Finland. "Psykisk ohälsa kostar en miljard" (Fpa/Vasabladet); "nästan var femte finländare dör av minnessjukdom" (Aivosaatio).

Enligt Vasabladets ledarskribent Kenneth Myntti rapporterar den finländska folkpensionsanstalten (Fpa/Kela) att den psykiska ohälsan kostar Finland 1 miljard euro/år vilket motsvarar att 26 000 personer går sjukskrivna. Parallellt rapporterar Aivosaatio följande: “Nästan var femte Finländare dör av minnessjukdom - det finns inget botemedel - än”, “Varannan kvinna och var tredje man över 45 år kommer att utveckla en allvarlig hjärnsjukdom under resten av livet”. 2023 publicerade EU och OECD en rapport om mental hälsa inom EU (Finland; Sweden). Rapporten visar att utbredningen av demenssjukdom, framför allt Alzheimer's, är dubbelt så stor i Finland jämfört med Sverige. Det finns en korrelation mellan mental hälsa och näring. 7 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Enligt Vasabladets ledarskribent Kenneth Myntti rapporterar den finländska folkpensionsanstalten (Fpa/Kela):

Länk till källan.

Parallellt rapporterar organisationen Aivosaatio, som enligt Google translate betyder brainstorming, följande:

“Nästan var femte Finländare dör av minnessjukdom - det finns inget botemedel - än”.

“Varannan kvinna och var tredje man över 45 år kommer att utveckla en allvarlig hjärnsjukdom under resten av livet”.

Länk till källan.

Brainstorming myntades av marknadsföringsgurun Alex Osborn (1888 - 1966). Han lär ha kommit på det hela under någon av de många och långa - åtta (8) timmar - tågresor han företog från Buffalo, NY, till Madison Avenue i New York City, där han hade sitt kontor. Syftet med brainstorming är att komma på nya idéer som, om de implementeras, kunde bli nya innovationer (Amabile, 1988).

Jag besökte Buffalo 2007 i samband med att jag höll på att färdigställa min doktorsavhandling om hur ledarstil påverkar kreativitet - en allmän kognitiv förmåga att kunna smälta samman icke-relaterade mentala strukturer, inklusive fragment av dessa, till distinkta kognitiva strukturer (Einstein, i Hadamar, 1945/1996; Finke, 1996; Wynn, Coolidge och Bright, 2009; Österberg, 2012; Österberg Köping Olsson, 2018, 2021). Medan tidigare studier visar att brainstorming funkar lika bra på egen hand, påverkar min ledarstilsmodell social kreativitet (ingen korrelation med individuell kreativitet; Österberg, 2012).

Kreativitet är en delmängd av något som kallas exekutiva funktioner (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond and Lee, 2011; Gilbert and Burgess, 2008). En annan delmängd är prospektion - att kunna uppleva framtiden - som bygger på perception och minnen (Atance and O'Neill, 2001, 2005; Barkley, 2001; Gilbert and Wilson, 2007; Liu et al. 2017; Moulton and Kosslyn, 2009; Suddendorf et al. 2018).

Minnesforskning är komplext. Det finns dock några saker som antas vara fundamenta:

• Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
  
  
• Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
  
  
• Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
  
  
• Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
  
  
• Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
  
  
• Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007), och är sårbart för memory hacking (Shaw, 2016).
  
  
• För att det här ska funka krävs animalisk baserad protein, fett och mikronäringsämnen (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019, 2023; Cui et al 2024; Dobersek et al. 2023; Ede, 2019, 2022, 2024; Ylilauri et al. 2019).

2007 blev jag också inbjuden att introducera en kurs vid Helsingfors universitet som handlade om ledarskap, beslutsfattande, arbetsklimat, lärande och social kreativitet. Jag hade tidigare gett kursen i Sverige som ett internat för blivande chefer inom akademin.

2018 blev jag rekryterad att bli forskningsledare vid Helsingfors universitet liksom att leda institutionens Well-being team. I samband med detta blev jag varse:

• att utbredningen av mental ohälsa på lärosätet var ca 20 %.
  
  
• att utbredningen av mental ohälsa korrelerar med näringsbrist (Dobersek et al. 2023; Ede, 2019, 2022, 2024).

I Finland har man också larmat om följande:

1. för många finska barn klarar inte läsförståelse och numeracy som är avgörande för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (ministeriet för undervisning och kultur (2022)).
   
   
2. psykiska våld i hemmet. 40 % av skolbarnen rapporterar att de drabbats (Helsingforspolisen, 2022; Finlands Barnombudsman Elina Pekkarinen, 2023; Maj Estlander, Bensow, 2023). Notera utbredningen: 40%* (55 000 (årskull i Finland) *9-15 år (grundskola - gymnasiet)) = 198 000 - 330 000 barn. Psykiskt våld är detsamma som relationsaggressivitet som är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
   
   
3. media om ADHD (Koivisto, 2024; Österholm, 2024) vars manifestering är densamma som frånvaro av emotionell och social anpassning.

Det har också blivit vanligare att kvinnor tillsammans med personal inom socialtjänsten alienerar barn från deras pappor (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024). Allt detta hänger ihop med mental ohälsa, som tycks ha sin mesta utbredning bland finska kvinnor som inte talar handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön - svenska.

2023 publicerade EU och OECD en rapport om mental hälsa inom EU (Finland; Sweden). Rapporten visar att utbredningen av demenssjukdom, framför allt Alzheimer's, är dubbelt så stor i Finland jämfört med Sverige.

Sverige:

Finland:

Noterbart 1. Finland och Sverige har lika biologi och socio-kultur. Det hänger ihop med ländernas gemensamma historia, från Vendeltid (540-750 AD) till 1808 då Ryssland invaderade den svenska fästningen Sveaborg (1748 -). 'Österlandet' blev ett ryskt lydrike, på pappret ett storfurstendöme.
1863 krävde Kreml att Finland skulle sluta tala handelspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Det är känt att finländare som inte talar svenska har sämre hälsa och lever kortare (Helsingfors stad, 2023; Teicholz, 2014; Åbo Akademi, 2023).

Noterbart 2. Det var känt att kvinnor som uttrycker relationsaggressivitet (psykiskt våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) som regel lider av hög grad av neuroticism och/eller Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Zalewski et al. 2014). Se Dr Shannon Currys vittnesmål/diagnos av Amber Heard (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp vs Amber Heard Trial Day 9)).

Noterbart 3 (igen). Det finns en korrelation mellan mental hälsa och näring (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019, 2023; Cui et al 2024; Dobersek et al. 2023; Ede, 2019, 2022, 2024; Ylilauri et al. 2019).

Österberg (2024 a). “Studie: Maten som får kvinnor att leva längre” Ett riktigt PR-trick, eller?

Österberg (2024 b). Mat för fysisk och mental hälsa (2019 - 2024) - lista med sju artiklar.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter