Hur har media-personal och andra hanterat klimat-utspelen? Om hybris och “naturlig dumhet”

Klimat är något som finns på alla planeter runt om i universum. Klimat uppstår i samband med själva himlakroppens tillblivelse. Planeten Jorden är inget undantag. För att förstå fenomenet klimat finns en poäng att studera fysik, geologi, stratigrafi och paleoklimatologi. Vårt psyke premierar varningar före rationellt resonerande. Det gör att domedagsprofeter får mer uppmärksamhet jämfört med experter. Dessvärre undviker mediakollektivet och andra det rationella resonerandet. Sammantaget liknar mediakollektivets och andras utspel mest det som kallas hybris och“naturlig dumhet”. På så kallade omvägar har jag fått höra att personerna bakom dessa märkliga utspel blivit irriterade (arga) över mina vetenskapliga granskningar. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Klimat är något som finns på alla planeter runt om i universum. Klimat uppstår i samband med själva himlakroppens tillblivelse. Planeten Jorden är inget undantag.

För att förstå vad klimat är finns det därför en poäng att studera saker som fysik - läran om naturen, geologi - vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter, stratigrafi - läran om jordlagrens åldersföljd samt paleoklimatologi. Sammanfattningsvis kan säga att:

• klimat är en process där spårgaser rör sig cykliskt mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedos- eller litosfären.
  
  
• Centralt är kolcykeln.
  
  
• synligt liv uppstod under det som kallas den Kambriska explosionen som startade som en funktion av en betydande klimatförändring, från Proterozoikum till Fanerozoikum för 538 miljoner år sedan.
  
  
• den Kronostratigrafiska kartan visar att det sedan dess förevarit fler än hundra betydande klimatförändringar. En av dessa var den klimatpåverkande händelse som blev starten för eran Kenozoikum - Däggdjurens tid (Mya).
  
  
• paleoklimatologiska observationer visar att temperatur och koldioxid varierar oberoende av varandra och att det sedan Eocen bara blivit kallare (Österberg, 2022 a, 2023 a).
  
  
• De senaste betydande höjningarna av havsnivån (>100 meter) skedde via fyra så kallade 'smältpulser' 14 400 - 7000 år före nutid.

För att förstå hur vår art påverkas av information om klimatet finns det en poäng av studera psykologi - läran om det hjärnan gör. Vår art har en unik förmåga att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson; 2007; Kaku, 2014). Det inkluderar intention som framträder vid 10 månaders ålder (Trafton, 2017). Intention (målstyrning) triggar motivation  som förklarar prestation, lärande och social kreativitet för problemlösning och innovation (Locke et al. 1980; Locke och Latham, 2002, Österberg. 2004, 2012). Den förmågan har gett upphov till alla de artefakter som förklarar varför vi lever i den bästa av tider (Goldstein and Pinker, 2016; Pinker, 2011 a, b, 2018 a, b).

Men den förmågan tenderar att trängas undan av sociala influenser som triggar vår negativity bias (Baumeister et al. 2001). Det leder till flight-fight-beteende och ökar risken att vi faller i mentala fallgropar, t ex. simulerings-bias (Kahneman och Tversky, 1977) eller Dysrationalia - oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993). Stjärnpsykologen Amos Tversky (1937-1996) kallade detta för “naturlig dumhet”.

Det är till och med så att vissa individer går omkring och förväntar sig att bli lurade och det finns människor som är bra på att identifiera dessa människor och som tar tillfället i akt att lura dem (Konnikova, 2015).

Sedan våra förfäder började skriva ner delar av vår historia (ca 6000 före nutid) har hugade spekulanters varningar om världens undergång, inte sällan på grund av höjda havsnivåer, kunnat dokumenteras. Den första varningen om höjda havsnivåer går tillbaka till Gilgamesheposet. Enki, en gud, gav Utnapishtim i uppdrag att bygga en ark - Livets bevarare - för att rädda 'flora och fauna' från den flod som förväntades sluka planeten. Utnapishtim dök senare upp i bibeln men heter då Noa.

På 1950-talet påstod hemmafrun Dorothy Martin (1900-1992) att hon fått ett Radiomeddelande från planeten Clarion om att världen, Enki-style, snart skulle slukas av en flod. Bara de som följde hennes råd skulle räddas. Martin krävde bara tre saker:

• att man sålde sina tillhörigheter.
  
  
• tog bort metallföremålen från kläderna.
  
  
• följde fru Martin till en grotta för att där invänta räddningen - ett rymdskepp.

25 personer nappade. Den allmänna prediktionen var att sekten skulle lösas upp när rymdskeppet uteblev.

Men när skeppet uteblev påstod Martin att hon fick ett nytt meddelande, från Jordgudinnan. Eftersom alla (n=25) varit så lydiga hade hon beslutat att rädda planeten.

Den första förklaringen till gruppens beteende var kognitiv dissonans (Festinger et al. 1956/2008). (Turner och Pratkanis, 1998) menar att det handlar om grupptänk (konformism).

Sedan åtminstone 1960-talet har fler hugade spekulanter uttalat lika obskyra varningar. Och ett viktigt attribut i deras diskurs har varit hur lång tid vi har på oss att agera - omedelbart (jämfört Martin).

2006 hävdade t ex. Al Gore, USAs vice president under Bill Clinton (1993-2001), att snart skulle toppen på Afrikas högsta berg vara fri från snö.

“Within the decade there will be no more snows of Kilimanjaro,” he said to the audience in An Inconvenient Truth. This occurred moments before he makes his prediction for Glacier National Park (Braun, 2023).

2023, d.v.s. 17 (2023-2006) år efter deadlinen för Gores domedagsprofetia, kröner snön sedvanligt Kilimanjaros topp:

“However, at the peak, the temperature rarely rises above -3 °C (26.5 °F), so the process of melting there is rare and insignificant” (Altezza travel, 2021).

Av någon anledning har:

• vi alltid haft 10 år på oss att göra något.
  
  
• alla domedagsutspel varit fel (Ebell och Milloy, 2019).

Flera år före tiden för Al Gores domedagsutspel träffade jag då och då min gamla klasskompis från gymnasiet - Pär “Pärra” Holmgren. Vi brukade tala om ditten och datten och Pärra pratade gärna om sitt stora intresse - klimatet. Några saker var speciellt viktiga för honom: att räkna klimatpåverkan per capita, flyg och mat. Dessa tre aspekter påstod han vara avgörande för klimatet.

Jag, å andra sidan, menade att man borde räkna per land, att flygets andel av frisättning av globala växthusgaser (2-4%) är försumbart och vid den tidpunkten hade jag inte så mycket att säga om mat annat än att jag som f d elitidrottscoach ansåg att mat är avgörande för fysisk och mental funktion.

Ergo. Vi var inte riktigt överens om alla detaljer, men delade intresset att förutsättningslöst konversera. Det kallas resonera - att tala utan att vinna (Pinker, 2011) och räknas som en av framgångsfaktorerna för att förklara den globala utveckling som förevarit sedan upplysningstiden (Pinker, 2018; Österberg, 2021).

2015 fick jag ett mail från Pärra där han frågade om det fanns något som hette klimatpsykologi? Det fanns det inte, men den svenska nationalkommittén för psykologi  har 26 underkategorier till psykologi och det gick förstås att på akademiskt vis konstruera en definition. Det var efter utbyten kring dessa aspekter på X (Twitter) vår kontakt bröts. Pärra gillade av någon anledning inte längre åsiktsdivergens eller Pinkers forskning!? (Österberg, 2018 a).

2018 hände följande:

1. jag blev rekryterad till Helsingfors universitet att bli forskningsledare för ett projekt som syftade till att utforska den finska jordbrukets framtid från ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021 a), d.v.s. den typ av tänkande som bidragit till att vi lever i den bästa av tider och som leder oss ur kriser (Österberg, 2021 b).
   
   
2. I samband med att jag och familjen anlände till Helsingfors var det riksdagsval i Sverige. Vid riksdagshuset satt en ensam liten flicka med ett plakat - Skolstrejk för klimatet.

Dagens nyheters medarbetare intervjuar flickan.

Länk till källan (Dagens nyheter).

I Finland drabbades Mediapersonalen av klimathybris.

I december 2018 publicerade Peter Buchert, anställd vid Finlands största svenskspråkiga tidning -Hufvudstadsbladet (HBL) för att rapportera, en märklig krönika. Buchert hävdade vid den här tidpunkten att hens media-aktiviteter var vetenskapligt orienterade. Men texten kunde snarare liknas vid ett epos - Så skiljer sig koldioxidavtrycket mellan Finland och Kina. När jag, forskaren, mailade och bad om en kopia för att granska innehållet, möttes jag av ett snäsigt svar (Österberg, 2018 b).

Klimatflickans utspel fick mer uppmärksamhet och eftersom jag kände igen innehållet i hennes utspel tog jag mig för att granska det hela. Det visade sig att flickans mamma, underhållaren Magdalena Ernman, enligt egen utsaga hade mentala utmaningar i släkten och att dessa nu drabbat familjen. Mamma Ernman hade också låtit Pärra agera 'tutor' till hennes döttrar (Österberg, 2019).

2021 och framåt kom ytterligare utspel från personalen på HBL med märkliga, närmast teatrala, rubriker. I augusti månad satt t ex. en av medarbetarna, Anna-Lena Laurén som också skriver för Dagens nyheter, i sin stuga i skärgården och undrade varför inte folk gjorde mer för klimatet. På det följde ytterligare märkliga utspel från Peter Buchert och en Torsten Fagerholm. Den sistnämnda roade sig även med att angripa experter världen över, och försvara sina personangrepp!? Som lök på den berömda arrangerade teatermakarna Joachim Thibblin (Svenska teatern) och Dan Henriksson (Klockrike teater) Scenkonsten och klimatet - en vecka med miljö.

Jag tog mig för att granska dessa kreativa alster (det kan vara så att jag missat några av mina granskningar. Jag lägger i så fall till dem i efterhand):

2018:

• 7 December, Så skiljer sig koldioxidavtrycket mellan Finland och Kina (UH). En kommentar.

2021:

• 19 Augusti,“Finland kan nå målet, men det finns många hinder på vägen ” (HBL/Buchert). Några kommentarer
  
  
• 28 Augusti, 'Att stirra sig blind på detaljer' (Laurén, HBL). En kommentar
  
  
• 29 september, Vindäventyr i potens (Fagerholm, HBL): En kommentar.

2022:

• 1 mars, Expertpanel: Klimatförändringarna hotar mänsklig välfärd och planetens hälsa (HBL). En kommentar
  
  
• 27 April, Måste verkligen Finland skärpa sig på de här sex punkterna för att bli hållbart?
  
  
• 18 Juli, Hur nära klimatkanten kan vi balansera innan vi trillar ner? (Fagerholm, HBL)
  
  
• 9 Augusti, Varför gör medelmåttorna i ankdammen plumpa påhopp på framgångsrika människor?
  
  
• 11 Augusti, Analys: Vi låtsas att Europa inte brinner (Buchert, HBL). Stämmer uppgifterna? Det verkar inte så

2023

• 18 april, “Hon säger ju bara att vi ska lyssna på forskarna” (Dan Henriksson, teatermakare vid Klockrike teater).
  
  
• 5 Juli, 3 juli den varmaste dagen någonsin – “en dödsdom för människor och ekosystemen”. En kommentar

Slutsats. Sammantaget liknar mediakollektivets och andras utspel mest det som kallas hybris och “naturlig dumhet”. På så kallade omvägar har jag fått höra att personerna bakom dessa märkliga utspel blivit irriterade (arga) över mina vetenskapliga granskningar.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter