"Finland kan nå målet, men det finns många hinder på vägen" (HBL/Buchert). Några kommentarer

HBLs Peter Buchert publicerar åter igen en artikel full med faktoider om Finlands klimatpåverkan. I artikeln intervjuar Buchert diplomingenjören Landström som hävdar att lösningen är att minska konsumtionen av animalisk mat. Jag använder Rationellt Entreprenöriellt Tänkande för att reda ut saken. Finlands bidrag av GHG utgör 0,1% av globala dito. Finland består till 80 % skog, 10 % vatten och 7 % jordbruk. Den biogeniska kolcykeln balanserar jordbrukets frisättning av växthusgaser. Diplomingenjören Landströms hypotes faller på sin egen orimlighet. Finlands riktiga problem är barnfattigdom, barnfetma och depression. Det sistnämnda grundläggs av neuroticism. De få som väljer bort animaliskt baserad mat (ABM) (2 %) rapporterar högre grad av neuroticism, depression och ångest. Näringsforskning visar att (1) barn behöver äta animaliskt baserad mat (ABM) för sin fysiska och mentala utveckling, (2) vuxna behöver äta ABM för att upprätthålla sin fysiska och mentala hälsa. 11 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

HBLs Peter Buchert publicerar åter igen en artikel full med faktoider om Finlands klimatpåverkan:

Länk till källan.

I artikeln intervjuar Buchert diplomingenjören Landström som upprepar hypotesen att en lösning vore att minska konsumtionen av animalisk mat.

För att reda ut komplicerade frågor kan man tillämpa tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T.; Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:

• Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).

Det börjar med att man ställer sig frågande till Buchert och diplomingenjören Landströms utspel.

Nästa steg är att kolla vad fakta säger om klimat och hur det påverkas av jordbruket.

Klimat är ett komplex där olika spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, Biosfären, Hydrosfären, Kryosfären och litosfären. Centralt är den så kallade kolcykeln.

Sedan den Kambriska explosionen (~538 miljoner år före nutid), då synligt liv började framträda och koldioxidnivåerna var 5000 - 7000 ppm, har 95 % av koldioxiden genom nämnda kolcykel rört sig från Atmosfären till berggrunden (litosfären), hav (hydrosfären) och skogar (del av biosfären). Under samma period har Jorden genomgått ca 100 betydande klimatförändringar (Cohen et al. 2013/2020).

Jordbruket har sin egen kolcykel - den Biogeniska kolcykeln. Det betyder att metan från rapande kor transformeras till koldioxid genom en process som kallas hydroxyl oxidation. Motsvarande mängd koldioxid konsumeras av växter genom det kända fenomenet fotosyntes.

Växthusgaser (GHG) kommer främst från transporter, energiproduktion och industrier (Hristov et al. 2014; Nylund, 2019).

SLCs ordförande Mats Nylund, skrev följande om Finlands jordbruks frisättning av växthusgaser:

(Länk till källan).

Hypotesen - vad händer med klimatet om man slutar producera animaliskt baserad mat - har testats. Resultatet visade att frisättningen av växthusgaser skulle minska med ~2,5 % (White och Hall, 2017).

Hypotesen - vad händer med klimatet om all mejeriproduktion lades ner - testades. Resultatet visade att frisättningen av växthusgaser skulle minska med ~2,5 % (Liebe, Hall & White, 2020).

Finlands bidrag av GHG utgör 0,1% av globala dito. Det förklaras av att Finland täcks till 80 % skog, 10 % vatten och 7 % jordbruk. Enligt personal på forskningsinstitutet Luke är 70 % av jordbruksmarken så kallad marginal land. Det betyder att där växer sånt som vi människor inte kan äta men som idisslare gillar att mumsa i sig och uppgradera till sånt vi kan äta - mjölk och kött. Residualen 3% är ännu oförklarad.

Dessa obetydliga andelar balanseras av den biogeniska kolcykeln.

Om regeringen beslutar att använda alla tillgängliga skattemedel för att minska dessa GHG kommer effekten att blir obetydlig. Det hänger samman med att 0,1 % från början var en obetydlig andel.

Lejonparten av världens GHG (~30 %) härstammar från Kina. Om koldioxid och metan är ett problem för klimatet, då är det Kina man ska rikta sitt fokus mot.

Diplomingenjören Lanströms hypotes faller på sin egen orimlighet.

Vilka riktiga problem har Finland?

Fysisk och mental ohälsa:

1. Barnfattigdom. I oktober 2020 rapporterade finska medier att det i Finland finns ~100 000 fattiga barn.
2. Barnfetma (se Folkhälsans larm 5 november 2020).
3. Finland har störst utbredning av depression inom EU. Prevalensen skiljer sig mellan de två språkkulturerna - svenskspråkiga Finländare är lyckligare och lever längre.

Den mentala ohälsan späds på när mediapersonal och politiker reciterar ord som klimatkris. Effekten blir större utbredning av klimatångest (oro för framtiden).

Den mentala ohälsan späddes på ytterligare efter Sanna Marins regerings centraliserade beslut att stänga ner Nyland för att i ett försök at hindra spridning av viruset SARS - CoV (2) som, om det passerar genom vår art kan ge upphov till COVID19. Beslutet ledde till Isoleringen, vilket i sin tur ledde till ökad utbredning av mental ohälsa och självmord (YLE, News).

Varför oroar sig människor för framtiden?

Alla människor oroar sig inte över framtiden, men de som gör har höga värden på något som kallas neuroticism (Big 5). Neuroticism kan ses som en manifesting av emotioner. Och emotioner påverkar kognitiv kontroll (Inzlicht et al. 2015). Det ökar risken att man faller offer för simulerings-bias, d.v.s tar till den enklaste mentala föreställningen eller hoppar till slutsatsen (Kahneman och Tversky, 1977, 1982/2013). Kvinnor oroar sig mer än vad män gör (Weisberg et al. 2011). Neuroticism predicerar depression och ångest (APS, 2016).

Notera att den minoritet (2 %) som experimenterar med vegetariska alternativ rapporterar högre grad av neuroticism, depression och ångest (Dobersek et al. 2021; Forestell et al. 2018) samt problem med sociala relationer Plante et al. 2019).

Individer med hög grad av neuroticism påverkas av t ex. negativity bias (Baumeister et al. 2001). Men i (Hirsh and Inzlicht, 2008) experiment reagerade människor som oroar sig för framtiden mer negativt på osäkerhet jämfört negativ information. Då blir man ett lätt byte för domedagsprofeter.

Den första domedagsprofetian återfinns i Gilgamesh-eposet där Enki (en av många gudar) beordade Utnapishtim (2900 BC) att bygga en ark - Livets bevarare - för att rädda två av varje art från en annalkande flod som skulle sluka allt och alla. Berättelsen återfinns i Bibelns gamla testamente har Utnapishtim fått byta namn till Noa. Till detta kommer att vi ska ändra på vår kost för att blidka högre makter.

Sedan vår tideräknings början har det funnits ca 200 domedagsprofeter som reciterat berättelsen i olika former när de lovat världens undergång.

En av dessa domedagsprofeter var läkaren (och poeten) Nostradamus (1503 - 1566). Ingen vet egentligen vad Nostradamus syftade på i sina texter. Och kanske gav graden av abstraktion upphov osäkerhet och därmed oro för framtiden?

På 1700-talet påtalade den svenska vetenskapsmannen och senare mystikern, Emanuel Swedenborg (1688 - 1772), att vi måste sluta äta kött för att rena kroppen inför Jesu andra återkomst:

”Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).

På 1800 - talet hävdade Ellen G. White (1827-1917), en av ledarna för Sjundedagsadventisterna, att kött, smör och mjölk triggar köttsliga lustar hos män. Det motiverade läkaren John Harvey Kellogg (1852-1943) att uppfinna frukostflingorna. Om det inte funkade förordade Kellogg könsstympning (Kellogg, 1877). Sjundedagsadventisterna grundade Loma Linda universitet liksom dietistutbildningarna.

På 1950-talet påstod hemmafrun Mrs. Martin (1900 - 1992) att hon fått ett radiomeddelande från planeten Clarion. Meddelandet innehöll en varning om en flod som skulle ödelägga planeten. Bara de som följde hennes råd skulle räddas. Man behövde 'bara' göra tre saker:

1. sälja alla sin tillhörigheter.
2. ta bort mentalföremålen från kläderna.
3. följa Mrs. Miller till en grotta för att där vänta på ett rymdskepp som skulle rädda de övertygade. 😱

Under det svenska riksdagsvalet 2018 dök ett barn upp utanför riksdagshuset beläget på Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Barnets budskap var en mix av det ovan nämnda. Den nya var att hen ville att andra barn skulle skolka från skolan - den institution som instiftats för att motverka analfabetism och okunnighet - varje fredag. Att skolka varje fredag innebär att man missar 20 % av undervisningen. Enligt barnet skulle detta gynna klimatet. Höjda havsnivåer nämndes traditionsenligt.

Barnets mentor har en bakgrund som väderpresentatör och enligt den svenska tabloiden Expressen har hen hyst misstro mot demokratin.

Läs: "Perception versus facts". Climate Psychology and Progressofobics

Läs: "Perception versus facts" Is School Strike for Climate just another Doomsday Prophecy? (UH) 

Hur upprätthåller man då fysisk och mental hälsa?

Beträffande barn är det sedan länge klart att animaliskt baserad mat, speciellt kött, är avgörande för fysisk och kognitiv utveckling samt prosocialt beteende (Allen, 2003; Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019).

Ett viktigt och enkelt steg för att motverka barnfattigdom och barnfetma är att dagligen servera barn mejerier, d.v.s. mjölk, ost och smör:

The current system provides sufficient fluid milk to meet the annual energy, protein, and calcium requirements of 71.2, 169, and 254 million people, respectively. Vitamins supplied by dairy products also make up a high proportion of total domestic supplies from foods, with dairy providing 39% of the vitamin A, 54% of the vitamin D, 47% of the riboflavin, 57% of the vitamin B12, and 29% of the choline available for human consumption in the United States .

Finsk näringsforskning visar att vuxna som avstår från att äta kött och ägg får en ökad risk att drabbas av demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019). Annan finsk näringsforskning visar att friska vuxna som ersätter delar av animaliskt protein med vegetarisk dito utvecklar tendens till benskörhet inom 12 veckor (Itkonen et al. 2021). Det överensstämmer med internationell forskning (Tong et al. 2020).

Men folk i allmänhet är ofta ensamma och ersättningsprodukter till riktigt mat. Hur ändrar man det?

Det är utmanande att ändra vanor, men forskning visar att när man lagar och äter mat tillsammans, då ökar det mentala välbefinnandet (Dunbar, 2017; Lustig, 2017).

Jag har tidigare tillskrivit HBL nytillträdda chefredaktör - Erja Yläjärvi - om liknande felaktigheter. Yläjärvi har valt att inte svara, d.v.s. stonewalling.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).