HBL Debatt: Vi har svårt att koncentrera oss – handlar det om adhd eller något annat? Är detta ett fall av politisk korrekthet?

HBL publicerar en op-ed (debattinlägg) där en neuropsykolog menar att skärmbild, frånvaro av sömn respektive motion kan förklara ADHD. Hon nämner även sociala faktorer, dock inte barns hemförhållanden. ADHD korresponderar med frånvaro av emotionell och social anpassning. På det kommer visuospatial perception. Alla tre anpassas/utvecklas under de första levnadsåren och det finns en pappa-effekt. Helsingforspolisen och Barnombudsmannen har påtalat att finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är ett stort problem. 2010 bekräftade barnpsykiatrins fader att det är ett problem och en het politisk potatis. Kan det vara så att Kalle Silfverberg/Dan Lolax släppt igenom, eller beställt, ett politiskt korrekt debattinlägg? Det väcker i så fall frågan: gynnar det barnen?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

HBL publicerar en op-ed (debattinlägg) där en neuropsykolog menar att skärmbild, frånvaro av sömn respektive motion kan förklara ADHD (Annika Koivisto, som titulerar sig neuropsykolog).

Länk till källan.

På Linkedin står det att en Annika Koivisto har Fil mag som apotekare. På siten Medishare står att en Annika Koivosto är specialpsykolog med inriktning på neuropsykologi.

Koivisto inleder med följande:

“Adhd-diagnoserna har ökat drastiskt i Finland. I vissa regioner diagnosticeras upp till 20 procent av skolbarnen. Det ska jämföras med att cirka fem procent av befolkningen uppskattas ha adhd.

Under det senaste decenniet har problem med uppmärksamhet, exekutiva förmågor (att bland annat kunna påbörja och kontrollera sysslor) och rastlöshet ökat explosionsartat, varför bättre diagnostik förmodligen inte förklarar de allt fler diagnoserna av adhd”.

Hon fortsätter med att redogöra för att ADHD och störningar i uppmärksamhet och oförmågan att sitta still (rastlöshet) hänger samman med aktiviteter i frontala kortex och att andra faktorer kan påverka dessa funktioner: undernäring, sjukdomar, t ex. stress och depression.

På det följer tre faktorer som antas förklara utbredningen av uppmärksamhetstörning och rastlöshet: mobilanvändning, sömn och motion:

“Studier visar också att tid på sociala medier korrelerar starkt med ångest. Även ångestkrisen hos unga har kopplats till ökad skärmtid, mindre sömn och mindre motion. Ångest i sig orsakar koncentrationsproblem.

Skärmtiden minskar på aktiviteter som är viktiga för vår utveckling och inlärning, som umgänge med andra, vistelse utomhus, läsning och teckning”.

“En sorglig följd är även att barn slutar tidigt med att leka, som är väsentligt för barnets utveckling”.

På det följer sociala faktorer som exemplifieras med ADHD-fall från USA.

Lösning: mindre skärmtid generellt och speciellt innan man går ock lägger sig.

Kommentar.

Neuropsykologi kan beskrivas som en mix av nature (neurologi) och nurture (socialpsykologi), dvs. det som kallas nature – nurture, att vissa saker är biologiska, andra sociala men att det som regel handlar om en interaktion (se Österberg, 2001, 2004, 2012 för en orientering).

Först är det väsentligt att påtala att Koivosto noterat det som länge varit känt: att ADHD är kraftigt överdiagnostiserat (Österberg, 2014); i Finland ges diagnosen fyra gånger så ofta som förväntat. Koivostos förväntade värde är dock aningens högt, 5 %, mot traditionellt 1 – 2 %. Om man utgår från 1 – 2% förväntad utbredning, då blir andelen överdiagnoser 10 – 20 gånger större än förväntat.

Generellt kan man säga att tipsen om mindre skärmtid är bra, men samtidigt är det svårt att förstå hur Koivosto kopplar det till ADHD?

Det hade varit intressant att se en utveckling kring mat och näring. Det är känt näringsbrist hämmar mental förmåga och ökar risk för oro för framtiden, depression och ångest (Balehegn et al. 2019, 2023; Doberskek et al. 2023; Ede, 2019; Österberg, 2024 a).

Koivisto nämner förvisso sociala faktorer, men inte utvecklingspsykologiska dito. Inom psykologisk vetenskap är det sedan årtionden fundamenta att lejonparten av mental anpassning och utveckling sker under de fyra-fem första levnadsåren (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Pinker, 2005).

Det är främst tre aspekter som är avgörande:

1. visuospatial perception (VSP), dvs. att kombinera ögats visuella perception med handens haptiska dito. VSP hjälper oss förstå mängdlära (numeracy är grunden för rationellt tänkande, både instrumentellt och epistemiskt), orientera oss liksom hantera komplicerade situationer, som att hantera sociala situationer eller att köra bil (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011).
   
   
2. Emotionell anpassning, som inkluderar självkänsla, frånvaro av depression och impulskontroll.
   
   
3. social anpassning, som berör samspelet med andra.

Förutom att dessa framträder, eller packas upp, under de första levnadsåren och lägger grunden för kognitiv utveckling (skolprestation) finns det också en pappa-effekt (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

2010 deltog jag i en konferens på Kungliga VetenskapsAkademin (KVA). Temat var antisocial beteendeutveckling, dvs. motsatsen till emotionell och social anpassning. En av talarna var sir Michael Rutter, även kallad barnpsykiatrins fader. Vi talades vid om mätresultaten i Österberg (2004). Rutter menade att den var “right on the money” men påtalade också att det var en het politisk potatis.

Värt att notera. Emotionell anpassning korresponderar med AD och social anpassning med HD i konstruktet ADHD. Om man diskriminerar barns rätt till pappa-relation, skapar man exekutiv dysfunktion=adhd (Elliot, 2003).

Som av en händelse är:

• Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november, 2023).

Psykiskt våld (realtionsaggressivitet) är del av något som kallas våld i nära relationer som fördelas enligt följande:

1. fysiskt våld – kvinnor står för mer än hälften av förekomst och skador.
   
   
2. Dödligt våld – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor.
   
   
3. Psykiskt våld (relationsaggressivitet, vårdnadsbråk och föräldraalienering) - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Bensow-stiftelsen arrangerar konferensen Finlandssvenska Barnrättsdagarna. General för konferensen är Maj Estlander som oblygt ägnade både 2022 och 2023 års upplagor åt att stötta kvinnor som strävade efter att utestänga de pappa-relationer som är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning barnen (Österberg, 2022, 2023).

Slutsats. Åter igen konstateras att ADHD överdiagnostiseras, sannolikt främst av läkare. Det man tror är ökad utbredning av ADHD är mer sannolikt fler fall där barns emotionella och sociala anpassning hämmats. Den främsta förklaringen är att barnen hindras från en tät och nära kontakt med sin pappa. Den främsta förklaringen till det är i sin tur att myndigheter blundar för kvinnors relationsaggressivitet.

Kan det vara så att Kalle Silfverberg/Dan Lolax släppt igenom, eller beställt, ett politiskt korrekt debattinlägg? Det väcker i så fall frågan: gynnar det barnen?

Läs mer om ADHD:

Österberg (2023 a). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren

Österberg (2023 b). Varför dröjer stödet till barn med adhd? – ”Det kan hända att livet förstörs på två år” Ytterligare fall av dysrationalia?

Österberg (2024 b). Stor ökning av adhd-diagnoser – finns risker med “modefenomenet” enligt överläkare. THL replikerar min kritik

Österberg (2024 c). Adhd-diagnoserna fortsätter att skjuta i höjden visar färsk rapport: “Påfallande vanligt att pojkar får diagnos”. Ytterligare en kommentar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter