Domaren möter brustna hjärtan och splittrade familjer – “Barnens bästa motiverar mig”. Träskmans påstående är osannolikt.

Personalen vid Vasabladet har intervjuat personal i en tingsrätt – Fredrik Träskman. Han jobbar som dömare och hävdar att barnens bästa motiverar honom. Träskman påstående att hans utgångspunkt är barnens bästa faller på sin egen orimlighet. På riktigt är det mer sannolikt att Träskman tillämpar moderspresumtionen, påverkad av övertygelsen att han (1) kan försätta sig i ett tillstånd av objektivitet, (2) fatta beslutet baserad på det som sägs vid verbala framställningar. Det betyder i så fall att han följer mönstret bland domstolspersonal: att diskriminera barns pappa-relation. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma. Det implicerar att om Träskman tillämpar juridiska principer blir hans agerande förödande för barns mentala anpassning och utveckling och ökar risken för exekutiv dysfunktion (ADHD). Träskmans påstående är således osannolikt. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Personalen vid Vasabladet har intervjuat personal i en tingsrätt – Fredrik Träskman. Han jobbar som dömare. Det inkluderar att fatta beslut i vårdnadstvister. Träskman hävdar att hans tankar (kognition) om barnens bästa triggar frisättning av dopamin i hans hjärna vilket påverkar hans arbete (beteende).

Länk till källan.

Stämmer uppgifterna?

Träskman har med största sannolikhet genomgått ett yrkesprogram i jurdik och erhållit en kandidatexamen.

Juridik uppstod i en tid då estetik, dialektik och emanation – att högre kunskap strålar ner till vissa utvalda – definerade vetenskapen och har sitt ursprung i krigsherren Hammurabis (1810 – 1750 BC) 228 lagar som ristats in på en sten av diorit för nästan 4000 år sedan.

Man trodde således på sanningssökande genom diskursanalys och aha-upplevelser. Men som bekant är det svårt att utan vin finna sanningen genom en dialektisk-emanativ process.

Den sanningssökande dialektiken ersattes av retorik – konsten att övertyga – liksom ett sannolikhetstänkande. Den kanske främsta företrädaren för retorik i en juridisk kontext var Cicero, som följaktligen kallas retorikens fader.

Ciceros ansats var att avrätta sina meningsmotståndare och därefter utropa Vixere! de har levat, varpå han började argumentera om varför han avrättat sina meningsmotståndare (Beard, 2015). Det kan vara från Cicero som uttrycket post-hoc rationalization, efterhandskonstruktion, kommer.

Centralt i den här processen är vittnesmålet, dvs. att be parter berätta vad de anser har hänt.

Här är ett krux. Händelseminnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv och det autobiografiska minnet börjar ta form 5-6 års ålder (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Schacter och Addis, 2007).

Finlands och Sveriges konstitution är i stort sett densamma och härstammar från 1700 – talet då Finland utgjorde östra delen av det svenska kungariket och mellan 1581 – 1809 ett storfurstendöme.

I Den svenska föräldrabalken finns frasen 'barnets bästa' nämnt tretton (13) gånger. I Finlands föräldraskapslag förekommer frasen Barnets bästa åtta (8) gånger.

Juristutbildningen i Finland är sannolikt väldigt lik den i Sverige, dvs. man lär sig att läsa lagar liksom de principer man ska använda för att tillämpa dessa lagar. Men utbildningen saknar både vetenskapsmdetodik och konceptuell kunskap om vad vilka uppväxtförhållanden som är bäst för ett barn.

Tillämpningen av juridisk metod innebär istället att i Hammurabis/Ciceros anda använda retorik för jämföra diskurser inom ramen för juridiska principer:

1. omedelbarhetsprincipen. Man ska inte utgå från bevis utan vad som sägs i salen under pågående process.
   
   
2. Objektivitetsprincipen. I strid med etablerad vetenskap får jurister lära sig att de kan försätta sig i ett tillstånd av objektivitet.
   
   
3. Vid vårdnadsbråk. Moderspresumtionen (Mater semper certa est). På vanlig svenska: vi vet i vart fall vem mamman är. Moderspresumtionen infördes i Sverige 1950 och ersatte då Magnus Eriksson landskapslag som tog hänsyn till båda föräldrarnas betydelse för barns anpassning och utveckling.

• 1999 kartlade svenska Socialstyrelsen utfallet i vårdnadstvister i svenska tingsrätter. Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Elfver-Lindström, 1999).
  
  
• 2001 kartlade jag utfallet av vårdnadstvister i Svea hovrätt (1990 – 2001; n>1400). Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Österberg, 2004).
  
  
• 2008 upprepade en jurist min kartläggning av vårdnadstvister i Svea hovrätt (2004, 2007; n=385). Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Schiratzki, 2008).
  
  
• 2018 skrev amerikanska forskare om utfallen av vårdnadstvister i amerikanska domstolar i boken Föräldrar som beter sig illa. Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Österberg, 2018).

Så här uppstår en kollission där justister, som genom sin yrkesutövning erhåller makt att kunna fatta beslut, hävdar att de trots avsaknad av formell kunskap, ändå kan förstå vad som är bäst för barnen.

Fenomenet kallas mentala fallgropar, t ex. “Naturlig dumhet” innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977). Det finns vissa likheter med bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), och/eller Dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993). Dessa mentala fallgropar interagerar i en förstärkande loop.

För att undvika mentala fallgropar har jag utvecklat Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den bygger på tre etablerade modeller:

• Epistemiskt vaksamhet – när man läser påståenden, speciellt från mainstream media, lönar det sig att vara lite misstänksam mot budskapen och avsändarna och ställa frågan – Stämmer uppgifterna? (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till många källor (Shafir, 1994; Stanovich, 2009; Toplak and Stanovich, 2002).
  
  
• Numeracy – förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016; Toplak, West, Stanovich, 2013)

Min utgångspunkt är min expertis som kan sägas ramas in av antropologisk/evolutionär social neuropsykologi. Det inkluderar människans emotioner liksom hur föräldrarelationen påverkar barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. Jag har dessutom läst juridisk introduktionskurs (JIK)/juridisk översiktskurs (JÖK), handlett en kandidatavhandling i juridik (Bergkvist, 2002) och varit rådgivare åt domstolspersonal (dömare).

Det som är avgörande att förstå hur barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling – exekutiva funktioner – anpassas, packas upp och utvecklas. Det inkluderar numeracy som är avgörande för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande. När exekutiva funktioner inte anpassas, packas upp eller utvecklas uppstår exekutiva dysfunktion (ADHD).

Forskning visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns – 3 – interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen. Resultatet från en annan studie (Bisnaire et al., 1990) av barn i åldern 9 till 15 år med föräldrar som separerat, indikerar att tillgång till båda föräldrarna efter separationen är en förutsättning för akademisk anpassning. Studien visade även att mödrar med hög utbildning gav större utrymme för barnens pappa-relation. Slutsatsen i studien är att pappans tillgänglighet efter separationen är viktig för barns utveckling i skolan (Bisnaire et al., 1990). Hetherington och Stanley-Hagan (1986) menar att i de fall där barnen i huvudsak bor hos mamman är en varm relation mellan barnet och pappan associerat med bättre självkänsla, social och kognitiv kompetens samt färre beteendeproblem hos barn” (s. 2).

2010 deltog jag i en konferens på Kungliga VetenskapsAkademin (KVA). Temat var antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001), dvs. motsatsen till emotionell och social anpassning. En av talarna var sir Michael Rutter, även kallad barnpsykiatrins fader. Dr Rutter och jag talades vid om mätresultaten i Österberg (2004). Dr. Rutter menade att resultatet var “right om the money” men påtalade också att det var en “hot political potato”.

Det är känt att kvinnor som uttrycker relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) startar vårdnadsbråk för att få ensam makt och kontroll över barnen.

Utbredning: 30-40%. Dessa mammor tycks lida av mentala utmaningar: hög grad av neuroticism och/eller Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Zalewski et al. 2014). Se Dr Shannon Currys vittnesmål/diagnos av Amber Heard (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp vs Amber Heard Trial Day 9)).

I Finland larmar man om:

1. att för många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy (ministeriet för undervisning och kultur, april, 2022). Minns att numeracy är avgörande för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
   
   
2. att finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, maj, 2022).
   
   
3. att 40 % av skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Maj Estlander, Bensow, 2023). Notera utbredningen: 40%* (55 000 (årskull i Finland) *9 – 15 år (grundskola – gymnasiet))= 198 000 – 330 000 barn.
   
   
4. att psykiskt våld och filicid mot små barn ökar (Pekkarinen, Finlands barnombudsman, november, 2023).
   
   
5. att ADHD (exekutiv dysfunktion) grasserar (Koivisto, 2024; Österholm, 2024).

Det har också blivit vanligare att personal inom socialtjänsten strävar efter att alienera barn från deras pappor (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024).

Slutsats. Träskman påstående att hans utgångspunkt är barnens bästa faller på sin egen orimlighet. På riktigt är det mer sannolikt att Träskman tillämpar moderspresumtionen, påverkad av övertygelsen att han (1) kan försätta sig i ett tillstånd av objektivitet, (2) fatta beslutet baserad på det som sägs vid verbala framställningar. Det betyder i så fall att han följer mönstret bland domstolspersonal: att diskriminera barns pappa-relation. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamma. Det implicerar att om Träskman tillämpar juridiska principer blir hans agerande förödande för barns mentala anpassning och utveckling och ökar risken för exekutiv dysfunktion (ADHD). Träskmans påstående är således osannolikt.

Lästips:

Österberg (2024 a). HBL Debatt: Vi har svårt att koncentrera oss – handlar det om adhd eller något annat? Är detta ett fall av politisk korrekthet?

Österberg (2024 b). Ingen av de 105 självutnämnda experterna visade sig vara experter på föräldraalienation.

Österberg (2024 c). Anthology of cases where interactions between (1) women's mental challenges, likely Borderline Personality Disorder, (2) social service personnel's aggression towards fathers, and (3) court personnel's application of the maternal presumption lead to children's emotional and social adjustment and cognitive development being hampered.

Österberg (2023 a). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap.

Österberg (2023 b). FÖRÄLDRAALIENATION Barn som tvingas lämna en förälder – En kvalitativ forskningsstudie. Utvärdering (review).

Österberg (2023 c). Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=177) – en lista med historiska och aktuella händelser.

Österberg (2023 c). Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=154), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren).

Österberg (2012). Engelsk kartläggning indikerar att drygt 30 % av frånskilda mammor vägrar samarbeta med barnens pappor.

Österberg (2011). Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X