Domaren möter brustna hjärtan och splittrade familjer – "Barnens bästa motiverar mig". Träskmans påstående är osannolikt.

Personalen vid Vasabladet har  intervjuat personal i en tingsrätt - Fredrik Träskman. Han jobbar som domare och hävdar att barnens bästa motiverar honom. Forskning visar att domstolspersonal typiskt diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen och att det har en förödande effekt på barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling. Träskmans påstående är således osannolikt. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Personalen vid Vasabladet har intervjuat personal i en tingsrätt - Fredrik Träskman. Han jobbar som domare. Det inkluderar att fatta beslut i vårdnadstvister. Träskman hävdar att tanken (kognition) på barnens bästa triggar frisättning av dopamin i hans hjärna och påverkar hans arbete (beteende).

Länk till källan.

Stämmer uppgifterna?

Träskman har med största sannolikhet studerat juristprogrammet och erhållit en kandidatexamen i juridik. Det implicerar att han saknar konceptuell kunskap om barns anpassning och utveckling liksom tillämpning av vetenskapsmetodik. Här är förklaringen.

Juristutbildningen är ett femårigt program som handlar om att lära sig att läsa lagar liksom de principer man ska använda för att tillämpa dessa lagar. Två principer, den om objektivitet och omedelbarhet, är generella. En tredje, moderspresumtionen (Mater semper certa est), berör hur domstolspersonal ska agera i vårdnadstvister. Juristutbildningen leder till en kandidatexamen. Därefter genomgår man så kallad tingsmeritering (praktik). Det inkluderar att vara sekreterare vid rättegångar. Man kallas då notarie. Den här processen tar i runda slängar 10 år och betygsätts av äldre personal. Dessa betyg är avgörande för fortsatt karriär. Implikation: domstolspersonal följer traditionerna och saknar konceptuell kunskap om barns anpassning och utveckling liksom tillämpning av vetenskapsmetodik.

Juridik har sitt ursprung i krigsherren Hammurabis (1810 - 1750 BC) 228 lagar som ristats in på en sten av av diorit för nästan 4000 år sedan.

Till detta kommer träning i retorik - konsten att övertyga. Retorikens inslag i juridiken har bland annat sitt ursprung från Cicero - retorikens fader - som efter att han avrättat sina meningsmotstående utropade Vixere! de har levat, varpå han började argumentera om varför han avrättat sina meningsmotståndare (Beard, 2015). Det kan vara från Cicero som uttrycket post-hoc rationalization, efterhandskonstruktion, kommer.

Finlands och Sveriges konstitution är i stort sett densamma och härstammar från slutet av 1700 - talet då Finland utgjorde östra delen av det svenska kungariket. I Den svenska föräldrabalken finns frasen 'barnets bästa' nämnt tretton (13) gånger. I Finlands föräldraskapslag förekommer frasen Barnets bästa åtta (8) gånger.

För att undvika dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (Stanovich, 1993) - och fatta kloka beslut framåt i tiden behöver man kunna vara meta-kognitivt känslig (Österberg, 2021 a). För ändamålet har jag utvecklat Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den bygger på tre etablerade modeller:

• Epistemiskt vaksamhet - när man läser påståenden, speciellt från mainstream media, lönar det sig att vara lite misstänksam mot budskapen och avsändarna och ställa frågan - Stämmer uppgifterna? (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till många källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010). Numeracy är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.

Min utgångspunkt är min grundutbildning och doktorsgrad som kan sägas ramas in av antropologisk/evolutionär social neuropsykologi. Det inkluderar expertis om hur föräldrarelationen påverkar barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. Jag har dessutom läst juridisk introduktionskurs (JIK)/juridisk översiktskurs (JÖK), handlett en kandidatavhandling i juridik (Bergkvist, 2002) och varit rådgivare åt domstolspersonal (domare).

• 1999 kartlade svenska Socialstyrelsen utfallet i vårdnadstvister i svenska tingsrätter. Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Elfver-Lindström, 1999).
  
  
• 2001 kartlade jag utfallet av vårdnadstvister i Svea hovrätt (1990-2001; n>1400). Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Österberg, 2004).
  
  
• 2008 upprepade en jurist min kartläggning av vårdnadstvister i Svea hovrätt (2004, 2007; n=385). Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Schiratzki, 2008).
  
  
• 2018 skrev amerikanska forskare om utfallen av vårdnadstvister i amerikanska domstolar i boken Föräldrar som beter sig illa. Resultatet visade att domstolspersonal diskriminerade barns pappa-relation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Österberg, 2018).

Förklaringen till domstolspersonals beteende är de tre principer som nämndes ovan:

1. omedelbarhetsprincipen. Man ska inte utgå från bevis utan vad som sägs i salen under pågående process.
   
   
2. Objektivitetsprincipen. I strid med etablerad vetenskap får jurister lära sig att de kan försätta sig i ett tillstånd av objektivitet.
   
   
3. Moderspresumtionen (Mater semper certa est). På vanlig svenska: vi vet i vart fall vem mamman är. Moderspresumtionen infördes i Sverige 1950 och ersatte då Magnus Eriksson landskapslag som tog hänsyn till båda föräldrarnas betydelse för barns anpassning och utveckling.

Det inkluderar med största sannolikhet Träskmans beteende. Är det förenligt med vad som är bäst för barn?

Det som är avgörande att förstå och att mäta är barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatial perception). Det påverkar också numeracy som är avgörande för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande. Forskning visar att att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns - 3 - interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen. Resultatet från en annan studie (Bisnaire et al., 1990) av barn i åldern 9 till 15 år med föräldrar som separerat, indikerar att tillgång till båda föräldrarna efter separationen är en förutsättning för akademisk anpassning. Studien visade även att mödrar med hög utbildning gav större utrymme för barnens pappa-relation. Slutsatsen i studien är att pappans tillgänglighet efter separationen är viktig för barns utveckling i skolan (Bisnaire et al., 1990). Hetherington och Stanley-Hagan (1986) menar att i de fall där barnen i huvudsak bor hos mamman är en varm relation mellan barnet och pappan associerat med bättre självkänsla, social och kognitiv kompetens samt färre beteendeproblem hos barn” (s. 2).

2010 deltog jag i en konferens på Kungliga VetenskapsAkademin (KVA). Temat var antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001), dvs. motsatsen till emotionell och social anpassning. En av talarna var sir Michael Rutter, även kallad barnpsykologins fader. Dr Rutter och jag talades vid om mätresultaten i Österberg (2004). Dr. Rutter menade att den var “right om the money” men påtalade också att det var en “het politisk potatis”.

Det var nämligen känt att kvinnor som uttrycker relationsaggressivitet (psykiskt våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) kräver ensam makt och kontroll över barnen. Utbredning: 30-40%. Dessa mmamor tycks lida av mentala utmaningar: hög grad av neuroticism och/eller Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Zalewski et al. 2014). Se Dr Shannon Currys vittnesmål/diagnos av Amber Heard (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp vs Amber Heard Trial Day 9)).

Som vi ser ovan är det typiska att domstolspersonal underkastar sig dessa kvinnors krav och att det är förödande för barns mentala anpassning och utveckling.

Värt också att notera att händelseminnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv och att det inte går att få fram korrekta data genom att intervjua barn (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Schacter och Addis, 2007)

I Finland larmar:

1. ministeriet för undervisning och kultur (2022) om att för många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Minns att numeracy är avgörande för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
   
   
2. man om psykiska våld i hemmet. 40 % av skolbarnen rapporterar att de drabbats (Helsingforspolisen, 2022; Finlands Barnombudsman Elina Pekkarinen, 2023; Maj Estlander, Bensow, 2023). Notera utbredningen: 40%* (55 000 (årskull i Finland) *9-15 år (grundskola - gymnasiet))= 198 000 - 330 000 barn. Psykiskt våld är detsamma som relationsaggressivitet som är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
   
   
3. media om ADHD (Koivisto, 2024; Österholm, 2024) vars manifestering är densamma som frånvaro av emotionell och social anpassning.

Det har också blivit vanligare att kvinnor tillsammans med personal inom socialtjänsten alienerar barn från deras pappor (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Warshak, 2014, 2015; Sikström, 2024).

Slutsats. Träskman, som jobbar som domare vid en finsk tingsrätt, hävdar att hans utgångspunkt är barnens bästa. På riktigt är det mer sannolikt att Träskman tillämpar moderspresumtionen, påverkad av övertygelsen att han (1) kan försätta sig i ett tillstånd av objektivitet, (2) fatta beslutet baserad på det som sägs vid verbala framställningar. Det betyder i så fall att han följer mönstret bland domstolspersonal: att diskriminera barns pappa-relation. Effekten är förödande för barns mentala anpassning och utveckling och utgår en betydande del av variansen för överrapportering av ADHD liksom undervisningsministeriets larm om att för många finska barn inte klarar läsförståelse och numeracy.

Lästips:

Österberg (2024 a). HBL Debatt: Vi har svårt att koncentrera oss – handlar det om adhd eller något annat? Är detta ett fall av politisk korrekthet?

Österberg (2024 b). Ingen av de 105 självutnämnda experterna visade sig vara experter på föräldraalienation.

Österberg (2024 c). Antologi om fall där interaktioner mellan (1) kvinnors mentala utmaningar, sannolikt Borderline Personality Disorder, (2) personal inom socialtjänstens aggression mot pappor och (3) domstolspersonals tillämpning av moderspresumtionen leder till att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling hämmas.

Österberg (2023 a). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap.

Österberg (2023 b). FÖRÄLDRAALIENATION Barn som tvingas lämna en förälder – En kvalitativ forskningsstudie. Utvärdering (review).

Österberg (2023 c). Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med historiska och aktuella händelser.

Österberg (2023 c). Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=73), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren). 

Österberg (2012). Engelsk kartläggning indikerar att drygt 30 % av frånskilda mammor vägrar samarbeta med barnens pappor.

Österberg (2011). Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter