Tuesday, March 19, 2024

Vad sa egentligen president Donald Trump vid sitt tal i Ohio och vad rapporterade media? When it bleeds it leads

President Donald Trump höll ett tal i Ohio. Han talade om att Kina avser att bygga fabriker i Mexico och därifrån exportera bilar till USA. Det kommer att leda till ett blodbad för den amerikanska bilindustrin. En del av budskapet, den om bilindustrin, föll bort. Kvar blev blodbad som reciterades av Hillary Clinton, som efter valförlusten mot Trump spred ryktet att Ryssland varit inblandat. Spåren ledde dock till henne själv. I Fennoskandia rapporterade Aftonbladet och TT, som gjort en re-write, och i båda fallen delade man upp budskapet så blodbad stod i ingressen och bilindustrin lite längre ner. Hufvudstadsbladet gjorde en -rewrite av TT och skrev om blodbad i ingressen. Principen att lyfta fram det negativa kallas When it bleeds it leads och att lyfta fram vissa saker - bekräftelse-bias. Allmänheten påverkas genom tillgänglighets-bias. Mikael Sjövall har i en krönika påtalat att makthavare ska tåla kritik. I det här fallet tredje statsmakten. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

President Donald Trump höll ett tal i Ohio. Han talade om att Kina avser att bygga fabriker i Mexico och därifrån exportera bilar till USA. Det kommer att leda till ett blodbad för den amerikanska bilindustrin. Det är vad Trump sa.

Sedan hände något när amerikanska medier skulle rapportera om saken. En del av budskapet, den om bilindustrin, föll bort. Kvar blev blodbadet.


De amerikanska mediernas inramning (Tversky och Kahneman, 1981) fick spridning. En av dem som hakade på var Hillary Clinton.


Hillary Clinton är mest känd som Bill Clintons, Amerikas fyrtioandra president med en del skandaler i bagaget, fru, USAs utrikesminister (2009-2013) och Trumps konkurrent i valet 2016, där hon förlorade.

Det anmärkningsvärda då var att Hillary Clinton vägrade acceptera förlusten. Istället spred hon ett rykte om att Ryssland skulle varit inblandat.

Det visade sig dock att det spåret ledde till Bills och hennes organisation - The Clinton Foundation (Cohen, 2022; WSJ, 2020).


Men för många som förlitar sig på allmänmedia blev Rysslands påstådda stöd till Trump sannolikt. Fenomenet kan förklaras av en mental fallgrop som kallas tillgänglighets-bias. Det betyder att om ett budskap som upprepas är enkelt att minnas tror vi som regel att det är sant (Tversky och Kahneman, 1973).

Nu upprepade alltså amerikanska medier och förloraren i det amerikanska valet 2016 ett annat falskt påstående, och det dröjde inte länge förrän det nådde Fennoskandia.

Svenska Aftonbladet, som politiskt lutar mycket åt vänster, skriver:


Man kan argumentera att personen som gjort re-writen - Torstensson - faktiskt nämner att det handlar om bilindustrin, men det sker inte i rubriken utan först i tredje stycket. Läser alla så långt?

Samma skedde i TTs rapportering:
Och när HBL skulle göra en re-write på svenska TT:s text, valdes dels inte huvudkällan, som ändå var länkad, dels att som de amerikanska medierna och Aftonbladet - lyfta blodbad ur sitt sammanhang.


Länk till källan.

Varför valdes delar av budskapet ut?
  1. Sedan 1990 - talet har tonen i media blivit alltmer negativ enligt principen If it bleeds it leads (Leetura, 2019Pinker, 2018).
  2. Selekteringen kan förklaras av en mental fallgrop som kallas bekräftelse-bias - tendensen att söka efter, tolka, gynna och återkalla information på ett sätt som bekräftar eller stödjer ens tidigare övertygelser eller värderingar (Nickersson, 1998).
HBLs chefredaktör Kalle Silfverberg har kanske inte farit med osanning, men definitivt trixat med artikeln enligt principen When it bleeds it leads, så att blodbad hamnar i centrum. Det är, om inte annat, oärligt. Pressetiskt torde det även vara utmanande. 

Effekten av selekteringen synliggjordes på HBLs Facebooksida där några struntade i själva attitydobjektet (Heider, 1958) för att istället utrycka sitt hat mot personen Trump.

I en tidigare krönika har Mikael Sjövall lyft fram betydelsen av att makthavare ska tåla kritik. I det här fallet tredje statsmakten.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

1 comment:

  1. Jag har framfört motsvarande synpunkt förut, men jag gör det på nytt: Chefredaktören är knappast involverad när Hbl väljer att publicera en notis eller redigera TT:s notiser. Kalle Silfverberg har ett formellt juridiskt ansvar för vad tidningen publicerar och han har ett ansvar för tidningens linje, men jag tror att din befogade och välunderbyggda kritik skulle upplevas som mera övertygande, om du inte riktade den direkt mot chefredaktören.

    ReplyDelete