Unga teatern. Hundra dagar hemma. I Finland är den stora utmaningar mammors psykiska våld mot barn

Unga teatern i Esbo ger föreställningen om Nike som mår dåligt. Det är också stökigt i skolan. Forskning demonstrerar att barns mentala  hälsa grundas i hemmet under fyra första levnadsåren. Det finns en pappa-effekt. Helsingforspolisen menar att finländska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är det stora utmaningen. Maj Estlander, Bensow, menar att 40 % av de finländska barnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet. Undervisningsministeriet hävdar att finländska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Givetvis har den finländska skolan utmaningar, men förklaringen till den stökighet som Nike upplever som jobbig har inte så mycket med skolan att göra, utan med de stökiga skolbarnens hemmiljö innan de började skolan och därefter. Men Nike magont kan också ha att göra med hennes egna hemförhållanden - att vara utsatt för mammas psykiska våld. Föreställningens beskyddare är undervisningsminister Anders Adlercreutz. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Unga teatern i Esbo ger föreställningen om Nike som mår dåligt. Det är också stökigt i skolan.

“Hundra dagar hemma handlar om Nike, som går i femman. Men vad händer när man inte klarar av att vara i skolan på grund av allt ljud, ljus och stök? När man får ont i magen bara av att tänka på det? Nike vill gå i skolan som alla andra men kan inte. Hon är ändå fast besluten att hon ska klara av det en dag. Som tur är har hon en underbar bästis, Mia som är både modig och påhittig.

Men just nu blir det knappt tid för lek, för det händer rysliga saker omkring dem. Vem är den mystiska pyromanen som härjar i Kottböle? Mysteriet förbryllar polisen och Nike och Mia inser att de måste hjälpa till. Nike får kämpa hårt för att övervinna sina rädslor och bli modigare än någonsin förut.

Unga Teaterns storsatsning hösten 2024 är en alldeles nyskriven familjeföreställning Hundra dagar hemma. Föreställningen baserar sig på Matilda Gyllenbergs uppmärksammade barnroman, som blandar detektivmysterium med samhällsproblematiken kring att allt fler barn stannar hemma från skolan. Gyllenberg skriver om det centrala för ett barn i dag: miljön, skolan och vännerna. Och om hur viktigt det är att bli förstådd och sedd av de vuxna i sin närhet. Föreställningens beskyddare är undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Men just nu blir det knappt tid för lek, för det händer rysliga saker omkring dem. Vem är den mystiska pyromanen som härjar i Kottböle? Mysteriet förbryllar polisen och Nike och Mia inser att de måste hjälpa till. Nike får kämpa hårt för att övervinna sina rädslor och bli modigare än någonsin förut.

Unga Teaterns storsatsning hösten 2024 är en alldeles nyskriven familjeföreställning Hundra dagar hemma. Föreställningen baserar sig på Matilda Gyllenbergs uppmärksammade barnroman, som blandar detektivmysterium med samhällsproblematiken kring att allt fler barn stannar hemma från skolan. Gyllenberg skriver om det centrala för ett barn i dag: miljön, skolan och vännerna. Och om hur viktigt det är att bli förstådd och sedd av de vuxna i sin närhet. Föreställningens beskyddare är undervisningsminister Anders Adlercreutz”.

Länk till källan

Föreställningen lyfter flera frågor (som man blandat samma på ett olyckligt sätt):

1. Vad händer när man inte klarar av att vara i skolan?
   
   
2. Varför är det ljud, ljus och stök i den finländska skolan?
   
   
3. Varför får barn ont i magen av att tänka på ljud, ljus och stök i den finländska skolan?

Stök i skolan handlar om att eleverna har svårt att göra två saker:

1. fokusera på lärarens undervisning.
   
   
2. sitta still.
   
   
3. Den finländska skolan saknar ledarskap och arbetsmiljö för lärande (Österberg, 2022 a).

(3) är något jag behandlat genom min forskning om ledarskap (Österberg, 2004, 2012, 2021).

Beträffande (1,2) har det blivit lite populärt att attribuera dessa oförmågor på Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Det öppnar möjligheten att ge skolbarnen medicin - amfetaminderivat. ADHD - debatten har pågått i årtionden på temat nature - nurture. Slutsatsen är att man lägger för mycket fokus på psykiatri och för lite fokus på psykologi (Satel och Lilienfeld, 2013; Österberg, 2014, 2023 a b, 2024 a b c).

Oförmågan att upprätthålla fokus liksom att sitta still handlar om emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling som ingår i något som kallas exekutiva funktioner och som börjar ta form under de första fyra levnadsåren som funktion av hemmiljön och som manifesteras senare i livet (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Liu et al. 2017; Österberg, 2004). Det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Ett vanligt fenomen är att barns pappa-relation bryts som funktion av mammors vårdnadstvister. Detta förklaras av kvinnors relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005) som i sin tur förklaras av mentala utmaningar - hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9).

Relationsaggressivitet, eller psykiskt våld, är del av begreppet Våld i nära relationer. Forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) visar på följande fördelning:

• Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,0000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Relationsaggressiva kvinnor med mentala utmaningar brukar få stöd av personal inom socialtjänsten. Det förklaras av att personalen inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022) utan väljer att följa idéer som torgförts av sociologen Eva Lundgren, gynekologen Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand i sin pilotstudie där män exkluderades (Lundgren et al. 2001). 2005 stoppade Uppsala universitet Lundgren från att handleda och undervisa efter att en granskning visade att slutsatserna inte korresponderade med rådatan (Hagekull, 2005; Holm, 2011). Trots detta väljer domstolspersonal att följa råden från socialtjänstens personal - att diskriminerar barns pappa-relation. Det sker i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999 ;Schiratzki, 2008 ;Österberg, 2004).

Dessa barn tappar sin emotionella och sociala anpassning, vilket ökar risken för upplevelse av mental ohälsa (Nike), uppkomst av föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015) och antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).

Hur ser det ut i Finland?

Enligt:

• Helsingforspolisen är deras största utmaningar finska kvinnors relationsaggressiviet (psykiska våld) (april, 2022).
  
  
• Enligt ministeriet för undervisning och kultur klarar inte finländska barn läsförståelse och numeracy. Det sistnämnda är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Maj, 2022).
  
  
• Maj Estlander, värdinna för Finlandssvenska barnrättskonferensen, menar att 40 % av de finländska barn har utsatts för psykiskt våld i hemmet (november, 2023). Notera. Psykiskt våld är typiskt kvinnligt.

Slutsats. Givetvis har den finländska skolan utmaningar, men förklaringen till den stökighet som Nike upplever som jobbig har inte så mycket med skolan att göra, utan med de stökiga skolbarnens hemmiljö innan de började skolan och därefter. Men Nike magont kan också ha att göra med hennes egna hemförhållanden - att vara utsatt för mammas psykiska våld.

Lästips:

Österberg (2011). Skolmiljön är dåligt anpassad för barns medfödda lust att lära

Österberg (2022 b). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2022, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig

Österberg (2023 a). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap.

Österberg (2023 b). Finlandssvenska barnrättsdagarna 2023. Del 2: Om att intervjua treåringar och föräldraalienation. Har Finland fått sin egen Quick-skandal?

Österberg (2024 a). Finland. "Psykisk ohälsa kostar en miljard" (Fpa/Vasabladet); "nästan var femte finländare dör av minnessjukdom" (Aivosaatio).

Österberg (2024 b). Mental health and entrepreneurial thinking in Finland. The tension between enlightenment - tribal culture

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter