Tuesday, March 19, 2024

Mikaela Blomqvist: Nej, SVT – allt bestäms inte av våra gener. En kommentar

En av de frågorna man fick att fundera över under psykologistudierna var nature - nurture, d.v.s. är det biologi eller uppväxt som förklarar vad vi växer upp till? Den här frågan dryftar kulturskribenten Mikaela Blomqvist efter att ha sett ett tv-program med läkaren Anders Hansen. I programmet ska man ha diskuterat saker som berör just nature-nurture. Människans evolution spelar roll, liksom hemförhållanden under de första levnadsåren. Ergo. Det är svårt att hävda biologisk determinism för vår arts mentala anpassning och utveckling. Fokus bör ligga på de första levnadsåren och vad som sker i hemmet under den tiden. 5 sidor.

Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).

En av de frågorna man fick att fundera över under psykologistudierna var nature - nurture, d.v.s. är det biologi eller uppväxt som förklarar vad vi växer upp till?

Den här frågan dryftar kulturskribenten Mikaela Blomqvist efter att ha sett ett tv-program med läkaren Anders Hansen. I programmet ska man ha diskuterat saker som berör just nature-nurture. Kärnan i Blomqvists kritik är att det är för mycket biologi i läkaren Hansen framställningar.

Länk till källan

Eftersom jag till min grundutbildning är experimentell emotions- respektive socialpsykolog (Österberg, 2001; 2004), och att jag även har en magistergrad i företagsekonomi, speciellt organisationers lärande (Österberg, 2002; den ligger på 4 pdf:er), tycker jag att deb här dualiteten berör min expertis.

Vad som dock är klart är att vår art är biologiska varelser som är känsliga för påverkan (Cacioppo, Vicker and Pickett, 2006). 
 
Mot den bakgrunden anser jag att frågan om nature-nurture egentligen saknar ett bra svar. Istället lämpar den sig mer åt middagskonversationer där man resonerar - talar utan att vinna (Borgström, 2023; Pinker, 2011).  Och det är väsentligt att titta på vår arts historia.

En teori menar att vår så kallade linje startade för 7-6 miljoner år sedan i Tugen Hills mellan Viktoriasjön i Uganda och Turkanasjön i Kenya. I detta frodiga och bergiga regnskogsmrådet levde Orrorin man:
“Living around 6 million years ago, Orrorin tugenensis is the one of the oldest early humans on our family tree. Individuals of this species were approximately the size of a chimpanzee and had small teeth with thick enamel, similar to modern humans. The most important fossil of this species is an upper femur, showing evidence of bone buildup typical of a biped - so Orrorin tugenensis individuals climbed trees but also probably walked upright with two legs on the ground” (Smithsonian Institute).
Deras hjärnors volym var ca 400 kubikcentimeter. Det betyder att deras tänkande i huvudsak styrdes av allokortex och doftperception (Eriksson, 2001). 

Fynd 2000 km norrut, i Afarregionen i Etiopien, visar att en ny art dök upp ca 3,85 miljoner år före nutid - Australopithecus afarensis, eller 'Lucy'. Deras hjärnors volym mätte ca 450 kubikcentimeter. Det betyder att även deras tänkande i huvudsak styrdes av allokortex och doftperception.

300 000 år senare ändrade de sin diet - lade benmärg på 'tallriken'. Benmärg innehåller fetter och mineraler som är viktiga för hjärnans funktion. Den nya dieten påverkade därför deras evolution; deras hjärnor börjar expandera - från occipetallobel och framåt (McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).

700 000 år efter att Lucy lagt benmärg på tallriken var vårt genus - Homo - etablerat (Villmoare et al. 2015).

Homo habilis var längre och hade en större hjärna - 600 kubikcenter och de hade sannolikt ett kulturellt språk (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017).

På det följde: I takt med den här expansionen, från occipetalloben och framåt, så ökade det som kallas frontallobel, och specifikt, prefrontala kortex. Det gav utrymme för nya mentala förmågor: 
Det är känt att kön är medfött (Baron Cohen, 2003) och att detsamma gäller för temperament (Rothbar, 2014).

Det är också känt att avgörande emotionell anpassning och kognitiv utveckling sker under de första levnadsåren (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995) och att t ex. pappa-relationen spelar en viktigt roll (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Ergo. Det är svårt att hävda biologisk determinism för vår arts mentala anpassning och utveckling. Fokus bör ligga på de första levnadsåren och vad som sker i hemmet under den tiden.

Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment