Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
TTs Mia Holmberg Karlsson porträtterar för Hufvudstadsbladets räkning Sara Broman som under 23 år avstått från från att äta animaliskt baserad mat
(Länk till källan).
Det som är anmärkningsvärt är att Broman redan efter 5 – 6 år kände av betydande negativa hälsoeffekter:
“Efter fem, sex år som vegetarian började Sara Bromans hälsoproblem dyka upp: till en början magkatarr och gaser, några år senare problem med sköldkörteln. Hon tappade hår, gick upp i vikt och var ”förkyld jämt och ständigt”. Ändå skulle det dröja åtskilliga år innan hon började greppa kostens betydelse för måendet, framför allt vikten av bra järndepåer”.Bromans beskriver i deklarativa termer varför hon avstod från animaliskt baserad mat:
“Man vill göra gott för världen, men alla har inte kunskap om hur kroppen fungerar utan gör den här typen av val utifrån ideologi”.HBL intervjuar även Kristina Andersson som är näringsfysiolog. Andersson menar att fler kvinnor än män utesluter animaliskt baserad mat ur kosten, men säger samtidigt att hon inte vet varför. Beträffande näringsämnen säger Andersson:
“ – Det beror inte på om det är veganskt eller inte – det beror på vad det är. Du kan inte få i dig allt du behöver enbart genom rena veganska råvaror, men du kan lösa det genom att äta tillskott och halvfabrikat som är berikade med exempelvis B12. Utöver järn och vitamin B12 kan D-vitamin och omega 3 – ämnen som kroppen behöver för att fungera som den ska – utgöra utmaningar för veganer. B12 är dessutom ett ämne som kroppen kan lagra under en längre tid, vilket innebär att bristsymtom orsakade av exempelvis undermålig kosthållning ofta inte visar sig förrän flera år efter att intaget har börjat försämras”.Längre ner i texten säger Andersson, lite paradoxalt, att
“ur ett hälsoperspektiv behöver vi i stället äta mycket, mycket mer växtbaserat än vad vi gör i dag, men däremot ska nog inte alla gå hela vägen till att bli veganer”.Andersson avvisar också tanken att man skulle drabbas av proteinbrist om man slutar äta animaliskt baserad mat.
Det är konsistent med vad Mikael Fogelholm, näringsforskare med fäbless för frågeformulär hävdade i en intervju:
“ – Kopplingen mellan tjocktarmscancer och rött kött är tydlig” (YLE, mars 2021).Vad säger vetenskapen?
Näring är ett komplext ämne. Det hänger samman med vår art regelbundet behöver äta och att det därför är svårt att isolera effekter av olika näringsämnen. Det finns åtminstone tre ansatser för att reda ut saker och ting inom näring: nutritionsantropologi, enkätstudier (FFQ) och experimentstudier(RCT).
Nutritionsantropologi studerar vad våra förfäder åt.
Fynd i Tugen Hills mellan sjöarna Viktoria och Turkana som dateras som dateras 7 – 6 miljoner år före nutid (Må) visar spår av Orrorin man som anses utgöra starten på vår arts så kallade linje (Pickford, 2006; Senut et al. 2001). De åt sannolikt uteslutande en vegetarisk kost. Det kännetecknas av så kallad gorillamage som uppstår när löv och annat fermenteras till gas. Det implicerar att deras hjärnors volym var ~350 kubikcenter (cc). Notera att fynden från Orrorin man dateras efter den betydande klimatförändring som uppstod efter två supervulkanutbrott i Wyoming 9 – 8.5 miljoner år före nutid (Knott et al. 2020).
När Medelhavet torkade ut och senare återfylldes, den Messiniska salinitetskrisen (6 – 5,33 Må), återfylldes ändrades också klimatet. Det markeras av övergången från Miocen (23 – 5,33 Må) till Pliocen (5,33 – 2,58 Må).
3,9 Miljoner år före nutid (Må) existerade en ny art – Australopithecus Afarensis, a.k.a Lucy (3,9 – 2,9 Må). Deras hjärnors volym: ~450 cc. ~300 000 år in i sin existens åt de benmärg, vilket påverkade deras neuro-anatomi – deras tarmsystem började krympa och deras hjärnor började expandera, från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).
2,8 Må existerade vårt genus Homo (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Den första varianten var Homo Habilis. Deras hjärnvolym ~650 cc. Med en större hjärna fanns det plats för nya mentala förmågor: exekutiva funktioner, social kognition, symboliskt tänkande och ett rudiment till det vi kallar språk (Aiello och Dunbar, 1993; Ardila, 2008; Coolidge och Wynn, 2018; Everett, 2017).
I samband med introduktionen av Pleistocen åt de kött (Pobiner, 2013).
~1,8 miljoner antar de en ny livsstil – jägare och samlare och genomför den första migrationen ut ur Afrika till Eurasia och senare östra Asien ca 1,75 Må. Viktigt att notera:
- De hade den fysiska förmågan att genomföra långa resor.
- De hade tillräckligt hög intelligens för att hantera olika typer av situationer
- De hade en utvecklad teknologi.
- Deras diet var animaliskt baserad
Pleistocene beskrivs ofta som en istid men är en epok med ca 20 isbildningar och fluktuerande temperaturer och havsnivåer. Det var i slutet dessa mycket varierande klimatförhållanden som vår specifika art – Homo Sapiens – uppstod; fynd visar att Homo Sapiens existerade 320 000 år före nutid (Hublin et al. 2017). Ett utmärkande drag är deras hjärnas storlek: >2,5 gånger större jämfört med Orrorin man, ~dubbelt så stor som Lucy och och 56 % större jämfört med Homo Habilis (Blaxland, 2018). Det betyder att deras utmärkande drag – exekutiva funktioner, social kognition och språk – som över tid blivit mer framträdande. Det inkluderar också prospektion – att kunna laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
- De hade fortfarande den fysiska förmågan att genomföra långa resor.
- Deras större hjärnor gav utrymme för mer raffinerade former av social kognitiv, språk och exekutiva funktioner, inklusive prospektivt tänkande
- Deras teknologi var än mer utvecklad.
- Deras diet var fortfarande animaliskt baserad
Det förklarar sannolikt varför fler migrationer följde: 270 000, 215 000, 130 000 – 115 000 år före nutid.
ca 70 000 år för nutid inträffade en så kallad flaskhals-incident som en funktion av två supervulkanutbrott i Indonesien. Vår art decimerades till några tusen och deras psyken fick en ny funktion – konstruktivt tänkande (Ambrose, 1998, 2010). Detta utgör också tiden för ytterligare en migration, den femte, ut ur Afrika.
Vårt arts vuxna hjärnor använder 20 % av den energi vi konsumerar. Under uppväxten går 60 % av energin som barn konsumerar till hjärnan.
Idén att avstå den animaliskt baserad mat gett vår art en stor och kraftfull hjärna, uppstod sannolikt under Epipaleolitikum (~25 000 – 11 600 före nutid), d.v.s. alldeles i slutet av epoken Pleistocen som startade för 2,58 miljoner år sedan och som ersattes av den nuvarande epoken Holocen för 11 600 år sedan (Cohen et al. 2013/2020).
Det var under Epipaleolitikum som våra förfäder började bosätta sig, baka bröd och brygga öl (Arranz-Otaegui et al. 2018; Hodder, 2018; Liu et al. 2018).
Arkeologiska fynd visar att våra förfäder lade stor möda på att producera dessa näringsfattiga produkter, speciellt för festliga tillfällen. Från ett forskningsmässigt blir man fundersamt över att de fortsatte konsumera dessa produkter. Det hänger samman med att öl och bröd har lågt näringsvärde jämfört med benmärg och kött och kräver väldigt mycket tid och energi för att producera. Sannolikt förklaras det av att det uppstod en känsla av eurfori när blodsockret sköt i höjden.
På 1700-talet levde Emanuel Swedenborg (1688 – 1772), en av det svenska rikets framstående vetenskapsmän. Han gjorde sig först känd för sitt traktat Opera philosophica et mineralis, som inkluderade avsnittet Principia Rerum Naturalium (Principer för de naturliga tingen), där Swedenborg försöker förklara materiens uppkomst och rörelsens natur.
Därefter bytte Swedenborg spår till mysticism vilket resulterade i Himmel och Helvete (1758). Det påverkade sannolikt den akademiska tidsanda. Det inkluderade idén att vi borde övergå till en vegansk diet som en förberedelse för Jesu andra återkomst:
“Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).En tonårsflicka – Ellen G. White (1827 – 1915) – som var en av de ledande figurerna i Sjundedagsadventisterna, påstod att kött, smör och mjölk triggade 'köttsliga lustar' hos män. En läkare, John Harvey Kellogg ville hjälpa till och uppfann frukostflingorna som ersättning för det “farliga animaliska maten”.
Frågeformulär (FFQ). En annan ansats/metod för att undersöka våra kostvanor och kopplingar till hälsa/ohälsa är frågeformulär (FFQ). Dessa har näst intill blivit en standard in näringsforskning. Det går till så att man ber många respondenter försöka minnas vad de ätit och tillbakablicken är inte den senaste dagen utan kan omfattar upp till 12 månader. Kritiker menar att det stora problem med enkätstudier/epidemiologi är att det inte går att minnas korrekt (Archer et al. 2018; Aschwarden, 2016; Ioannidis, 2005, 2013, 2018; Peace et al. 2018; Schoenfeld och Ioannidis, 2013). Det får stöd av psykologisk forskning som visar att episodminnet inte är reproduktivt utan konstruktivt i ett socialt perspektiv (Schacter och Addis, 2007):
”Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem” (Schacter & Addis, 2007, s. 774).Det betyder att om personer fyller i enkäter och då anger att de ätit vissa saker och vissa mängder av dessa saker, då är det inte säkert att det ens skett.
Kolla in den här videon som beskriver problemen med frågeformulärsstudier: The problem with nutrition studies l FiveThirtyEight
Experimentstudier (RCT). En tredje ansats är så kallad slumpade kontrollstudier, av engelskans Randomized controlled trial (RCT). I experimentstudier jämför man som regel effekten av något. Jämförelsen görs mellan två eller flera grupper. En grupp utgör kontroll. Det betyder att man observerar individerna i den gruppen utan att manipulera något. En andra grupp manipuleras. Ur ett näringsperspektiv innebär det att de får äta något speciellt, gärna under längre tid. Dessa designer är självvaliderande och påvisar orsak – verkan.
Två aktuella RCT-studier visar att friska vuxna som väljer att ersätta delar av proteinintaget med vegetariska alternativ börjar bli bensköra inom 12 veckor (Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020).
En aktuell studie visar att den minoritet (2%) som väljer bort animaliskt baserad mat ofta mår sämre mentalt jämfört med dem som äter animaliskt baserad mat (98 %) (Dobersek et al. 2020). Populärt av Dolan (2020). Förklaringen är neuroticism – 'stark oro för framtiden' – som har större utbredning bland kvinnor (Weisberg et al. 2011). Näringspsykiatrikern Georgia Ede menar att hjärnan behöver animaliska fetter för att fungera (Ede, 2019).
2019 publicerade NutriRecs-gruppen flera studier. Gruppen använde GRADE, en metod där de viktade ner betydelsen av frågeformulärsstudier och viktade upp betydelsen av RCT-studier. De kunde därmed avvisa påståenden om att kött skulle vara farligt för hälsan (Johnston et al. 2019; Han et al. 2019; Zeeratkar et a. 2019).
Broman ville, och det är ett vanligt argument bland den minoritet (2 %) som väljer bort animaliskt baserad mat, göra något gott. Idag associeras det ofta med klimatet. I april 2019 skrev Mats Nylund, SLC, en insändare i HBL där han redogjorde för animalieproduktionens påverkan på klimatet – 5 % av Finlands totala bidrag av växthusgaser (Nylund, 2019). Det är viktigt att notera att Finlands bidrar med 0,1 % av världens växthusgaser.
Nylunds debattartikel är konsistent med internationell forskning (White och Hall, 2017; Liebe, Hall och White, 2020).
Ergo. Påståenden i HBLs artikel överensstämmer inte med vad vetenskapen säger om näringens påverkar på vår hälsa, ekologi och klimat. Den sannolika anledningen till att kvinnor oftare än män utesluter animaliskt baserad mat ur kosten handlar dels om okunnighet, dels om neuroticism, depression och ångest. Paradoxen är att vegetariska alternativ ökar neuroticism, depression och ångest.
Epilog. Tidigare i år publicerade forskare vid Helsingfors universitet en studie där man låtit dagisbarn äta veganska alternativ till riktig mat. Resultatet visade att barnen fick störningar i mag-tarm-systemet (Hovinen et al. 2021). Studien satte Helsingfors universitet på kartan: Vegan diet: harmful for the metabolism of children.
Lästips: ”Perception versus facts”: What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment