HBL Debatt: Vi har svårt att koncentrera oss – handlar det om adhd eller något annat? Är detta ett fall av politisk korrekthet?

HBL publicerar en op-ed (debattinlägg) där en neuropsykolog menar att skärmbild, frånvaro av sömn respektive motion kan förklara ADHD. Hon nämner även sociala faktorer, dock inte barns hemförhållanden. ADHD korresponderar med frånvaro av emotionell och social anpassning. På det kommer visuospatial perception. Allat tre anpassas/utvecklas under de första levnadsåren och det finns en pappa-effekt. Helsingforspolisen och Barnombudsmannen har påtalat att finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är ett stort problem. 2010 bekräftade barnpsykologins fader att det är ett problem och en het politisk potatis. Kan det vara så att Kalle Silfverberg/Dan Lolax släppt igenom, eller beställt, ett politiskt korrekt debattinlägg? Det väcker i så fall frågan: gynnar det barnen?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I takt med återkommande  rapporter om mental ohälsa, låg skolprestation och dödsfall bland barn efterlyses en  förklaring och en lösning. Nyckelbegrepp har sedan sedan en tid varit mobbing och mobiler (skärmtid). Nu har HBL släppt igenom en op-ed (debattinlägg) från Annika Koivisto, som titulerar sig neuropsykolog.

Länk till källan.

På Linkedin står det att en Annika Koivisto har Fil mag som apotekare. På siten Medishare står att en Annika Koivosto är specialpsykolog med inriktning på neuropsykologi.

Koivisto inleder med följande:

“Adhd-diagnoserna har ökat drastiskt i Finland. I vissa regioner diagnosticeras upp till 20 procent av skolbarnen. Det ska jämföras med att cirka fem procent av befolkningen uppskattas ha adhd.

Under det senaste decenniet har problem med uppmärksamhet, exekutiva förmågor (att bland annat kunna påbörja och kontrollera sysslor) och rastlöshet ökat explosionsartat, varför bättre diagnostik förmodligen inte förklarar de allt fler diagnoserna av adhd”.

Hon fortsätter med att redogöra för att ADHD och störningar i uppmärksamhet och oförmågan att sitta still (rastlöshet) hänger samman med aktiviteter i frontala kortex och att andra faktorer kan påverka dessa funktioner: undernäring, sjukdomar, t ex. stress och depression.

På det följer tre faktorer som antas förklara utbredningen av uppmärksamhetstörning och rastlöshet: mobilanvändning, sömn och motion:

“Studier visar också att tid på sociala medier korrelerar starkt med ångest. Även ångestkrisen hos unga har kopplats till ökad skärmtid, mindre sömn och mindre motion. Ångest i sig orsakar koncentrationsproblem.

Skärmtiden minskar på aktiviteter som är viktiga för vår utveckling och inlärning, som umgänge med andra, vistelse utomhus, läsning och teckning”.

“En sorglig följd är även att barn slutar tidigt med att leka, som är väsentligt för barnets utveckling”.

På det följer sociala faktorer som exemplifieras med ADHD-fall från USA.

Lösning: mindre skärmtid generellt och speciellt innan man går ock lägger sig.

Kommentar.

Neuropsykologi kan beskrivas som en mix av nature (neurologi) och nurture (socialpsykologi), dvs. det som kallas nature - nurture, att vissa saker är biologiska, andra sociala men att det som regel handlar om en interaktion (se Österberg, 2001, 2004, 2012 för en orientering).

Först är det väsentligt att påtala att Koivosto noterat det som länge varit känt: att ADHD är kraftigt överdiagnostiserat (Österberg, 2014); i Finland ges diagnosen fyra gånger så ofta som förväntat. Koivostos förväntade värde är dock aningens högt, 5 %, mot traditionellt 1-2 %. Om man utgår från 1-2% förväntad utbredning, då blir andelen överdiagnoser 10-20 gånger större än förväntat.

Generellt kan man säga att tipsen om mindre skärmtid är bra, men samtidigt är det svårt att förstå hur Koivosto kopplar det till ADHD?

Det hade varit intressant att se en utveckling kring mat och näring. Det är känt näringsbrist hämmar mental förmåga och ökar risk för oro för framtiden, depression och ångest (Balehegn et al. 2019, 2023; Doberskek et al. 2023; Ede, 2019; Österberg, 2024 a).

Koivisto nämner förvisso sociala faktorer, men inte utvecklingspsykologiska dito. Inom psykologisk vetenskap är det sedan årtionden fundamenta att lejonparten av mental anpassning och utveckling sker under de fyra-fem första levnadsåren (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Pinker, 2005).

Det är främst tre aspekter som är avgörande:

1. visuospatial perception (VSP), dvs. att kombinera ögats visuella perception med handens haptiska dito. VSP hjälper oss förstå mängdlära (numeracy är grunden för rationellt tänkande, både instrumentellt och epistemiskt), orientera oss liksom hantera komplicerade situationer, som att hantera sociala situationer eller att köra bil (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011).
   
   
2. Emotionell anpassning, som inkluderar självkänsla, frånvaro av depression och impulskontroll.
3. social anpassning, som berör samspelet med andra.

Förutom att dessa framträder, eller packas upp, under de första levnadsåren och lägger grunden för kognitiv utveckling (skolprestation) finns det också en pappa-effekt (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Värt att notera. Emotionell anpassning korresponderar med AD och social anpassning med HD i konstruktet ADHD.

Som av en händelse har både Helsingforspolisen och Barnombudsmannen påtalat att psykiskt våld (relationsaggressivitet) i hemmen är en av de stora utmaningarna. 40 % av skolbarnen är drabbade. Psykiskt våld (realtionsaggressivitet) är del av något som kallas våld i nära relationer som fördelas enligt följande:

1. fysiskt våld - kvinnor står för mer än hälften av förekomst och skador.
   
   
2. Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor.
   
   
3. Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Helsingforspolisen påtalade att just finska kvinnors relationsaggressivitet (2022) respektive våld  i nära relationer (2024) är ett stort problem.

Bensow-stiftelsen arrangerar konferensen Finlandssvenska Barnrättsdagarna. General för konferensen är Maj Estlander som oblygt ägnade både 2022 och 2023 års upplagor åt att stötta kvinnor som strävade efter att utestänga de pappa-relationer som är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning barnen (Österberg, 2022, 2023).

Slutsats. Åter igen konstateras att ADHD överdiagnostiseras, sannolikt främst av läkare. Det man tror är ökad utbredning av ADHD är mer sannolikt fler fall där barns emotionella och sociala anpassning hämmats. Den främsta förklaringen är att barnen hindras från en tät och nära kontakt med sin pappa. Den främsta förklaringen till det är i sin tur att myndigheter blundar för kvinnors relationsaggressivitet.

2010 deltog jag i en konferens på Kungliga VetenskapsAkademin (KVA). Temat var antisocial beteendeutveckling, dvs. motsatsen till emotionell och social anpassning. En av talarna var sir Michael Rutter, även kallad barnpsykologins fader. Vi talades vid om mätresultaten i Österberg (2004). Rutter menade att den var “right om the money” men påtalade också att det var en het politisk potatis.  Kan det vara så att Kalle Silfverberg/Dan Lolax släppt igenom, eller beställt, ett politiskt korrekt debattinlägg? Det väcker i så fall frågan: gynnar det barnen?

Läs mer om ADHD:

Österberg (2023 a). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren

Österberg (2023 b). Varför dröjer stödet till barn med adhd? – ”Det kan hända att livet förstörs på två år” Ytterligare fall av dysrationalia?

Österberg (2024 b). Stor ökning av adhd-diagnoser – finns risker med “modefenomenet” enligt överläkare. THL replikerar min kritik

Österberg (2024 c). Adhd-diagnoserna fortsätter att skjuta i höjden visar färsk rapport: “Påfallande vanligt att pojkar får diagnos”. Ytterligare en kommentar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter