldrig har fred, tillgång på mat och upplevelse av välbefinnande haft så stor global utbredning.

Friday, June 9, 2017

"Perception kontra fakta". Behöver vi mer eller mindre inslag av juridik i samhället?

Borde vi förändra vårt samhälle mot en auktoritär struktur där en liten elit tillåts styra utan inflytande från de krafter som format vårt moderna och demokratiska sätt att leva?

Tuesday, June 6, 2017

Sunday, May 21, 2017

Saturday, May 13, 2017

Friday, March 24, 2017

Monday, February 6, 2017

Sunday, December 25, 2016

Hur ska moderna skolor utformas?

I Uppsala renoverar man en skola som tidigare blivit nedlagd. Kriteriet har varit antalet elever:

Friday, August 5, 2016

"Perception kontra fakta". Lärarlegitimering leder till lärarbrist

På Twitter läser jag en tweet som lyder:
Mitt i semestern en reality check: det fattas fortfarande 606 grundskolelärare och 153 gymnasielärare i Stockholms län. #skolan

Monday, July 4, 2016

Män som stirrar på hundar - om story telling, epistemisk vaksamhet och tystnadens konformism

När vi kommunicerar med andra är inte den viktigaste frågan vilken kompetens avsändaren har utan snarare dennes intressen (intentioner) och ärlighet. Även om intressen kan överlappa så finns det alltid skillnader och det bästa sättet [för avsändaren] att överkomma dessa skillnader är att missleda. Det blir därför viktigt att vara vaksam över det konceptuella innehållet i ett budskap (Sperber et.al. 2010).

När Bill Django under 1970 - talet kommer hem från krigets Vietnam har han inte bara krigets traumatiska erfarenheter med sig i bagaget. Han har även med sig österländsk mysticism - kunskap om hur man blir osynlig, kan passera genom väggar och, sist men inte minst, döda getter - bara genom att stirra på dem. Förbluffande skulle man kunna säga. Och väl hemma övertygar han befäl inom den amerikanska militära underrättelsetjänsten att satsa statliga medel på att försöka lära soldater dessa färdigheter. Fördelarna är ju uppenbara. Därmed iscensätts New Earth Army (NEA; Stargate project) (The Men Who Stare at Goats (Jonson, 2004)).

Det här kan ju upplevas som en rätt märklig historia, men jämför den svenska riksdagen som runt millennieskiftet lät sig övertygas av företaget Plus & Minus i Åstorp att montera in speciella vattenkranar på Helgeandsholmen. Syftet var att ge våra 349 folkvalda möjligheten att löga sig i virvlat vattnet. Manövern skulle nämligen göra vattnet tvåpoligt!?
Eftersom den förväntade effekten inte var helt uppenbar argumenterade företagets representanter att användare i Skåne rapporterat att bröd hölls färskt längre, att de fått bättre lyster i håret och, sist men inte minst, en positiv inverkan på hjärnans och kroppens energibalans ... med virvlat vatten (Vatten sätter snurr på riksdagen, SvD). Skrev jag förbluffande?

Och apropå att stirra på djur. 2012 publicerade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem, f d [över]åklagaren, nu i rollen som ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund liksom "expert"kommentator på uppdrag av Expressen, tillsammans med en veterinär och några andra lobbyister från Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Sveriges Veterinärförbund, Svenska Blå Stjärnan, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurskyddet, Veterinärer Omtanke Om Våldsutsatta, Djurens Jurister, Djurens Rätt, familjerättssekreterare, våldsforskare, Sveriges Akademiska Etologer, påståendet att man ska kunna detektera en mans våld mot en kvinna genom att titta på en hund! (”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden”):
Även djuren misshandlas. Det finns ett samband mellan våld mot djur och våld i parrelationer. Kvinnor väljer ofta att stanna kvar i förhållandet för att skydda sitt djur. Om man kopplar ihop våld mot djur och våld mot människor kan annars oupptäckta brottsoffer bli synliga .
Titeln indikerar att lobbyisterna låtit sig inspireras av Bill Django och The New Earth Army (NEA). Går det verkligen att skönja just mäns våld mot kvinnor genom att titta på hunden [i hushållet]?

Facts and figures. Ansiktsaffekter. 1872 föreslog Charles Darwin (1809-1882) Facial feedbackhypotesen  i boken The Expression of the Emotions in Man and Animals. Hypotesen går ut på att man ska kunna läsa av djurs och människors emotionella tillstånd i ansiktets uttryck - så kallade affekter. I Darwins modell ingår åtminstone sex grundemotioner, inklusive glädje/behag och rädsla/obehag. Läs mer om Nonverbal communication.
Om du upplever glädje eller behag, då är sannolikheten stor att muskeln Zygomatic major också aktiverats. Zygomatic har sitt ursprung vid okbenet och fäster i mungipan. När den kontraheras bli resultatet ett leende. På samma premisser finns ett samband mellan upplevelse av obehag/rädsla och kontraktion av en muskel som kallas Corrugator supercilli (CS). När CS kontraheras dras ögonbrynen ner så att näsan rynkas. (Lyssna på texten till Black Sabbaths Paranoid för en kontextuell beskrivning.)
Forskare har med vetenskapliga metoder validerat Darwins hypotes (se Österberg, 2001 för en kondenserad orientering). Det är således fullt möjligt att ana en hunds känslotillstånd genom att observera dess ansikte.

Mäns våld mot kvinnor, själva kriteriet i Alhem & Co:s utspel, är en ideologisk vinkling av det vetenskapliga begreppet Våld i nära relationer (Av engelskans Domestic violence).
Det är rimligt att anta att allmänheten lever med övertygelsen att det går att sätta ett likhetstecken mellan Mäns våld mot kvinnor  och Våld i nära relationer. Det är dock en falsk premiss.
Om du tänker efter, läser texten noga, då märker du att beskrivningarna skiljer sig åt på ett konceptuellt plan. Det ideologiska begreppet - Mäns våld mot kvinnor - har så att säga svaret inskrivet i frågan. Våld i nära relationer, å andra sidan, föreslår bara att dylika fenomen kan förekomma inom hemmets förväntade lugna vrå. Det sistnämnda betyder att nollhypotesen gäller beträffande förekomst, effektstorlek, distribution och prevalens (utbredning). Det finns dock omfattande forskning på området; studier och kartläggningar som genomförts utifrån vetenskapliga premisser visar:
  1. att Fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen. Prevalens: drygt 10 %. Det betyder två saker: 1. fysiskt våld i nära relationer är synnerligen ovanligt, 2. det går inte att påvisa en effekt av kön - kvinnor står för hälften av förekomst och skador (Archer, 2000, 2004; Bergkvist, 2002; Thornton m fl., 2014). 
  2. att Psykiskt våld i nära relationer främst är ett kvinnligt fenomen. Prevalens: ~25% (Crick & Grotpeter, 1995; Schiratzki, 2008). Alltså: dubbelt så vanligt som fysiskt våld liksom att det finns en effekt av kön - kvinnor är överrepresenterade.
  3.  att Dödligt våld i nära relationer är är en så kallad outlier. I genomsnitt 16 kvinnor och fyra (4) män dödas varje år av sin partner. Man luras att tro att risken att drabbas är fyra gånger så stor för kvinnor, men på riktigt är den ungefär lika stor för män som för kvinnor: 16/2500 000=0,0000064 respektive 4/2500 0000=0,0000016 (Den svenska vuxna befolkningen mellan 18 - 65 är ungefär 5000 000 individer - hälften män och hälften kvinnor). Förklaringsmodellen skiljer sig från den som beskriver fysiskt våld i nära relationer och inkluderar missbruksproblem (Bergkvist, 2002).
Alltså. Om det förekommer våld i ett hem (vilket är ovanligt): då handlar det med största sannolikhet om en kvinnas våld. Alltså: ett klassiskt attribueringsfel som sannolikt förklaras av konformism och så kallad Confirmation bias.

Metodologi. Samband - kausalitet - är mycket svårt att påvisa och kräver i regel statistisk testning genom experimentell design. Upprepade gånger. Att analysera text eller i grupp komma överens om saker och ting är inget underlag för slutsatser om korrelation eller kausalitet. Kan man från samtalsdiskursen ens frambringa covarians - att två eller flera fenomen samvarierar utan inbördes relation? Sannolikt inte.
Alltså. Alhem och hans kamrater har inte påvisat någonting. De säljer konserverad gröt, typ!
Är Alhem & Co utspel ett outlierbeteende eller handlar det om en attityd som delas av andra i den offentliga administrationen?
I dagarna skriver den före detta justitieministern och nuvarande ordföranden i justitieutskottet Beatrice Ask om "Mäns våld mot kvinnor" på Aftonbladet debatt (Löfven, se till att vi får livstid för mord, Aftonbladet).

Jämför Quickfallet. Egentligen handlade det om att personal vid olika domstolar, Roland, Rickard, Lennart, Mats, Hans, Lars, Rolf & Kristina använt samma teknik som Alhem & Co för att utmåla en oskyldig person som massmördare (B187-93B1548-99B100-97B348-95B179 - 94B26-95) (SOU 2015:52).
En juristkonsult med 12 års erfarenhet tjänar, förmodligen ofrivilligt, som det kanske främsta vittnet för att beskriva de metodologiska brister som råder inom den svenska juristkåren. Juristkonsulten levde med övertygelsen att det som står nedtecknat i ett domstolsprotokoll (domen) automatiskt är ekvivalent med det som kallas facts and figures - verkligheten (Thomas Olsson: - Folk bröt bekantskapen).
- Ja, så som domarna var skrivna verkade de vara riktiga.
John Pfaff, professor i juridik vid Fordhamuniversitetet, USA, gjorde nyligen en intressant observation. Trots att världen blivit allt fredligare och utvecklas mot ett kunskapssamhälle (The Better Angels of our Nature: Why Violence has Decline (Pinker, 2011); The decline of war and violence, (Goldstein & Pinker, 2016), ökar antalet interner i amerikanska fängelser (Why Are So Many Americans in Prison? A provocative new theory. Slate, februari, 2015).
What makes it very hard is that the person we really need to target now—whose behavior we need to regulate—is the district attorney.
Pfaff förklaring är att det är juristpersonalen som blivit samhällets problem genom att de antagit en övernitiskt beteende - bevakar ett revir som krymper i takt med att kunskapssamhället breder ut sig.
Läs t ex. Britta Svensson: Högsta domstolen har fått mer makt (Expressen); Har politikerna abdikerat för juristerna, eller har Sverige fått en nödvändig maktdelning? (Timbro).
Till professor Pfaffs observation ska läggas en artikel i The Guardian (America's deadliest prosecutors: five lawyers, 440 death sentences).
One had a poster from the movie Tombstone on his office wall with “Justice is coming” emblazoned on it; another used a miniature model of an electric chair as a paperweight; a third, dubbed the “Queen of death”, said she was “passionate” about judicially killing people and described the emotion of watching an execution as a “non-event”.
What they all had in common was a vast appetite for putting men and women to death. What additionally made them special was that they all had the power to turn such unusual tastes into sentences.
Artikeln handlar om en studie från Harvarduniversitetet (America's Top Five Deadliest Procecutors: How Overzealous Personalities Drive The Death Penalty). Slutsatsen i studien är, precis som Pfaffs: att domstolspersonal agerar övernitiskt. Och precis som Quickfallet fann man att det förelåg grova fel i den juridiska hanteringen, dvs. metodansatsen. Så här inleds rapporten från Harvard Law School:
Last year, a journalist asked Dale Cox, then the District Attorney of Caddo Parish, Louisiana, about the wisdom of the death penalty in light of the recent exoneration of Glenn Ford, a man who spent thirty years on death row for a crime that he did not commit.1 Cox told the reporter: “I think we need to kill more people.”2 “Revenge,” he said, “brings to us a visceral satisfaction.”3 Between 2010 and 2015, Cox alone secured one-third of Louisiana’s death sentences.
Med hänsyn taget till Alhem & Co, rättshaveriet i Quickfallet, Pfaffs respektive Harvardstudiens slutsatser skönjer man en sektliknande kultur som fjärmar sig från kritik och validerade fakta (facts and figures).
Läs även tidigare inlägg om samma fenomen: "Perception kontra fakta": var är referenserna i domstolsvärlden?När fakta är sannolika, då fortsätter vi testa. När en story "låter" övertygande: då antar vi att den är sann

På trettioårsdagen av Sverige mest kända, liksom helt olösta, mordgåta hävdar ordföranden i Sveriges lagstiftande församling, dvs. Sveriges statsminister, Stefan Löfven att han är övertygad om att mordet på hans företrädare och partivän - Olof Palme (1927 - 1986) - genomfördes av en sedan 10 år avliden missbrukare från Sollentuna (Stefan Löfven: Jag tror att det var Christer Pettersson som sköt, DN).
Noterbart är att att den utpekade saknade den impulskontroll som är typisk för de flesta människor som anpassats emotionell och social.
Man skulle kunna tro att det handlar om en tungvrickning, men icke. Även här speglas en socio-kultur - kåranda om man så vill. Journalisten Lars Borgnäs skriver följande i boken Nationens intresse 2011:
Ingvar Carlsson, som från början hoppats på en lösning med en ensam galning, gjorde uttalanden med innebörden att mordgåtan egentligen redan var löst (s. 157).
Samtidigt gör han [Ingvar Carlsson] ingen hemlighet av sin övertygelse om att det var Christer Pettersson som höll i mordvapnet ... -Efter det jag avgick [som statsminister] har jag sagt ungefär så här: jag vet att Lisbeth Palme ha en väldigt god iakttagelseförmåga och jag har väldigt svårt att tro att hon skulle peka ut en person om inte hon var väldigt övertygad om att det var den personen. (s. 266). -Jag har sagt att jag inte kommer att kvälja dom och jag går inte längre än så. Tyvärr kan vi inte komma längre än så. Tingsrätten fällde men hovrätten friade och det får vi leva med tillsvidare (s267). Dessutom, fortsätter Carlsson, vet jag, och känt Lisbeth Palme i 40 år, jag vet att hon är en person med en god iakttagelseförmåga. Det har jag rätt att tycka (s.267).
Ingvar Carlsson (statsminister 1986-1991; 1994-1996) hoppades alltså direkt efter mordet på Palme att det skulle handla om en ensam galning. Är man statsminister så får en sådan avgränsning betydelse för det egna partiets och allmänhetens attityd i frågan. Som av en händelse fick Carlssons önskan och syn på saken betydande utbredning inom socialdemokratin. Carlsson skapade en socio-kultur som lever kvar 30 år efter mordet (Borgnäs, 2011).

Facts and figures. Förvisso torde Lisbeth Palmes minnesbild kunna kvala in som ett så kallat flash-bulbminne, men då är en av hennes tidigare minnesbilder betydligt mer sannolik. Det är en minnesbild som överensstämmer med flera andra personers dito och beskriver en en iskall mördare - en gärningsperson med synnerligen god impulskontroll och kunskap om det som var i görningen. Kontrasten till Christer Pettersson är slående. Som av en händelse skriver Expressen den 12 juni om ett annat spår: Säpomän pekar ut Olof Palme-mördare. Informationen påminner om Dr Leif G W Persson (2007): Faller fritt som i en dröm.

Under 1980-talet strandade den Sovjetisk ubåten U 137 i den Blekingska skärgården. Meningarna går isär om den exakta orsaken till att ubåten hamnade där den hamnade. En falang menar det handlade om felnavigering; en kommunistdiktatur (1917-1991) i fritt fall hade sannolikt inga ambitioner att: (1) reta upp sina grannar eller (2) lägga resurser på att slita på det surt förvärvade krigsmaterial man investerat i för kapprustningen med demokratierna i väst. Istället verkar det som att manskapet i ordets rätta bemärkelse seglade vind-för-våg.

En annan falang menar att U 137 var ute på spionuppdrag. Efter grundstötningen skedde flera ubåtsincidenter som attribuerades på Sovjetregimen. Den starkaste förespråkaren för den linjen var och är Carl Bildt (Sverige statsminister 1991-1994 och utrikesminister 2006-2014). Och ansatsen har sina skäl.

Ryssland var centralstaten i Sovjet och sedan åtminstone 1200-talet har Sverige och Ryssland krigat mot varandra. Tongivande händelser är 1719-21 års rysshärjningar där Forsmark, Nyköping, Norrköping, Norrtälje, Sundsvall,  Trosa, Östhammar, Öregrund m fl. brändes. Till detta ska läggas kapitulationen vid finska Sveaborg 3 maj 1808. Relationerna förbättrades inte efter Lenins statskupp i oktober 1917. (Ryssland var ju på samma demokratitåg som resten av Europa genom den ryska revolutionen i februari samma år.)

Dessa händelser har med största sannolikhet berättats över generationer och känslomässigt rotat sig i den svenska folksjälen. Minnen är ju som bekant sällan så kognitiva som man skulle vilja.
Svenskens relation till ryssarna, med undantag för medlemmarna i Vänsterpartiet kommunisterna, är därför, på goda grunder, inte speciellt positiv. Och precis som i fallen ovan verkar det vara något som inte stämmer.

Facts and figures. I mörka vatten: hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan beskriver den tidigare ambassadören i Moskva Mattias Mossberg händelseförloppet sett från den information han lyckades på tag på som huvudsekreterare i ubåtsgranskningen Perspektiv på Ubåtsfrågan (SOU 2001:85). I granskningen framträder indikationer om att den svenska marinen ”bjudit in” USA, England och Västtyskland att öva i den svenska skärgården tillsammans med den svenska militären. Vittnesmål om ubåtar vars karaktäristika överensstämmer med den västtyska ubåtstypen 206, den engelska ubåtstypen Oberon liksom en grön fläck på vattenytan efter minsprängningar som används av amerikanska ubåtar styrker den tesen. Det är heller inte så konstigt. Sverige har ju sedan andra världskriget varit allierade med västländerna (NATO). Man kan undra vilkas intentioner som vunnit företräde. Mossberg:
Det är viktigt att skriva om detta. Det gäller vilken roll sanning och osanning spelat och spelar i den svenska och internationella politiken. Och om hur historien formas av segraren, och hur en tystnadens konformism breder ut sig i segrarens kölvatten.
Nyligen rapporterade Expressen att Mona Sahlin, f d vice statsminister, f d partiledare för Socialdemokraterna och när artikeln skrevs, Nationell samordnare mot extremism, skrivit ett intyg till sin livvakt. Intyget skulle användes för köp av en bostadsrätt i ett mer fashionabelt bostadsområde i Stockholmsområdet. Dessvärre visade det sig att innehållet i intyget inte överensstämde med verkligheten. Sahlin var heller inte så pigg på att svara rakt på frågorna:
Här har du skrivit att han har totalt 120 000 kronor i lön och ersättningar per månad. När vi ringde till regeringskansliet visade det sig att han har en lön på endast 43 000 kronor per månad. Vem betalar hans lön då?
– Det är delvis jag som gör det. Jag har också ett eget företag.
Du betalar honom via ditt bolag?
– Ja, bland annat. Så har det varit. Så är det inte nu, men så har det varit.
Är det regeringen eller staten som betalar till ditt företag och du betalar honom?
– Nej, nej, jag får inga mer pengar från staten än min egen lön.
Mona Sahlins ersättning för uppdraget som ordförande för nationella samordnaren är, enligt regeringskansliet, 81 360 kronor per månad före skatt.
Hur har du råd att betala en person så här mycket pengar? Det handlar ju om nästan 80 000 kronor i månaden?
– Är det knepigt att en person hjälper mig med säkerheten? Som av olika skäl har en hög lön? Och att mitt behov av det är högt?
Efter att uppgifterna kommit fram avgick Sahlin och en polisutredning inleddes. Dr Leif GW Persson passade på att göra en karaktärsbeskrivning av Sahlin och den uppkomna situationen:
Avsikten med det senare var att han skulle kunna sätta lite guldkant på sin vardag genom att köpa en bostadsrätt och en bil för cirka elva miljoner trots att hans kostnader per månad för enbart boendet och bilen därmed blivit ungefär 15 000 kronor mer än hans disponibla inkomst efter skatt. 
Det där med mat och potatis, tvål och tandkräm och all annan livets nödtorft tycks varken förmånstagaren eller hans välgörerska ägnat en tanke åt.
Det skäl som Mona själv har anfört till denna riktade filantropi är att hon betraktar mottagaren av alla hennes gåvor som hennes bäste vän”.
På de sociala medierna, med dess omättliga törst efter andras blod, är tolkningen av detta därmed given. Inte bara att de lekt djuret med två ryggar tillsammans utan hon har dessutom både blivit sol-och-vårad och utpressad. Två kriminella aktiviteter som normalt kanske inte är alldeles lätta att förena.
Själv så tror jag att det är precis som hon säger.
Rätt eller fel så betraktar hon sin före detta livvakt som sin bäste vän.
Mona är nämligen sina vänners vän, sina fienders fiende och hon har aldrig haft några problem med att stå upp för det hon tänker, tycker och tror på. Mona är en engagerad människa.
Dessutom långt mer välformulerad - slängd i käften om man så vill - än nästan alla andra som hon (Prova gärna att tänka efter före, Mona Sahlin).
(Av någon outgrundlig anledning passar Dr Persson på att intyga att han och Sahlin inte lekt djuret med två ryggar: För ordningens skull vill jag också tillägga att vi aldrig har haft ihop det med varandra.)
Mona Sahlin ville ändå inte erkänna fel utan tillämpade det Dr Persson pekar på är hennes specialitet: att vara slängd i käften - argumentera för egen vinning (Mercier & Sperber, 2011). Förutom att påtala att livvakten varit hennes bästis (vad nu det har med saken att göra?) lät hon en juristkonsult fortsätta trasa sönder hennes redan vacklande trovärdighet genom att påstå det osannolika: att hon bara skrivit på fel ställe (Claes Borgström biträder Mona Sahlin):
– Hon har skrivit fel på ett ställe men hon har inte förfalskat några intyg. Han [Borgström] är mycket kritisk mot hur Mona Sahlin behandlats efter avslöjandet. – Det här är inte ett drev, det är en hämningslös personförföljelse, säger Borgström. 
Facts and figures. Notera att Borgströms utspel mer eller mindre är ortogonalt med de uppgifter som framkommit om Sahlins agerande. Blåljuger karln medvetet? Och i så fall: är det typiskt för juristkonsulter?
Att siffrorna 4 respektive 3 råkar bli 1, 2 och 0 kan ju handla om dyslexi, men om liknande saker inträffat tidigare: då handlar det om något annat.
Det var intressant att upptäcka att första artikeln om den nyutnämnda arbetsmarknadsministern Mona Sahlin avslöjade, i förbigående, att hon haft svart dagmamma. Det var inte något som fällde en minister på den tiden (1990). Inte heller att hon struntade i att betala tv-licensen (1993). Nej, Mona Sahlin var 1995 den enda och ohotade kandidaten till att ta över efter Ingvar Carlsson. Då avslöjade Expressen att Sahlin, som då var vice statsminister, tagit ut tusentals kronor i kontanter på sitt betalkort som hon hade i tjänsten för att betala arbetsresor och andra omkostnader. Hon hade också köpt kläder och hyrt bil privat och använt kortet på semestern för tiotusentals kronor. När hon krävdes på pengarna struntade hon i att betala, ofta i månader. Inte förrän Expressen skrev om dessa otillåtna lån” av skattebetalarnas pengar slutade Mona Sahlin att missbruka sitt kort.
Det kom också fram att familjen Sahlins ständiga P-böter ofta gick till kronofogden. Och att de aldrig betalade dagisavgifterna i tid. Hur hemskt allt detta var kan ni ju själva bedöma, med dagens glasögon. Men det handlade i alla fall inte om en Toblerone. Det var faktiskt två. Sahlin utnyttjade på ett mästerligt sätt ett av de kvitton som grävts fram när hon, iklädd vit blus, talade ut” under en direktsänd presskonferens som drog en miljon tv-tittare mitt på dagen. - Jag köpte två Toblerone, blöjor och cigaretter, sa Mona Sahlin med en obetalbar min av sårad oskuld, och menade att det förstod väl alla att det var privata utgifter som hon tänkte betala någon gång när hon fick tid (Britta Svensson, Expressen 5 januari 2007.Nej det handlade inte bara om Toblerone).
1995 ertappades Mona Sahlin med skägget i brevlådan; någon hade granskat transaktionslistor till det betal-/kreditkort hon erhållit av Riksdagen för att hantera utlägg i tjänsten som statsråd (minister). Istället för den måttlighet man förväntar sig av folkvalda hade Sahlin valt att använda kortet lite väl flitigt för allehanda uttag av privat karaktär.
Läget var lite speciellt eftersom Sahlin var socialdemokraternas kronprinsessa” - tilltänkt att efterträda Ingvar Carlsson som ordförande för Socialdemokraterna och därmed bli kandidat till posten som Sveriges statsminister. Mycket stod på spel och Sahlin försökte argumentera att det bara handlade om köp av en bit choklad av det Schweiziska märket Toblerone. Det blev för mycket för de Socialdemokratiska partikamraterna som istället för medkänsla gav Sahlin sparken. Hon gav sig dock inte utan fortsatte stint hävda att hon ju bara handlat lite choklad av Schweizisk härkomst.
2007 gjorde Sahlin comeback som partiledare, men utan att först reda ut frågorna kring kontokorts ... förlåt, frågorna om chokladbiten (eller bitarna). Och när frågan kom upp i Skavlans pratshow himlade Sahlin med ögonen och undrade hur länge allmänheten skulle hänga upp sig på den därninga chokladbiten från alperna, typ!
Tydligen länge. Efter fyra år fick Sahlin sparken igen.
Någon elak typ har sammanställt en film om Sahlins alla fadäser och slirande på sanningen och lagt ut den på Youtube - En liten film om Mona Sahlin.

Den 23 september 1955 drabbas den amerikanska presidenten Dwight Eisenhower av en hjärtattack. Dagen efter gav hans läkare Dr Paul Dudley White en presskonferens där han instruerar det amerikanska folket om hur de ska undvika att själva drabbas av presidentens öde. Receptet lyder: sluta röka och skär ner på konsumtionen av fett och kolesterol. Dr Dudley Whites rådgivare var en Dr Ancel Keys (1904 - 2004).
Heart disease, which had been a relative rarity in the 1920s, was now felling middle-aged men at a frightening rate, and Americans were casting around for cause and cure. Ancel Keys provided an answer: the “diet-heart hypothesis” (for simplicity’s sake, I am calling it the “fat hypothesis”). This is the idea, now familiar, that an excess of saturated fats in the diet, from red meat, cheese, butter, and eggs, raises cholesterol, which congeals on the inside of coronary arteries, causing them to harden and narrow, until the flow of blood is staunched and the heart seizes up (Ian Lesie, he sugar conspiracy, Guardian)
Hjärtproblem, som varit en ovanlig åkomma fram till 1920-talet, drabbade nu (1950-talet) män i medelåldern i en skrämmande takt och amerikanarna sökte med ljus och lykta efter både en förklaring och en kur som kunde rädda dem. Dr Keys gav ett svar genom diet - hjärta hypotesen eller fett-hypotesen som bygger på idén att överkonsumtion av mättat fett från rött kött, ost, smör och ägg höjer kolesterolnivåerna som då antas klogga igen artärerna. Det påstods få dem att stelna och dra ihop sig, tills dess blodflödet och hjärtat stannade.

De flesta av oss är uppväxta med dessa kostråd. De ligger känslomässigt väl förankrade - de flesta (inklusive mig själv) har tagit dem för givet utan att kontrollera om de stämmer. Genom generationer har vi tränats att se på potatis, pasta och ris som heliga inslag i en måltid samtidigt som vi varnats för kött, ägg och animaliskt fett.

Facts and figures. Det fanns förstås fler forskare på området. En av dessa hette Dr John Yudkin (1910-1995). Dr Yudkin forskning visade istället att hjärtsjukdomar korrelerade med konsumtion av socker. Dr Yudkin utgick från premissen att fett varit en del av våra förfäders basföda under miljoner år, medan konsumtion av kolhydrater i större skala fick utbredning först i och med den agrikulturella revolutionen för ca 10 000 år sedan. Socker, som saknar både fibrer och näring, introducerades för ca 300 år sedan (John Yudkin: Pure, White and Deadly: How sugar is killing us and what we can do to stop it).

Runt 2005 introducerade läkaren Annika Dahlqvist något som liknade Yudkins, liksom Dr Roger Atkins, ansats: en kost där energin kom från fett snarare än kolhydrater. Dahlkvist gjorde uttalanden om hälsa och allvarliga sjukdomar som cancer. Vetenskap och Folkbildning (VoF), en förening som ser som sin uppgift av stävja forskningsfusk, gick i taket. 2009 utnämnde VoF:isarna Dahlqvist till årets förvillare. Landstinget i Västernorrland passade också på att avskeda henne.

2008, alltså ett år innan VoF utnämnde Dahlqvist till årets förvillare, gjorde Dr Robert Lustig föreläsningen The bitter truth about sugar. 2012 publicerade Dr Ann Fernholm Ett Sötare blod (länken går till bloggen med samma namn); 2015: David Ludwig: Always hungry ... respektive Dr Tim Noakes: The Real Meal Revolution: The Radical, Sustainable Approach to Healthy Eating; 2016: Aseem Malhotra: The truth about fat and sugar finally explained respektive Michael Mosley: 5:2 author Michael Mosley: 'I'm proof low-fat diets don't work'Dr Zoe Harcomb. Gemensamt för dessa är är att de associerar välfärdssjukdomar samt cancer med konsumtion av kolhydratrik kost.
Hur kan skillnaden vara så stor?

Ett genomgående drag i exemplen ovan är att fakta (facts and figures) fått stå tillbaka för en väl tillrättalagd diskurs. Django, Alhem & Co, Sahlin och så vidare sålde sina berättelser med inlevelse och övertygelse, utan att presentera några referenser till  stöd för respektive påstående. Att varje berättelse bygger på osannolika premisser verkar var en viktig faktor för att påverka mottagarna att dissociera sina värderingar (Festinger, Riecken & Schachter (1956/2008: When Prophecy fails). Och med ett medfött konstruktivt minne (Bartlett, 1932Schachter & Addis, 2007) liksom förmågan att lätt dissociera, tappar vi lätt greppet om verkligheten (Stanovich (1993/2015): Dysrationalia (1993); Rational and Irrational Thought: The Thinking That IQ Tests Miss). Tversky & Kahneman (1981) visar i sin berömda studie Framing of Decisions ... hur lätt det är att påverka individers psyke genom att variera inramningen. Dr Daniel Kahneman menar  också att personer med makt lätt drabbas av övertro på sin egen förmåga:
What’s fascinating is that Kahneman’s work explicitly swims against the current of human thought. Not even he believes that the various flaws that bedevil decision-making can be successfully corrected. The most damaging of these is overconfidence: the kind of optimism that leads governments to believe that wars are quickly winnable and capital projects will come in on budget despite statistics predicting exactly the opposite. It is the bias he says he would most like to eliminate if he had a magic wand. But it is built so deeply into the structure of the mind that you couldn’t change it without changing many other things (What would I eliminate if I had a magic wand? Overconfidence’, Guardian).
Och när vi är känner oss lite extra upphöjda av vår sociala närmiljö, då lägger vi kanske till några detaljer som inte hör till saken när vi lägger ut texten (Dr Maria Konnikova: The real lesson of the Standford Prison Experiment). Är du som mottagare en sökare, dvs. väntar på att bli hänförd och befinner dig i en sårbar situation eller en homogen gruppgemenskap: då är sannolikheten stor att du går på den är typen av berättelser (Confidence game: why we fall for it ... every time (Konnikova, 2015).
Alltså. Oavsett om avsändaren är säljare, reklamfolk, politiker, jurister, sektledare eller liknande, räcker det:
  1. att avsändaren är övertygad, har en övertro, om sin egen förmåga
  2. att mottagarens önskan om att bli hänförd
  3. att berättelsen ska vara lite för bra för att vara sann
Men det går att dela avsändarna i två grupper.
Grupp 1. Django, Alhem & Co, Stefan Löfven, Ingvar Carlsson, Carl Bildt, Mona Sahlin och Dr Ancel Keys har inte tvingat på någon sin berättelse utan använt de verktyg som står en säljare till buds när kunden förväntansfullt väntar på att bli hänförd - retorik (konsten att övertyga, eller, argumentativt resonerande).
Vem har inte suttit framför TV:n och gillande sett hur journalister trakasserat Christer Pettersson i hans hem, utan en tanke på att det hela är en tankevurpa från en statsminister (Ingvar Carlsson) som tidigt efter mordet på hans företrädare Olof Palme önskade en ensam förövare. Effekten av Carlssons önsketänkande har varit betydande. Det sägs att de flesta inom Socialdemokratin, som under 1980 - talet hade nära på 50 % representation bland Sveriges medborgare, ansåg att det var Pettersson som avlossade skotten ...
Och visst tycker de flesta synd om Mona Sahlin när hon tvingas löpa mediala gatlopp. Först för ett par chokladbitar med alpnära ursprung. Sedan för ett intyg till sin "bästa vän" där hon bara råkat skriva på fel rad (Om man ska tro jurist-konsulten). (Märk också att Dr Leif GW Persson intygar att de inte "haft ihop det".)

Grupp 2. Beträffande den svenska respektive amerikanska juristpersonalen ser modellen annorlunda ut. Allmänheten lever med föreställningen att juridik representerar någon form av moral och att juridisk metod är som vetenskap - att man bygger bevis genom systematisk testning. I själva verket har juridik inget med moral att göra och juridik är strikt skilt från vetenskap.
Det visas om inte annat i Högsta Domstolens bok - Quickologi. Enklast är att läsa Matematikern Häggströms analys: Quickologisk sannolikhetskalkyl för att förstå hur knasig kulturen är.

Juridisk så kallad prövning bygger på en enskild individs (personal vid en domstol) subjektiva värdering. Efter att hen låst i sig på kontoret. Premissen för värderingen bygger på två parters verbala/retoriska framställningar - säljsnack. Det är en tradition som går tillbaka till den tid då kunskap ansågs stråla ner till vissa utvalda (7500 - 400 BC). Under antiken, i olika forum, kämpade parterna genom konsten att övertyga om vem som på bästa sätt kunde lägga ut texten.
Jämför det kontrasterande begreppet resonerande - utbyte av information - som är typiskt för en vetenskaplig mellanmänsklig interaktion.
Som en effekt av den här [antika] traditionen sitter domstolspersonal lite upphöjda på ett podium.
Eftersom de är exekutiva i sin roll behöver de inte övertyga någon. En domare svarar möjligtvis inför Gud, men eftersom Guds existens återstår att påvisa så finns det egentligen igen att kontrollerar domstolsprocessen. Ordföranden i jurist-konsulternas intresseorganisation - Ann Ramberg - är noga med att påpeka att den ordningen skall följas. (Juristkonsulters arvode startar på ca 1600 kr/timme exkl. moms. Deras enda investering är en kandidatexamen i juridik. Fröken Ramberg tjänar, på samma premisser, ca 2 000 000 kr om året. Med lite aritmetik by imagery räknar man ut att motivationen att behålla detta system är mycket stor.)
Till detta ska läggas personlighetsdrag, temperament och socio-kulturella status. Det sistnämnda syftar på aktuella levnadsförhållande. En dålig helg, ensam eller med familjen, kommer därför att påverka domarens sätt att tänka, kognitivt och emotionellt. Beslutsfattande är ju i huvudsak en emotionell process. Lägg därtill hämndbegäret och motivationen att sätta dit någon (Harvard Law school) och ställ frågan: Vad skulle möjligen kunna gå snett i den processen?

Första steget för att undvika att bli lurad är det Sperber m fl. (2010) kallar epistemologisk vaksamhet (EV), dvs. att man försöker kontrollera uppgifterna. Finns det referenser och uppfyller dessa krav på validitet och reliabilitet? EV kan rädda oss från utspel från Django, Alhem & Co, Stefan Löfven, Ingvar Carlsson, Carl Bildt, Mona Sahlin och Dr Ancel Keys. Dock kan det inte rädda oss från maktfullkomliga och hämndlystna jurister som bevakar ett minskande revir, eftersom de själva inte accepterar en traditionell validering. Det krävs således att den lagstiftande församlingen (349 personer i riksdagen) ändrar på regelverket för hur domstolspersonal ska arbeta. De behöver inte använda virvlat vatten för den saken. (Ett hett tips är att snegla på hur vetenskapens utvecklats de senaste 600 åren.)

New Earth Army lades ner 1995. Kanske för att ingen soldat lyckades bli osynlig, passera genom väggar eller stirra djur till döds? Projektet hade kunnat avslutas tidigare om de exekutiva beslutsfattarna ställt frågan (innan de började slösa skattemedel): Django, har du några referenser?
När ska Alhem & Co, gärna publikt, erkänna att deras påstående om kausalitet mellan rädda hundar och mäns våld mot kvinnor är falskt? Detsamma gäller Ingvar Carlssons och Stefan Löfvens utpekande genom önsketänkande. Är det möjligtvis ett [grovt] förtal?

Dr Ancel Keys framgång hängde samman med att han var rådgivare till den dåvarande amerikanska presidenten Eisenhower, liksom den efterföljande konformismen som gestaltade sig i en utfrågning i den amerikanska kongressen. Senator McGovern frågade Dr John Yudkin om han verkligen menade att det var problemfritt att äta mycket fett och att kolesterol - att det inte utgjorde någon fara. Yudkin svarade: jag är övertygad om båda dessa sakerna (I believe both these things). McGovern svarade: 
- det är precis raka motsatsen till de råd jag fått från min läkare (That is exactly the opposite of what my doctor told me.)
Läkare runtom i världen har under sin utbildning tagit till sig Ancel Keys syn som därmed blivit självklara även för allmänheten. 
Vem ifrågasätter en läkare?
Därmed har alltför många människor gått en alltför tidig död till mötes.

VoF, som "dömde" Annika Dahlkvist, kommer sannolikt inte heller att be henne om ursäkt, trots att hon bara förmedlat etablerad forskning av internationellt renommerade forskare. Detsamma gäller väl personalen vid det Landsting som gav henne sparken. Konformismen liksom effekten av dysrationalia är för stark.

Värre är det med juridiken. Sture Bergvall kommer inte få tillbaka de år han förlorat genom de åtta domarnas, Roland, Rickard, Lennart, Mats, Hans, Lars, Rolf & Kristina, agerande. Offren för deras amerikanska kollegor, där Harvard Law school titulerat en av dem, Lynne Abraham, "Queen of death", kommer inte att få sina liv tillbaka.

Det övergripande svaret om varför ingen av de ovan nämnda kommer att erkänna sin brister och fel, och varför vi inte kommer att se en förändring över lång tid, får vi av Festinger, Riecken & Schachters studie av sekter - When Prophecy Fails:
A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns aways. Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point (When Prophecy Fails, s 3).
När någon väl sålt eller köpt den konserverade gröten, då uppstår immunitet mot validering.

Thursday, June 2, 2016

Prestation & kreativitet - svårigheten att gå från vertikalt till lateralt tänkande

En organisation är en samling människor som jobbar för uppnå ett gemensamt mål. Drömmen för en ledare - en individ som leder många andra individer mot ett gemensamt mål - är att de här individerna under sin uppväxt kultiverat två förmågor: 1. att upprätthålla fokus på ett externt eller mentalt objekt, 2. kognitiv flexibilitet. Båda för problemlösning.

Tuesday, February 16, 2016

Utmaning, Decentralisering, heterogenitet, nätverkande och sarkasm: en sammanfattning av några aktuella artiklar om kreativitet

Strax efter stenåldern, dvs. i slutet av 1980-talet, jobbade jag ett tag på ett företag som heter Motorola. Jag blev rekryterad till en ekonomiavdelning att under några dagar "städa upp". Jag blev kvar i 2 år.

Monday, November 30, 2015

Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän

Det här är historien om mina förfäder på min pappas sida. Förvisso reste de till främmande länder, men de levde och dog på öarna i hjärtat av Roslagen, en tradition som sannolikt går långt tillbaka i tiden. Min linje kretsar kring en avgränsad sträcka vid randen av Ålands, från byn Simpnäs i norr, Arholma, Viberön och Idö i söder. Sedan 2018 inkluderar min utblick även kustnära Helsingfors där svenskan lever och frodas.

Materialets tillkomst bygger på nätverkande:
  • Rolf Bergman som skrivit boken Idö: från landbor till fritidsbor: en berättelse om en ö i Stockholms norra skärgård under åren 1600-2000). Bergmans familj började hyra stuga på Idö 1921 och har därmed uppehållit sig på ön nästan 100 år. Det var ju till Idö Pehr Erson (1788 - 1859) flyttade och tog namnet Österberg i början av 1800-talet. Där uppehöll sig familjen tills dess Pehrs sons sons son Albert, nyligen hemkommen från äventyr på världens hav, flyttade norrut till Simpnäs för att bli lots hundra år senare. 
  • Kim Söderström (1947-2018), som var chef för Folkrörelsearkivet i Uppsala län. Kim bidrog med sin expertis och hittade några bilder från Simpnäs (bild 10). 
  • Kjell Eriksén och Ingvar Österman som jag känt sedan barnsben, främst genom deras samtal med min egen pappa (1936-2012). Kjells och Ingvars fäder, Bertil respektive Sven deltog i räddningsinsatsen och har varit grannar sedan barnsben. Deras anekdotiska minnena är viktiga för sammanställningen av berättelsen.

  • Kjells släkt kom från 'öarnar' vilket oftast betyder Arholma, dvs det som jag kallar Roslagens södra gräns. Sommaren 2014 började Kjell Eriksén titta förbi vår stuga. Ofta efter en svamptur. Förutom kantareller levererade Kjell även den betydligt ovanligare Violgubben (fridlyst säger en del, för att den är ovanlig, men Kjell leverade 1,5 liter per gång!). Och trots att jag känt Kjell hela mitt liv var det först nu vi fick chansen att föra nära samtal. September 2015 och januari 2016 checkade jag in med familjen hos Kjell i hans stuga som han byggt tillsammans med sin pappa Bertil. Det blev ytterligare långa och intressanta utbyten; Kjell donerade också några saker från Nimrod (exempel: bild 13).

    Parallellt gjorde jag ett av många besök hemma hos Ingvar och Aisa [Österman]. Då passade jag på att ställa många frågor om Albert och Nimrod. Förutom otal anekdoter plockade Ingvar fram sin klippbok där han samlat notiser om förlisningen.
    Östermans kom från arkipelagen söder om Norrtäljeviken i Stockholms skärgård, främst från öarna Gräskö, Blidö och Yxlan där de haft lotsning som huvudsyssla. Släkten drev även Värdshus i Furusund (Det sitter i väggarna (Svt, 23 november 2015). Från Gräskö kom även Uno “Gräskökungen” Österman (1892-1969), även känd och filmatiserad som smugglarkungen. Österman hade en samarbetspartner - Algoth Niska (1888-1954). Fram till 30 september 2021 kan man via Svt play se Smuggling i Stockholms skärgård. Det är förmodligen samma film som ligger arkiverad i minnenas television: Stocksmugglare i skärgården.

  • Yvonne Jeppson och henne syster Ingegerd. Båda har berättat om sina anekdotiska minnesbilder av Albert; Yvonne är huvudperson i en berömd historia på Simpnäs som handlar om en gris. Albert köpte en gris till Yvonne som inte fick ha den hemma. Albert ordnade så att grisen fick bo i hundkojan på Albertsro. 
  • Magnus Huldt och hans fru Agneta som bidragit med husvisning, många berättelser och bild 2 (Jerker och Matilda Österberg) och 3 (huset som Regina ratade och som därmed tog Albert till Simpnäs).
  • Anders Lagerstedt. 2017-10-20 fick jag ett MMS med en bild på Albert som hängt i en hall under lång tid (se bild 18). 
  • [Rospiggen[ Anders Sjöström (fler generationer än jag) läste bloggen och skickade mig en aktuell bild av Nimrods hytt 2018-11-23 (se bild 12), som uppenbarligen bevarats! Den blir nu en del av berättelsen.
  • Peter Österman, vars farfar Sven var med den ödesdigra natten 1943, skrev till mig 2020-08-01 och adderade därmed information till pappa Ingvars anekdoter (se ovan); det var som lotsar och sjömän som tidigare generationer Österman haft sin huvudsyssla, främst från öarna Gräskö, Blidö, Yxlan, Ålandet (liten ö nära Gräskö) innan de flyttade norr om Norrtäljeviken till Simpnäs.
  • På årsdagen av räddningen av Nimords besättning 2020-11-30, meddelade signaturen @hesa Pete en länk till en redogörelse om seglation från Närpes i Finska Österbotten och Stockholm 1541-1608. Det rör sig om rådata om export av båtar, smör och torkad fisk som visar hur aktiv handeln över Bottniska viken ner mot södra kvarken varit. Handelstrafiken går tillbaka till vikingatiden (750-1050 år) och visar att handelsspråket runt Östersjön sannolikt var svenska.

  • I Sverige har jag genomfört jag ett par föreläsningar om Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finska sjömän på beställning:
  • 11 november 2016, Björkö-Arholma Sjömannaförenings museum (Simpnäs).
  • 30 mars 2017, Norrtälje stadsbibliotek (Havets hjältar på stadsbiblioteket).

  • 2020-08-13. På väg från Sveaborg, centrum för den händelse som delade Sverige och Finland efter 600 år tillsammans, siktar jag denna skuta:
  • Segelskuta siktad på väg från Sveaborg till Helsingfors. Det verkar vara en typ av skuta som hängt med ett tag, sannolikt från tiden då denna händelse utspelades sig. Foto: Peter Österberg.

    -------------------------------------------------------------------------------

    Om du är intresserad av att höra berättelsen, t ex. via zoom eller liknande: Ring +46707-43 43 57 eller maila: peter.osterberg@generativelearningmanagement.se

    -------------------------------------------------------------------------------


    Kustområdena kring Östersjön verkar alla ha sitt eget Roslagen - kulturer som defineras av självständigt leverne skilt från stadsbefolkningens. Den här kulturen bygger delvis på konsten att leva av det havet ger i kombination med jakt och ibland även mindre jordbruk. Statens representanter har historiskt försökt kontrollera dessa kulturer men det är svårt att förtrycka temperamentsdrag som växt fram genom generationer. Dessa kustnära och självständiga kulturer delar språk - svenska - som talas med varierade dialekt: Estlands-svenska, Finlands-svenska och Sverige-svenska för att nämna några. Svenskan kan därmed betraktas som 'språket runt Östersjön'.

    Enligt den engelska versionen av Wikipedia defineras Roslagen enligt följande:
    the name of the coastal areas of Uppland province in Sweden, which also constitutes the northern part of the Stockholm archipelago.
    The name [Uppland] literally means up land, a name which is commonly encountered in especially older English literature as Upland. Its Latinised form, which is occasionally used, is Uplandia. Uppland is famous for having the highest concentration of Runestones in the world, with as many as 1,196 inscriptions in stone left by the Vikings.
    Med den utgångspunkten går Roslagens norra gränsen vid Skutskär, dvs gränsar mot Gävleborg läns i norr och Södermanland is söder. Men frågan är om folk som bott vid Upplands norra respektive södra gräns identifierat sig som rospiggar?

    Ett annat perspektiv är att utgå från Östersjön delning. Dess norra del - Bottniska viken - sträcker sig från Töre norr ner till en linje som utgörs av Simpnäs klubb i väster och Hangö udd i Öster. Bottniska vikens södra del smalnar av till Södra kvarken - haven mellan mellersta Upplandskusten och Åland - och kallas följaktligen Ålands hav. Trots att Bottniska vikens södra gräns utgörs av Simpnäs klubb, avslutas Södra kvarkens arkipelag på den svenska sidan av Arholmas nordöstra spets. Söder om Simpnäs - Hangölinjen-linjen börjar Egentliga Östersjön som sträcker sig mot Finska viken och Rigabukten. Med utgångspunkt från dåtidens segelskutors konstruktion kan man anta att handelstrafiken var som mest utbredd där det var enklast att korsa havet. Under 1500-talet fortlevde en seglation Bottenviken med anor från vikingatiden. I flotta seglade man från Närpes till Stockholm för att idka handel. Det krävde med största sannolikhet betydande planering inför en sådan resa. Detsamma gällde sannolikt seglationer in i Finska viken mot Ryssland liksom de Baltiska staterna, speciellt då Ryssland och Sverige låg i ständiga fejder. Det finns flera båt- eller skeppslag, dvs. föreningar som byggt repliker av vikingaskepp med kopplingar till Bottenviken, Ålands hav och Östersjön söder därom:

    Föreningen Viksbåten byggde under 1996-97:
    Tälja används nu för försök och mätningar med avseende på rodd- och seglingsegenskaper, följsamhet i sjö o.s.v. Målsättningen är att vinna kunskap om hur svearnas vikingatida båtar var byggda, såg ut och fungerade.
    Tälja är  9,3 meter lång, 2,2 meter bred och väger 700 kg (skeppsfakta).

    På Viksbåtens hemsida finns länkar till:

    Blanka skeppslag. De har byggt en kopia av en skepp (väldigt lik Tälja) som seglades under 1300-talet.

    Medeltidsskeppet Helge Holm:
    Åren 1979-80 pågick i Stockholm en stor arkeologisk utgrävning. Utgrävningsområdet utgjordes av den s.k. ”Riksgropen” framför det gamla riksdagshuset på Helgeandsholmen. Bland de många fynden var bl.a. 11 båtar, daterade till 13-1600-tal. En av dessa, båt nr. 5, har nu återuppstått i form av Sveriges första fullskalerekonstruktion av ett medeltida skepp.
    Avståndet mellan Sverige och Åland i Södra kvarken utgör en bråkdel av ovan nämnda farleder. Det indikerar att en ensam fiskare kunde företa denna strapats utan planering (mellan Simpnäs och Mariehamn tar seglatsen 4 - 5 timmar). Till detta ska läggas Norrtäljeviken. Den som seglat i området har sannolikt uppmärksammat hur trafiken avtagit när man kommer norr om Norrtäljeviken. Det här indikerar åtminstone tre från varandra skilda kulturer där de som levt vid den Södra kvarken uppbär en annan mentalitet jämfört med dem som lever norr respektive söder därom. 

    Bosättningar av de kustnära områden kring Östersjön påbörjades sannolikt så fort tillfälle gavs, dvs. för nästan 10 000 år sedan. Stora kulturella förändringar skulle dröja några tusen år och följer av migration österifrån: Yamnaya (3300–2600 BC) från den Pontiska steppen norr och Kaspiska och Svarta haven (Reich, 2018). På den Pontiska steppen användes tekniska innovationer som hästdragna vagnar och den teknologin spreds västerut. Corded Ware (2900 BCE – circa 2350) kom mer söderifrån och präglades av designen på keramik. Detta övergick till Nordisk bronsålder (1700 BCE –  ~500), Nordisk järnålder (500-800 AD) och så Vikingatiden (750-1050):
    The Rus' (Slavic: Русь, Greek: Ῥῶς) were an early medieval group, who lived in a large area of what is now Russia, Ukraine, Belarus, and other countries, and are the ancestors of modern Russians and other related Slavic peoples. The Rus' came from what is today Roslagen of modern day Sweden. According to both contemporary Byzantine and Islamic sources and the Primary Chronicle of Rus', compiled in about A.D 1113, the Rus' were Norsemen who had relocated “from over sea” first to northeastern Europe, creating an early polity that finally came under the leadership of Rurik”(Wikipedia).
    Vikingakulturen växte sannolikt fram genom en kombination av mänskliga och kulturella egenskaper som finns representerade globalt; när man inte har tillräckligt på hemmaplan söker man nya jaktmarker.
    They found that Vikings from what is now Sweden moved east to the Baltics, Poland, and the rivers of Russia and Ukraine, whereas Danes were more likely to head west to what is today England. Norwegians were most likely to set sail for the North Atlantic Ocean, colonizing Ireland, Iceland, and eventually Greenland (see map, above). “This is detail one couldn’t do based just on archaeology,” Willerslev says" (Curry, 2020). Följ länken för att se en karta som beskriver vikingarna utbrednin
    Liksom i Norge och Danmark seglade de Uppländska vikingarna, men österut, till Baltikum och upp genom flodsystemen där de grundade städer som Novgorod och Kiev i dagens Ryssland respektive Ukraina (Läs mer om Varangians, Vikingar på Grekiska). Se även Pete Kelly's Vikings Of The East: Igor & The Kievan Rus' (2017), från hans youtube-kanal History Time.  Under Vikingatiden sker också en av många socio-kulturella brytpunkter när nordisk polyteism med sannolika anor från den pontiska steppen, ersätts av monoteism från Mellanöstern.

    Kommunikationen österut fortsatte efter att Kristendomen börjat konkurrera med Nordisk mytologi. Under det som kallas äldre medeltid (1050-1250) påstås den svenska kungen Erik den heliga (~1150-1160) ha genomfört det första korståget (via båt) till områden kring det som nu kallas Helsingfors. Det ska ha varit en respons på tidigare angrepp på Sverige av hedniska finländare. Syftet med korståget var att kristna grannarna i öster. Dock finns inga arkeologiska fynd som bekräftar svenskarnas inflytande i området förrän i slutet av 1200-talet. Efter ett andra korståg, lett av Birger Jarl i slutet av 1200-talet, införlivades dock Finland med Sverige.

    Landet såg rent fysiskt annorlunda ut vid den här tiden. Det hänger samman med den landhöjning som fortfarande pågår efter att Holocene ersatt Pleistocene (istiden) ~11 000 BC. Det betyder t ex. att de öar som idag gör sjöfarten inomskärs till ett äventyr var osynliga och gick att segla över med mindre båtar; Det som idag utgör dalgångar, ängar och sjöar var då havsvikar; det gick att segla från Östersjökusten till Uppsala. Om Erik den Heliga reste till Finland, är det sannolikt att resan startade i Uppsala - Svitjods huvudstad.

    Kommunikationen mellan Roslagen och [gamla] Uppsala eller Östra Aros (namnet syftar på Fyrisån utlopp i Mälaren), gav sannolikt upphov till bosättningar däremellan. Den som företar en bilresa mellan Uppsala och Norrtälje, som går i öst-västlig riktning, och under resan gång kastar ett och annat getöga till höger och vänster, noterar att äldre bebyggelse är belägen på lite högre höjd. Dessa torde en gång i tiden ha omgärdats av vatten. Vid kusten var Telgium (1298) eller Norra Tælgha (1409) sannolikt det som till slut blev orten Norrtälje. 1622 fick Norrtälje stadsprivilegier.

    Sakta växte roslagens arkipelag fram. För en orientering om hur socio-kulturen på Björkö (Birke) anpassats/utvecklats över längre tid rekommenderas Björkö Arholma hembygdsförenings jubileumsutgåva av Våra Öar (nr 11, 2009):
    Dagens geografiska Björkö fanns inte år 1409. Havet trängde in längre över land och splittrade den nuvarande Björkön i tre större öar och en mängd mindre holmar och skär. Utgår man från en genomsnittlig landhöjning om ca 0,5 meter per århundrade så stod vattennivån mellan 3 – 3, 5 meter högre än idag. Den största av de tre öarna avgränsades i nordväst av sundet mot Salnö och i öster av
    en sammanhängande vattenled från Finnalafjärden, genom ett smalt sund från Dragsviken förbi Björkö-Arholma kyrka till nuvarande Kullaviken och vidare ut i Marumsundet (s. 5)
    För att förstå människorna år 1409 måste vi tänka oss bort från vårt sätt att betrakta tiden som något kvantitativt, som en tidslinje indelad i månader och dagar. Medeltidens människor såg istället tiden i kvalitativa termer. Vissa delar av livet var festliga höjdpunkter i tillvaron medan mellanliggande perioder mestadels bestod av hårt arbete som styrdes av jordbrukssamhällets produktionscykel (s. 7). 1541-1608 pågick en betydande export av båtar, smör och torkad fisk från Närpes till Stockholm, över Bottniska viken ner mot den södra kvarken.
    När närpesborna denna tid seglade på Stockholm, skedde detta seglande enligt nedärvd vikingased. Man seglade nämligen i flottor om ett flertal båtar i varje flottenhet precis som de gamla vikingarna gjorde. Samma metod tillämpades också under den forna ledungstiden @hesa Pete, Redogörelse om seglation från Närpes i Finska Österbotten och Stockholm 1541-1608.
    1548 grundar Gustav I Vasa (1496 – 1560) Helsingfors, som en handelsstad för att möta konkurrensen från Reval, dvs. dagens Tallin. I samma veva sker ytterligare en socio-kulturell förändring när Gustav I tar initiativet att överge den [lite hårdare] katolicismen till förmån för [den lite mjukare] evangeliska lutherska kristendomen som betonar Jesu 'glada budskap', i synnerhet Nya testamentets försoningslära, dvs. som idag utgör Sveriges statskyrka. Transformeringen pågick mellan 1527-1593.

    Det var också Gustav Vasa som inrättade så kallade lotshemman, där personer som bodde i kustnära områden bistod med navigering i inomskärdgården mot viss skattefrihet. 1677 blev lotsverksamheten en statlig inrättning. 1904 fanns sex lotsdistrikt som administrerades av Lotsverket (Wikipedia).

    Grundadet av staden Norrtälje 1622 skedde i inledningen av Stormaktstiden (1611-1721). Från 1600 till 1700 nästan fördubblades den genomsnittliga svenska levnadsstandarden. En del av förklaringen var sjötrafiken på Östersjön som Sverige, som då inkluderade Finland, gjorde anspråk på att dominera (wikipedia). Östersjön utgjorde i praktiken ett svenskt innanhav.

    Under rikskansler Oxenstierna (1612-1654) ledning centraliserades denna handel till kuststäderna, vilket sannolikt påverkade inflyttningen till Norrtälje som ledde till specialiserad handel och större lantbruk. På öarna fortsatte dock rospiggarna den livsstil som givit dem dess prägel: mångsyssleri i form av fiske, jakt och småskaligt lantbruk. I takt med att Sverige träder in i frihetstiden (1719-1772) avtar centraliseringen i flera steg och 1741 beslutar riksdagen om något som kan liknas vid frihandel (marknadsekonomi).

    Bild 1. Roslagen 1695, av kartritare Peter Gedda (1661-1697).

    -------------------------------------------------------------------------------

    Pehr Erson (1788-1859) föddes i Stärbsnäs på södra Björkö långt ifrån Montesquieus idéer om fördelning och upplysning. Men frågan är hur lång tid det tog innan dessa nydanande influenser nådde Roslagen, eller om de över huvud taget någonsin nådde kusten?

    Man kan anta att frihetstiden (1719-1772), Gustaviansk tid (1772-1809) liksom den mer omfattande upplysningstiden (1715-1789) sannolikt påverkade invånarna i Norrtälje betydligt större utsträckning jämfört med dem som levde ute vid kusten. En trend som dock nådde ditut var att byta namn; Det finns uppgifter som tyder på att Pehr redan 1811 tagit namnet Österberg. 1819 använde han dubbelnamnet Österberg-Erson. Men varför Österberg?

    I Stärbsnäs, tvärs över fjärden från Idö, ligger Österberget eller liknande. När man står vid dessa klippor har man södra Arholma, Viberön och kanske Idö i sin utblick. Var det här Pehr och hans föräldrar bodde? (När jag får lite tid över ska detta utforskas.)

    Pehr liv följde sannolikt tidigare generationers leverne; på något sätt blev han bondmåg på Idö och senare skepparbonde. Flytten utgjorde en kort seglats eller rodd över fjärden, från Stärbsnäs (Österberget?) österut till Idö. Där började han arbeta på en gård som ägdes av jägmästare och kommissarie Gustaf Holmers som även ägde Lidö säteri. Gårdens arenderades av någon skepparbonde. En av Idöböndernas fyra döttrar hette Anna Mathsdotter (1794-1879). Pehr och Anna gifter sig och får barnen Per (1819-1886), Catharina (1824), Johan (1826), Anders (1830), Maria (1832) och Eric (1837) (Bergman, 2001).

    Eftersom Pehr Österberg-Erson var både bonde och skeppare kan man anta att han var en del av bondeseglationen som innebar att vanligt folk kunde idka [viss] handel. Dessa lättnader startade 1641 och vid 1741 års riksdag genomfördes mer omfattande lättnader; man fick transportera trävirke i utgående trafik och spannmål i returtrafiken. 1765 hävdes de flesta begränsningarna, dvs. början på det vi kallar marknadsekonomi. Under 1800-talet blomstrade bondeseglationen.

    Enligt Bergman (2001) är Pehr 1820 skeppare på Arholmagaleasen Fogeln på resa från Umeå med en last av timmer. Norr om Åland förliser Fogeln i hård storm. Pehr och de två besättningsmännen går i livbåten och driver in i Ålands skärgård. där ska de ha landstigit vid Kullbergs storgård i Kumlinge socken. Här uppstår dock en skillnad mellan Bergmans tolkning av sjöförklaringen och uppgifter från Kumlinge kommun som i mailsvar hävdar någon Kullbergs storgård aldrig existerat.
    Jag kontaktade Ålands sjöfartsmuseum om saken och den 6 maj 2015 kom ett svar. De föreslog att det kunde handla om Hullberga skärdgård. De bifogade en sida ur boken Håkan Skogsjös bok Familjer och gårdar i Brändö. Där står att läsa:
    Hullberga är en grupp skär som ligger Norrhavet knappt tio kilometer norr om Fiskö och lika långt väster om Jurmo. Den största ön är Storlandet, och söder om den ligger Nötskär. Båda var bebodda i ungefär 200 år, från mitten av 1700 - talet till 1950 - talet. Hullberga omtalas för första gången 1567 i en förteckning över kronoholmar, då lagd under Grelsby gård. Åter därpå nämns Hullebergz holmar som lydande under Kastellholm. Vidare omtalas skärgruppen på 1580 - talet flera gånger i kronas räkneskaper (s. 320).
    Frågan är således långt ifrån utredd och för den som vill går att förlora sig i många ortsnamn i Svenska litteratursällskapet i Finlandsvenska bebyggelsenamn.

    Den som läser detta och har information - hör av er!

    Det är äldsta sonen Per Österberg (1819-1886) som tillsammans med Margareta Ersdotter (1817-1883) tar över gården på Idö och sannolikt ärver han rollen som skepparbonde. Kontakten med fastlandet kvarstår; under 1848-49 renoverar Per galeasen Alexander i Skeppsmyra. frågan är om det kan ha varit i närheten av Österberget?

    Den 8 juni 1832 hade Aftonbladet en notis om en Finsk- eller Ryskregistrerad galeas Alexander. Kan det vara samma fartyg? Jag har varit i kontakt med Sjöhistoriska museet, men personalen där lät meddela att de inte kunde hitta uppgifter om någon Alexander.

    Om det finns någon som har uppgifter: hör gärna av er!

    Per och Margareta får barnen Erik Jerker (1846 - 1916), Margareta (1848 - ), Brita (1850 - ) och Anders-Petter (1852 - ).
    Det verkar som det är Anders-Petter som tar över gården?

     
    Barnen Margareta och Brita är omskrivna i Arholma Skärgårdskultur i förändring: Agnes Westerbergs uppteckningar, Nordiska museet (Google books för den som vill provläsa) (se bild ovan). Brita var dövstum och kallades sy-Brita och dumb-Brita (observera stavningen som är engelska för stum). 1870 skrevs Brita  in på Manillaskolan i Stockholm. Margaretha Österberg (f.1848) gifter sig 1875 med en Hagas-Olle Ahlström. Någon som är släkt med nämnda Ahlström får gärna kommentera eller höra av sig. Det skulle också vara intressant att höra av Anders-Petters efterlevande.

    Erik Jerker Österberg (1846-1916; Jerker betyder enhärskare eller den alltid härskande och är bildat ur namnet Erik, av fornsvenska Ērīker och fornnordiska Eiríkr, med ändelsen -er bevarad. Det inledande J:et beror på en dialektal diftongering (Wikipedia) var äldsta sonen men han tar inte över gården (Det gör istället brodern Anders-Petter ~1881). Istället går Jerker 1871 till sjöss. 1877 bosätter han sig på Viberö söder om Arholma.
    På denna Östergården bodde tidigare skepparen och timmermannen Erik/Jerk Österberg och hustru Matilda/Tilda och många barn. Österberg kom från Idö och köpte sig jord av Lindströms hemmansdel på (Vestin, m. (1988). Arholma Gårdar under 300 år).
    Jerker får tillsammans med Matilda (Westman) (1853-1941) (se bild 2) barnen Albert (1878), Albertina (1880) och Lydia (1885). Albertina och Lydia finns även de avbildade i Arholma Skärgårdskultur i förändring, Nordiska museet (Google books för den som vill provläsa).
    Matildas mamma Lovisas (född Alexandersson) släkt kom ursprungligen från Estland via Finland. De flyttade först till Gisslinge, senare till Hamnholmen i Räfsnäs. Pappa Jan-Petter kom från Häverö. Han var indelt soldat och bytte därför namn. Han blev senare fiskare på Hamnholmen i Räfsnäs. Efter giftermålet med Jerker (Erik) Österberg och flytten till Viberö så rodde Matilda från Viberö och hälsade på Jan-Petter på Hamnholmen. Efter Erik (Jerker) Österbergs död bodde Matilda kvar på Viberö till (årtal saknas) då hon sålde för 600 kr och flyttade till Arholma. Först till Bergsstugan och sedan till Hagas. Hon tyckte mycket om att fortsätta med fisket. Under kriget satt hon alltid och stickade långa strumpor till sjömännen från ön. Hon satt vid fönstret i Hagas länga och hade utsikt på alla som gick förbi. Källa: Magnus och Agneta Huldt på Granö, Arholma.
    Bild 2. Erik Jerker & Matilda Österberg. Foto: Magnus & Agneta Huldt.

    Jerker byggde minst fyra hus på Idö, Viberö, Arholma och Simpnäs (uppräknade i syd-nordlig riktning). Ett av husen restes 1903 på Granö (Arholma) (se bild 3). Det var tänkt att sonen Albert och hans fru Regina (född Sandberg och tidigare gift Lindström) skulle bo på Granö som ligger bedövande vackert med utblick mot fjärden. Från grannbryggan gick även båttrafik in till Norrtälje. Det passade dock inte Regina. Vittnesuppgifter gör gällande att systrarna Sandberg (senare Österberg respektive Tisell m fl.), hade så kallat 'humör'. I samtal med Alberts dotter-dotter Eva och hennes bror Mats framgår att systrarna Sandberg inte var speciellt lätta att leva med (det korresponderar med Yvonne Jeppsons berättelser). Tydligen fick Albert gå igenom halva Roslagens arkipelag innan Regina accepterade att följa med. De slår sig ner på Albertro, Simpnäs, vid dagens Lotsvik (se bild 4). (Regina hade även en våning på Folkungagatan 95 i Stockholm, där samlades släkten på vintrarna fram till mitten av 1970-talet.) HusBildet på Granö bebos nu av Alberts systers barn-barn Magnus Huldt och hans fru Agneta.

    Bild 3. Magnus och Agneta Huldts hus på Granö. Jerker ska ha byggt huset 1903 för Alberts och Reginas (född Sandberg och i sitt första äktenskap Lindström) räkning. Men eftersom Regina vägrade bo där gick flyttlasset vidare till Simpnäs. Foto: Peter Österberg.

    Någon gång mellan 1903-1916 uppför Jerker, sannolikt tillsammans med sonen Albert, det vita huset på Albertsro (se bild 4). Det accepterades av Regina (Om vintrarna vistades Regina på adressen Folkungagatan 95, Stockholm. Det är osannolikt att Albert någonsin vistades där.) 
    Även om stilen på husen [på Granö respektive Simpnäs] delvis var ett resultat av den rådande tidsandan, kan man inte låta bli att notera likheterna mellan huskonstruktionerna.

    Bild 4. Albertro, Simpnäs. Jerker och sonen Albert [Österberg[ byggde sannolikt huset tillsammanst. Huset ägs idag av Alberts dotter-dotter. Foto: Peter Österberg.

    Under segelsjöfartens blomstringstid (runt sekelskiftet 1900) var 1/7 av hela landets segeltonnage hemmahörande i Roslagen. Av ostkustens segelfartygsbestånd var över 1/3 registrerad i Roslagen och rospiggarna svarade för huvuddelen av träexporten (Rospiggen 1986). Bild 5 ger en föreställning hur det kunde se ut vid den här tiden.

    Bild 5. Stockholm Ström runt 1860. Källa: Perspektiv på Stockholm (Wikström & Lundgren). Enligt Stockholms läns museer fortsätter sjöfarten i Roslagen att blomstra och når sin peak i början 1900-talet. Mycket av trafiken gick till Stockholm

    Albert Österberg (1878 - 1958) växte upp i Roslagen, dvs. på öarna utanför Norrtäljeviken.

    Notera skillnaden mellan stadslivet och ö-livet som sannolikt var som natt och dag.
    Albert gick sannolikt några år i skolan innan han trädde in i rollen som skepparbonde.

    Jag har inga exakta uppgifter ännu, men en jämförelse kan göras med konstnären Harald Lindberg (1901-1976), som målade av Albert och skrev hans dödsruna (Albert Österberg, In memoriam. Svenska dagbladet, 14 januari, 1958, se slutet av texten). Lindberg föddes i Rumshamn som ligger vid vattnet ca 6 kilometer från Albertro. Vid 13 års ålder mönstrade Lindberg ut som kockelev. Som 16-åring fick han jobb som styrman på Mälartrafik. Efter första världskriget seglade han på världshaven innan han som som 23-åring antogs vid konstakademin (Händel & Riert (1996). Skutemålare, s. 80). På konstakademin hade Lindberg en annan känd konstnär som lärare - Albert Engström (1869-1940). Engström var inte från Roslagen utan var bördig från Lönneberga socken i Hultsfreds kommun, nära Vimmerby, i Småland.

    Notera dialektskillnaden. I Vimmerbytrakten har dialekten inslag av östgötska, vilket avviker i betydande grad från roslagsmål.

    Engström, som gestaltat/tolkat Rospiggen i sina alster, är kanske upphovet till idén att addera 'H' framför vissa vokaler? Det kan vara förklaringen till det hypotetiska påståendet att exempelvis Arholma skulle ha uttalats H'arholma. Det finns i skrivande stund inga vetenskapliga belägg för att rospiggarna använt H framför vokaler. Inspelningar som personal från Sveriges radio gjorde med bland andra Albert [Österberg] och Viktoria Eriksén (Kjell Erikséns farmor) visar snarare att de talade som i gamla pilsnerfilmer (Jag presenterar ljudmaterialet vid föreläsningen).

    Harald Lindberg hade alltså börjat segla som tonåring och innan 23 års ålder rest som matros på världshaven. Detsamma gällde högst sannolikt för de flesta unga män inklusive Albert [Österberg].

    Någon gång mellan 1892-1997 mönstrade Albert, då 14-19 år, på norskflaggade skonaren Bien (Saknar uppgifter om fartyget. Den som läser detta och har information får gärna höra av sig.). Resan gick till Rio Grande do Sul i södra Brasilien, strax norr om Uruguay (google maps). Resan från Europa, var den nu startade (ska söka uppgifter i Riksarkivet), över Atlanten torde varit guppig. Speciellt för en tonåring! 

    Bild 6. Barken Robertsfors av Malmö (RaM), byggd i Sikeå, väster om Kramfors (Källa: Carlotta, Malmö museer). 
    Uppgifter från Sjöfartstidningen (1980) gör gällande att RaM köptes av redaren R.W. Palm 1892.

    Den 24 september 1898 mönstrar Albert, nu 20 år, på barken Robertsfors av Malmö (se bild 6). Resan gick enligt uppgift till Port Natal i Durban, Sydafrika. Det betyder att Albert reste söderut via Afrikas östkust. Enligt vissa, obekräftade uppgifter, ska Albert där ha varit med om ett djungeläventyr. Mer om detta om eller när jag hittar uppgifter om händelsen. Sjömansrullorna (riksarkivet) visar att Albert mönstrade av 9 maj 1899. 

    I december 1901 befann sig Albert sannolikt i Liverpool, England, efter att ha mönstrat på som besättningsman på det 3779 (2408) ton tunga, fyrmastade ångfartyget Mira av Liverpool riggad som skonare (se bild 8 nedan). I december 1901 lämnar nämligen Mira England och går antingen till norra Nova Scotia eller till Boston, USA. Den 3:e februari 1902, på väg från Boston till Louisburg, fort Breton, på norra delen av Novia Scotia lastad med timmer, strandar Mira vid Chebogue Point på Nova Scotia sydvästliga spets (bild 7). 

    Bild 7. Nova Scotia. 'Längst upp' på den nord-östra spetsen syns Cape Breton som var målet för Mira (och Albert). På den motsatta sidan, i väst-sydväslig riktning, söder om Ellenwood Lake, syns Yarmouth där Mira (och Albert) strandade.

    Vid strandningen (se bild 8 nedan) rådde mycket dåligt väder. Styrman och kapten hade enligt uppgifter från den Engelska sjöförklaringen i samråd (Groupthink) förväxlat ljussignalen vid Cape Sable, ej synlig på kartan med belägen öster om Thomas Raddall och The Island, med Chebogue Point vid Yarmouth. En intressant detalj är hur besättningen räddas. Det sker genom att man monterade en linbana mellan fartyget och fastlandet. På densamma lastades även delar av godset från lastrummet. Tekniken, att använda en linbana, skulle komma att spela en viktig roll i ett senare drama vid Mellanskär i Roslagen ... 


    Bild 8. Mira, förmodligen strax efter strandningen vid Chebogue Point (med tillstånd av Yarmouth Landsarkiv. (Besök gärna sidan!). Efter strandningen bärgas Mira och repareras. Hon går i trafik flera år innan hon sänks i Engelska kanalen under andra världskriget.

    Trots att strandningen skedde vid Yarmouth anger Albert i en intervju 46 år senare att Mira strandade vid Halifax (Rospiggen (1948, nr 9, sid 28). Hur kan Alberts minnesbild innehålla Halifax?

    Der hänger samman med att minnet är konstruktivt
    Schacter & Addis, 2007:
    “Since the future is not an exact repetition of the past, simulation of future episodes may require a system that can draw on the past in a manner that flexibly extracts and recombines elements of previous experiences a constructive rather than a reproductive system” (s. 774).
    Det betyder att många av de skrönor som berättas här och var inte riktigt överensstämmer med verkligheten. Ett sätt att komma förbi detta är att ta hänsyn till många källor (Stanovich, 2015).

    1894-1994 trafikerade tågkompaniet Dominion Atlantic Railway Yarmouth-Halifax. Tåget gick på västsidan via Annapolis Royal som fram till 1949 var Nova Scotias residensstad. Som genom ett ödets nyck kunde Miras besättning sannolikt gå till tågstationen vid Yarmouth beach (se bild 9) för vidare färd till Halifax. Sannolikt är det därifrån Albert på något sätt tog sig tillbaka över Atlanten till Europa för vidare färd hem till Roslagen. Jag ber att få återkomma om jag hittar information om detta. Det är också Halixfax som utgör Alberts sista minne av händelsen.

     
    Bild 9. Tågstationen i Yarmouth beach. Datering saknas (Källa: okänd, från Internet).

    Albert, nu 24 år, styr kosan mot Sverige och hemmahamnen Idö. Han har nu sett Port Natal, Durban, Sydafrika, Rio Grande du Sol i Brasilien och Boston, MA. Och förstås: Yarmouth, Annapolis Royal och Halifax på Nova Scotia, Kanada. Förutom att ha vidgat sina vyer hade Albert dessutom med sig viktiga praktiska kunskaper som kan vara bra att ha när man ska rädda sjömän i nöd. 

    När Albert återvänder till Sverige och Roslagen har Idö sålts och ägs sedan två år till stora delar (349/420; 83 %) av en sjökapten Karl-Johan Sandberg. Sandberg har sju barn. Ett av barnen heter Regina och var gift Lindström. Tillsammans har de barnen Yngve och Alf. Kapten Sandberg och Lindström har stora planer för Idö. Båda avlider dock 1904 respektive 1907 i hjärtförlamning! 1908 gifter sig Albert och Regina och 1910 - 1914 arrenderar de Idö Gård. Kanske är det samma gård som brukades av hans farbror (Anders-Petter) och farfar (Per) innan ön såldes till Sandberg?
    “Efter alla de där resorna var det skönt att komma hem till Arholma. Där föreslog mig lotsförman att jag skulle gå in i lotsverket, och så blev det också. Efter femton år blev jag mästerlots” (Albert Österberg, intervjuad i Dagens nyheter, 3 december 1943).
    Bild 10. Lotsstationen på Källskären. Källa: Arholma Skärgårdskultur i förändring. Agnes Westerbergs uppteckningar. Nordiska museet.
    Albert får tjänst som lots och stannar på sin post fram till pensionen 1943. Under den tiden hann han rädda livet på ~50 medmänniskor. Lotsstationen var först placerad på Källskären (se bild 10), men flyttas sedan till fastlandet (se bild 11 nedan). 1929 - 1939 var Albert också chef för en livsräddningsbåt (se bild nedan).


    Han var också medlem i den Oomkullrunkliga Pelarorden (se bild nedan).




    Bild 11. Simpnäs lotsstation. Datum okänd. Källa: Uppsala Folkrörelsearkiv genom Kim Söderström.

    På kvällen den 30 november 1943 ser lotsförman Bertil Eriksén ett bloss bakom Högskärs båk. Blosset kom från besättningen på skonaren Nimrod (1895-1943) som på väg från Köpenhamn till hemmahamnen i Rauma norr om Åland drabbats av roderhaveri. Besättningsmännen bestod av Lauri Jalo (kapten; 40 år), Viktor Koskinen (1:e styrman; 52 år), Arvo Tammi (2:e styrman ; 38 år), - Evert/Edvard Selin (kock) samt matroserna Marrti Imppu (17 år), Matti Virta (Birta; 18 år), Allan Lehtonen (som hade opererats för blodförgiftning i Köpenhamn), Kaverlo Jalo (15 år) och Olavi Armaa (15 år).

    Nimrod (1895 - 1943) Nimrod var en gammal seglare utan hjälpmotor och den enda återstående skutan av det slaget på den här sidan spärren (Kocken Selin). Hon hade sedan tidigare gått på grund vid Storgrund.
     
    I den hårda vinden - det blåste 18 sekundmeter utanför Arholma - hade de förlorat en del segel, mesangaffels var bräckt, och förseglen hade gått all världens väg. Till slut började skutan driva. Transporten skedde dessutom mitt under brinnande andra världskrig. Man hade således klarat sig helskinnade lejonparten av resan.

    Med utgångspunkt från fartygets förlisning kan man anta att de inte avsåg att korsa Ålands skärgård, t ex. väster om Kumlinge. Istället är det sannolikt att de avsåg att fortsätta norrut mot Grisslehamn där kvarken är som smalast. Strax norr om Grisslehamn kunde de ha girat styrbord ~45 grader för den sista biten till hemmahamnen. Nimrod hade passerat Storgrund innan hon började driva i syd-sydvästlig riktning mot Mellanskärs norra klippor (se bild 12. Sjökort).
     

    Bild 12. Arkipelagen öster om Simpnäs, nordväst om Arholma (vars nordliga udde syns till höger i bild):
    Källskären (f d lotsstation), Tallriken, Skrivaren, Högskär, Mellanskär, Österskär och Flisan.
    Den ej namngivna ön söder om Högskär ska enligt Kjell Eriksén heta Smultronholmen. Källa: Eniro sjökort.

    Albert hade nyligen pensionerats från sin post som mästerlots vid Simpnäs lotsstation. Tillsammans med lotsförman Bertil Eriksén, lotsen Fred Öman, samt båtmännen Sven Österman och Holger Jansson klev han ändå i lotsbåten (sannolikt en relativt stor motordriven eka) och gav sig ut i natten för att undsätta 9 finska sjömän i nöd. Snön ven i luften. Albert hade ägnat många år åt ett harpungevär (se bilder nedan). 





    De nio finska sjömännen kom hem levande. Lotsarna blev Havets hjältar!
    “Vi var utanför Mellanskär norr om Arholma då vi gick på grund ungefär 50 meter från land. Vi hade blossat för lots redan förut, och när vi väl gått på grund hann vi inte mer än blossa på nytt förrän hon började kantra” ... “Vi är lotsarna stort tack skyldiga för att det gick så lyckligtan” säger Selin till sist. De Arholmamän som räddade finnarna var pensionerade mästerlotsen Albert Österberg, lotsförman Bertil Eriksén, lotsen Fred Öman, samt båtsmännen Sven Österman och Holger Jansson (Dagens Nyheter, 2 december 1943, s. 17).
    Besättningsmännen på Nimrod hade garanterat drunknat om inte Österberg, Eriksén, Öman, Österman och Jansson gett sig ut i stormen denna novemberkväll. Medan Nimrod gjorde sin sista resa kunde besättningen fortsätta, via Norrtälje där de fick nya kläder, och Stockholm för vidare färd hem till Rauma. Fartyget slog i bitar och ligger uspritt på botten norr om Mellanskär, men hytten och några delar bärgades (se bild 13 och 14).

    Bild 13. Nimrods bärgade hytt. Foto: Anders Sjöström.

    Kjell Eriksén hade delar av Nimrod sparade i sin bod. Under våra samtal förevisade han dem för mig. En dag när jag hjälpt honom reparera en stupränna frågade han om jag var intresserad av någon av delarna. Jag ansåg att ett par block skulle passa på BAS museum. Jag fotade ett av blocken men innan jag han föra dem till museet kom någon att tog dem. Mycket tråkigt.

    Bild 14. Block (trädetaljen mäter ca 25 cm) från Nimrod. Gåva från Kjell Eriksén. Foto: Peter Österberg

    Om man till äventyrs tar passbåten från Simpnäs till Arholma kanske man även avser att besöka båken. Man följer stigen mot restaurangen och följer den en bit. Vid ett båthus längre fram finns en replika av en träbåt samt en bild på Albert Österberg. Rubriken lyder "Havets hjältar".

    Bild 15. Albert Österberg (1878 - 1958). Bild från båthuset där stigen upp till Arholmabåken tar sin början. Foto: Peter Österberg.

    Efter uppmärksamheten kring Nimrod fick Albert återkommande framträda i olika media: DN, SvD, Aftonbladet, Expressen och Året runt (se bild 16).

    Bild 16 Albert Österbergs intervjuas i Året runt.

    Bild 17. Det är ett lyx-Sverige nu för tiden, alla vill ha det för bra (Expressen, 12 mars, 1945, s. 14).

    Hösten 2015 berättade f d båtsmannen Ingvar Österman, son till Havets hjälte Sven Österman, för mig om Albert. Det verkar som att barnen i byn gillade Albert. Ingvars syster Kicki hängde med Albert i lotsstugan och hon var alltid med honom i båten (liksom hunden Björn). Berättelsen överensstämmer med den jag fick av Yvonne Jeppsson i januari samma år. Yvonne, född Heiman, började vistas på Simpnäs om somrarna med sin föräldrar i början av 1950 -talet. Enligt Yvonne köpte Albert, som 1950 var 72 år fyllda, en griskulting åt henne. Eftersom hon inte fick ha den hemma ordnade Albert med boende åt grisen - en hundkoja på tomten (Albertsro). Ingvar visade mig sitt arkiv med artiklar. Här är ett exempel:

    .
    Den 20 oktober 2017 fick jag ett MMS (bild 18). Avsändare var Anders Lagerstedt från Norrtälje. Anders hade läst bloggen och kopplat ihop den med en skiss som hänger i hallen i hans hem. Skissen föreställer Albert. Om jag uppfattat det hela rätt kommer bilden från Anders moster Hillevi som är dotter till Albert syster Lydia.

    Bild 18. Albert Österberg. Foto: Anders Lagerstedt, Norrtälje.

    Albert seglade vidare 1958. Sannolikt till den himmel där andra Havets hjältar vistas. Harald Lindberg skrev:
    Visst minns man när Albert Österberg efter någon lotsning kom slörande med sin båt med den vackra röda randen i seglet, på väg till sitt kära Idö. Då sade man: ”nu seglar Albert hem (Alberts dödsruna i Svenska Dagbladet, signerad Harald Lindberg).
    Bengt Österberg (1915-1974), min farfar, var fiskare. Han hade sin bas på Simpnäs men uppehöll sig även på Idö (Bergman, Ibid.). Och det var sannolikt i vattnen därikring han hade sin och familjens försörjning. Vid 19 års ålder, ett par år innan innan han träffade min farmor Aina (1908-1989), skadar han armen så illa att han behöver akut sjukvård. Olyckan sker med största sannolikhet på Idö. Vägnätet var inte riktigt utbyggt på den här tiden och den närmare sjukstugan låg vid det som är dagens Barnens ö. Idag tar resan mellan Simpnäs och Barnens ö ca 10 minuter. 1934, när farfar Bengts pappa Albert var en av de få som hade bil, gick samma resa på en grusväg. Lägg därtill sjöresan, sannolikt med segeljolle, från Idö till Björkö.

    Transporten var således lång om omständig och sjukstugan vid barnens ö blev en mellanlandning för vidare färd, antingen till Norrtälje eller till Stockholm (dessa uppgifter ska valideras). Och läkekonsten på 1930-talet var inte i närheten av dagens sjukvård. Personalen vid sjukstugan på barnens ö lade således om skadan så hårt att det under vidare färd uppstod kallbrand. Man fattar beslutet att amputera - förödande för en 19-åring. Det hindrade dock inte farfar från att fiska och jobba i skogen. Enligt uppgift hade han dessutom en rätt stor båt (ca 10 meter).
    Det sägs att han även var med och placerade ut DC-3:an i societetsparken, Norrtälje.
    Som en följd av skadan fick farfar en eller flera strokes. Sannolikt i basala ganglierna, som styr procedurminnet, samt vänstra temporalloben som härbärgerar delar av språkfunktionen. Både rörelse- och talförmågan slogs därmed ut. Farfar hemvårdades av min farmor Aina och Kjell Erikséns mamma Ellen.

    Jag har svaga minnen av farfar från min barndom. Trots att hans talförmåga var utslagen kunde vi på något sätt kommunicera och skratta åt samma saker. Farfar dog 1974, endast 59 år och blev den sista fastboende Rospiggen i min linje.

    Andra världskrigets tekniksprång ledde till att öarna började avfolkas. Segelskeppens tid var sedan länge förbi och det var med största sannolikhet svårt att skapa sig en tillvaro på fiske eller de små lantbruken.

    Pappa (Leif Österberg; 1936-2012) var en av dem som lämnade skärgården. 

    Leif Österberg (1936 - 2012). Foto: Peter Österberg.

    Barndomskamrater till honom, som jag träffade på Björkö-Arholma Sjömannaförening (BAS) årsmöte 2015, berättade att han i skolan lyste upp när man fick formge saker. Han var även duktig på att måla med olja och lärde mig att uttrycka mig i bild. Pappa blev bagare och konditor. Den första anhalten blev ett litet konditori i byn Backa som ligger drygt 10 kilometer från Simpnäs (se Våra Öar, nr 17, 2014). Kjell Eriksén menar att pappa även jobbade en del Stockholm (söker information om detta).

    Bild 19. Berggrens konditori som senare blev Tösses konditori. Från Facebook-gruppen Minns ditt Norrtälje. Fotograf: Gösta Jansson.

    I Norrtälje fanns en gång en konditori som hette Berggrens konditori (se bild 19). Adressen var Sjötullsgatan 2 i det som kallas Gamla stan. Sjötullsgatan startar vid Lilla torget och vetter mot hamnen.
    Via Facebookgruppen Minns ditt Norrtälje har jag lärt mig att pappa köpte Tösses 1969 av familjen Lundh. Det indikerar att familjen Lundh var dem som bytte namnet, från Berggren till Tösses. Den uppgiften är dock inte bekräftad.
    När jag var barn (1969-1970) bodde familjen på Sandgatan 1A i bostadsområdet Sandkilen. Jag har svaga minnen av att pappa tidigt om morgnarna åkte till jobbet (i en vit eller beige Volvo PV544) - Tösses.
    Från gården bakom konditoriet ser man Norrtäljeån. På andra sidan ån låg Kaplans antikaffär. Ditt kunde man springa via gamla societetsbron (se bild 20) och ta en titt på alla intressanta saker. Allt var mycket idylliskt. 2003 tog nästa (nuvarande?) ägare över. Således vad Tösses i familjens ägo i 34 år.

    Bild 20. Gamla Societetsbron knyter samma Nygatan, som har sitt ursprung vid Kyrkogatan och sedan korsar Rögårdsgatan, med Strömgatan på andra sidan Norrtäljeån. Foto: Kenneth Franzén.

    När jag var liten hände det att pappa och jag fritidsfiskade på Simpnäs. På den tiden var torsk och annan vitfisk inte delikatesser. Han var också, precis som Albert, medlem i Oomkullrunkliga Pelarorden.
    Under mina ungdomsår jobbade jag med pappa. I övre tonåren fick jag överta hans lägenhet i gamla borgmästarvillan på Hanverkargatan 9 (där sovrumsfönstret vetter mot den sägenomspunna Hofvenskiölds gränd). Han brukade ringa och väcka mig varje morgon. Som regel 30 minuter innan jag skulle gå upp. Förklaringen var att det var så skönt att somna om. Hälsningen var alltid densamma:
    - Det är morgonmarodören som talar!
    Sedan, efter att jag somnat om, ringde han igen 30 minuter senare. Mellan 05.00 - ~08.00 var pappa en typ av pappa; vi hade under de timmarna en öppen dialog och allt möjligt, med tyngdpunkt på allt som en tonåring behöver prata om med sin pappa. När personalen anlände antog han en annan roll och distanserade sig kanske en aning från pappa-rollen.
    Som småföretagare med personal var den rollen verkställande direktör, men det nämnde han aldrig. Det var sannolikt inte hans element.
    Vi fortsatte jobba efter att personalen gått för dagen och då återgick han till papparollenn. Den här typen rollförändring, från det privata till arbetsrollen, är förstås vanlig, men för en tonåring som ser nämnda förändringen var det förstås lite underligt. I efterhand har jag genom min akademiska träning lärt mig att den hä typen av nära pappa-kontakt men långa samtal är avgörande för barns och ungas emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling (Österberg, 2004). Det är förstås även för pappa.
    Anekdot. Förutom mycket pappa-tid lyckades jag under dessa 10 år inmundigade ca 2000 kanelbullar.

    Jag har följt i mina förfäders spår: lidit [smärre] skeppsbrott (gammel-gammel-gammelfarfar Pehr och gammelfarfar Albert):Att segla på grund i Ålands skärgård, byggt hus (som gammel-gammel farfar Jerker), fiskat (som farfar Bengt) och bakat bullar och tårtor. Jag har dock ännu ej renoverat en galeas, men vänta bara ...

    Bild 21. Näskubben. svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i Roslagen, Ålands hav. Bemannad 1850-1944 (källa). Notera att Stockholms skärgård börjar söder om Arholma.

    I början av 2000 - talet hände det att jag och mina söner, Viktor och Felix, satt på klipporna vid Näskubben (Bild 21 och 22) och tittade ut mot lotsstationen vid Källskären. Jag brukade då berätta för dem om deras gammelfarfar Albert.
    - Havet, brukade en liten Felix säga och titta ut mot fjärden samtidigt som kvällssolen sakta gick i havet i nordost. Jag tror de båda är präglade på Skärgården på ett sätt som är svårt att beskriva i deklarativa termer (Seger, 1994). Viktors och Felix syskon Lina, Tuva-Johanna & Albert Quintus, döpt efter sin namne och havets hjälte, kommer sannolikt även de av präglas av det rospigska.

    Bild 22. Näskubben i vy från söder. Foto: Fredrik Johansson (2017; länk).

    Epilog. Den 19 mars 2016, i samband med Simpnäs bys samfällighetsförenings årsmöte, hade jag ett av flera möten med Kjell Eriksén. Kjell, som förutom att ha lärt sig sjöfart av sin pappa [Havets hjälte] Bertil, är skeppskonstruktör från Chalmers. Under vintern hade Kjell och jag diskuterat den engelska sjöförklaringen efter Miras grundstötning. Som exempel kan nämnas att man i navigeringsprotokollet använt bråkdelar. Nu för tiden använder man grader. Kjell lade också fram teorin att befälen på Mira av olika skäl kan ha missat att kalibrera kompasserna vilket rent teoretiskt skulle kunna ha gett upphov till 10 graders felnavigering. Men som Kjell påpekade:
    Bara en teori, kan aldrig bevisas.

    Appendix

    1938, Storm över skären. Den 31 oktober 2016, hittade jag denna film som utspelar sig i Roslagen. I Huvudrollen: lotsen Alfred Österberg.
    Storm över haven (1938). Om Alfred Österberg som räddar livet på en besättning.
    (Källa: Svensk filmdatabas).

    Slutklämmen på filmen är spöklik det som Alfreds namne, min gammelfarfar Albert [Österberg] (1878-1958), ska vara med om fem år senare när han leder livräddningen av den nio man starka finska besättningen på skonaren Nimrod vid Mellanskär den 30 november 1943. Så här lyder filmens slutkläm:
    När han står på kommandobryggan på en sydländsk lastångare som i full orkan passerar hans hemöar i Roslagen stöter ångaren på grund och han räddas med övriga besättningen av att Alfred [Österberg] lyckas skjuta över en livlina till vraket och på den vägen tar sig besättningen iland (Svensk filmdatabas)
    1943 filmades I Rospiggens rike (15 minuter, Svenska filmarkivet). Filmen utgör en resa från Stockholms östra station via Norrtälje, men en liten tur i stan, och vidare ut i Roslagen.

    1945 kom I Roslagens famn:
    Filmen är uppbyggd kring ett knippe visor och ballader av Evert Taube. Huvudpersonen är sjömannen Fritiof Andersson, som kommer hem till sin roslagsö på midsommarafton. Han är trött på livet till sjöss och har planer på att stanna i land, och gifta sig med fästmön Linnéa, som tålmodigt väntar på att han ska slå sig till ro (Läs mer via länken).