Tuesday, July 23, 2024

Ingen av de 105 självutnämnda experterna visade sig vara experter på föräldraalienation

Rubriken för utspelet mot det validerade begreppet föräldraalienation påstår att det handlar om experter. Analysen av deras kompetens bygger på beskrivande statistik; personerna har kodats utifrån ämnestillhörighet, huruvida de har en doktorsgrad eller inte och kön. Fördelningen ser ut som följer: psykologi (n=30), etnologi (n=1), juridik (n=32), läkare/psykiatri (n=4), sociologi (n=13). Annat (25). Könsfördelning: 15 % män, 85 % kvinnor. Antal disputerade: 52 (49,5 %) varav hälften av psykologerna är disputerade. Av de 105 påstådda experterna på föräldraalienation saknade 72 % formell kompetens för att ens kandidera. Exempel på två jurister som utmärkt sig gavs. De 30  psykologernas, varav 15 disputerade, beteende visar att de inte heller är pålästa om kvinnors våld i nära relationer, inklusive föräldraalienation. Lennart Kriisa hävdar att det bara handlar om en debatt, men hur kan han låta okunniga människor göra detta utspel om han inte själv var delaktig? Effekt: fler barn kommer att skadas av kvinnors våld i nära relationer. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Rubriken för utspelet mot det validerade begreppet föräldraalienation (Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 ab2011Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015) påstår att det handlar om experter. Som regel brukar en redaktör vara med i rubriksättningen, så man får anta att påståendet uppstått i samförstånd mellan etnologen Sonja Ayeb- Karlsson och chefredaktör Lennart Kriisa.

Men god vetenskaplig sed bjuder att avsändaren av ett påstående också erbjuder bevis för att påståendet överensstämmer med verkligheten. Dr. Ayeb-Karlsson har valt att presentera de 105 avsändarna liksom referenser (n=58) via en länka till en Pdf-fil på Reaseachgate.

Längst ner på listan återfinns referenserna som upproparna valt ut. Exakt hur de valt referenserna framgår inte, men det verkar inte vara de typiska referenserna som beskriver det validerade begreppet föräldraalienation (Bernet, 20082023Bernet et al. 2010Kruk, 2015; Rand, 1997 ab2011Sikström, 2024; Warshak, 20142015).

Ovanför listan finns en lista med organisationer som stöttar ifrågasättandet av det validerade begreppet föräldraalienation:
Därovan kommer listan med de 105 påstådda experterna. Analysen av deras kompetens bygger på beskrivande statistik; personerna har kodats utifrån ämnestillhörighet, huruvida de har en doktorsgrad eller inte och kön. Fördelningen ser ut som följer: psykologi (n=30), etnologi (n=1), juridik (n=32), läkare/psykiatri (n=4) och sociologi (n=13). Annat (25). Könsfördelning: 15 % män, 85 % kvinnor. Antal disputerade: 52 (49,5 %) varav hälften av psykologerna är disputerade.

Föräldraalienation är ett psykologisk fenomen och en form av våld i nära relationer. Det är därför rimligt att kräva att den som utger sig för att vara expert på området har betydande utbildning inom psykologi. Därför utesluts etnologen, juristerna, läkarna/psykiatrikerna och sociologerna från skaran av potentiella experter. De utgör 72 % av de 105 personerna på listan. Not. De fyra läkarna/psykiatrikerna har samma utbildning som upphovsmannen till Parental alienation Syndrom - Richard Gardner (1931 - 2003).

En av de 105 upproparna som skrivit på listan har följande beskrivning på sin Linkedin-sida:



Det leder till den vetenskapliga frågan: vad är den semantiska skillnaden mellan “Child removal” och “Kidnapping of a child”?

Det finns två exempel i listan på personer som tidigare utmärkt sig genom att visa att de är okunniga på området och som dessutom visat på vetenskaplig omognad: juristerna Jenny Westerstrand och Johanna Schiratzki.

Westerstrand, som har en bakgrund i den mansfientliga intresseföreningen ROKS, genomförde tillsammans med sociologen Eva Lundgren, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och läkaren med specialisering på gynekologi Gun Heimer, en enkätstudie där de lät kvinnor, men inte män, svara på frågor om utsatthet för våld i nära relationer. Resultatet till denna pilottest indikerade att 40 % av respondenterna mindes att de varit offer för någon form av våld i nära relationer (Lundgren et al. 2001). Vi vet inte vad männen hade svarat eftersom de diskriminerades. Vi vet inte heller om kvinnorna mindes rätt; Det är känt att händelseminnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv - att psyket skapar minnen som passar den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007). Lundgren var känd för att ställa styrande frågor.

2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning.

Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:


Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):


Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.


Vad hade Lundgren, Heimer, Kalliokoski och Westerstrand missat?

Forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) visar på följande fördelning:
  • Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.

  • Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).

  • Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.
(Archer,20002004Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014Bates och Graham-Kevan, 2016Bates, 2018Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019Bergkvist, 2002Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Ergo. Våld i nära relationer är typiskt kvinnligt.

Westerstrand demonstrerar avsaknad av akademisk mognad genom att på sin hemsida på Uppsala universitet skylta med sin roll som koordinator för den hårt kritiserade pilotstudien (Lundgren et al. 2001).



Det implicerar att Westerstrands beteende kommer att leda till att fler barn kommer att fara illa av mammors våld.

Johanna Schiratzki, också jurist, genomförde 2008 en upprepad mätning av min kartläggning (1990-2001; N>1400) av hur personalen vid Svea hovrätt tillämpade Moderspresumtionen (Mater Semper Certa Est (1950 - )) i kvinnors vårdnadstvister. Resultatet av Schiratzkis kartläggning (urval: 2004, 2007; n=385) var konsistent med min kartläggning och visade att personalen i Svea hovrätt diskriminerade barns papparelation i 75 % av fallen (Schiratzki, 2008; Österberg, 2004). Det var konsistent med Biringen och Harman (2018) amerikanska kartläggning liksom Elfver-lindström (1999) kartläggning om hur personal i tingsrätter fattar beslut.

Men Schiratzki visade då frånvaro av akademisk mognad när hon skulle förklara varför. Istället för att utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, utgick hon från ett feministiskt respektive sitt eget privatliv som frånskild mamma, dvs. det som kallas bekräftelse-bias. Hon hävdade att det handlade om ett rättviseperspektiv för kvinnor. Det är med den attityden hon sällar sig till de påstådda experterna.

Det implicerar att Schiratzkis beteende kommer att leda till att fler barn kommer att fara illa av mammors våld.  

Kvinnors våld i nära relationer förklaras typiskt av mentala utmaningar, som hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022Ode et al. 2009Zalewski et al. 2014). Dessa kvinnor tenderar att vara relationsaggressiva (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005). Därför är också vårdnadstvisten en kvinnligt konflikt. Se Dr Shannon Currys vittnesmål/diagnos av Amber Heard (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Johnny Depp vs Amber Heard Trial Day 9)).

Barns mentala anpassning och utveckling är som intensivast under de 4-5 första levnadsåren. Och det finns en pappaeffekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiva utveckling, inklusive visuospatial perception, jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019Sethna, 2017; Vieno et al. 20092014Österberg, 2004). Det är således mycket som står på spel.

En del av kvinnors relationsvåld (psykiska våld) handlar om memory hacking (Shaw, 2016), att manipulera barnets autobiografiska (Fivush och Graci, 2017Nelson och Fivush, 2004) respektive händelseminne (Schacter och Addis, 2007) med syfte att alienera barnet från pappan. Som regel får dessa kvinnor stöd av personal vid socialtjänsten, t ex. via de anstalter där barn isoleras med kvinnor med mentala utmaningar (som behöver vård).

Våren 2021 fick en mamma med mentala utmaningar hjälp att isolera två små pojkar, 4 och 6 år, från sin pappa på en anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. När mamman och socialtjänsten inte lyckades alienera pojkarna från pappan, beslutade mamman att avliva dem. Hon tvingade upp dem på rälsen och lät ett tåg krossa de små liven. Mammans pappa skyller på barnens pappa (Aftonbladet, 2022). 

Mamman av någon anledning för mord, men så här står det i brottsbalken:



Våren 2022 hjälpte socialtjänsten i Helsingfors en mamma att isolera sig med sin 12-årig grabb på en anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. Mamman mördade sedan sonen (HBL, 2022). Förmodligen misslyckades hon och socialtjänstpersonalen att alienera grabben. Han ville nog slippa anstalten och återvända till pappa. Det är känt att socialtjänstpersonalen INTE utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022).

Hösten 2023 föreläste Unizons ordförande Olga Persson via länk från Sverige på Finlandssvenska Barnrättsdagarna i Hagnäs, Helsingfors. Där torgförde hon sin misandriska idé - att barn ska tvångsumgås med sin ensamstående, sannolikt relationsaggressiva mamma (Österberg, 2023).

De trettio psykologerna, varav 15 var disputerade, borde känna till forskning om:
  1. kvinnors mentala hälsa och våld i nära relationer inklusive föräldraalienation.

  2. hur viktig pappa-relationen är för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling.
Deras agerande och referenslistan indikerar att de inte gör det.

Slutsats. Av de 105 påstådda experterna på föräldraalienation saknade 72 % formell kompetens för att ens kandidera. Två av juristerna har tidigare utmärkt sig för att inte kunna ämnet liksom att sakna vetenskaplig mognad. De fyra läkarna/psykiatrikerna har samma utbildning som upphovsmannen till Parental alienation Syndrom. De 30 psykologernas, varav 15 disputerade, beteende visar att de inte heller är pålästa om kvinnors våld i nära relationer, inklusive föräldralalienation. Lennart Kriisa hävdar att det bara handlar om en debatt, men hur kan han låta okunniga människor göra detta utspel om han inte själv var delaktig? Effekt: fler barn kommer att skadas av kvinnors våld i nära relationer.

1 comment:

  1. Bra att du är en nagel i ögat på de som lyfter påståenden som fakta.
    Allt arbete som kan skydda barn och tidigare partners till människor som utsätter dem för psykiskt våld, vilket samhället/myndigheter inte tycks förstå, är värdefullt. ✨👏

    ReplyDelete