'Att stirra sig blind på detaljer' (Laurén, HBL). En kommentar

Hufvudstadsbladets Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén, med specialisering på statskunskap, har enligt egen utsaga mot bättre vetande kört rätt in i dimman, men sedan, av vad som närmast kan liknas vid slumpen, tagit sig ur igen. Uppgifterna kommer från hennes egen krönika - Att stirra sig blind på detaljer. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén, med specialisering på statskunskap, har enligt egen utsaga mot bättre vetande kört rätt in i dimman, men sedan, av vad som närmast kan liknas vid slumpen, tagit sig ur igen. Uppgifterna kommer från hennes egen krönika -Att stirra sig blind på detaljer.

Krönikan handlar egentligen inte om Lauréns priviligierade liv, att kunna starta morgonen från landstället på kobben ute i skärgården efter att ha läst tidningen i 'paddan', utan om andra - så kallade optimister:

Vår grundläggande optimism är en orsak till att vidden av klimatförändringen gick upp för oss så sent. Själv kommer jag ihåg domedagsprofetiorna från min barndom om ozonskiktet. Det skulle gå åt skogen – men det åtgärdades ju. Diskussionen om säldöden och de sura regnen, om havsörnarna som nästan utrotades.

Enligt statsvetaren och journalisten Laurén är vår grundläggande optimism en orsak till att vidden av 'klimatförändringen' (notera singularis) gick upp för oss så sent.

Jag vet inte hur länge Laurén suttit på skäret och stirrat ut över havet innan denna formulering formades i hennes sinne (prefrontala kortex), men utspelet väcker associationer i mitt eget sinne.

På 1300 - talet bodde en flicka i en by strax utanför Norrtälje på andra sidan Östersjön (jag befinner mig i skrivande stund i Helsingfors). På den här tiden var i stort sett alla fattiga. Och de som inte var fattiga hade inte tillgång till de moderna faciliteter vi idag tar för givet. Östersjön, inklusive Bottniska viken, var ett svenskt innanhav där handeln, som är grunden för välfärdsutveckling, var strikt reglerad.

Läs:Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän

Flickan hade också ett priviligierat liv och kunde därmed, precis som Laurén på skäret, unna sig förmånen att fundera över ditten och datten. På gården, intill mangårdsbyggnaden, fanns några större stenblock. Med fantasins hjälp kunde dessa bli en grotta.

Där, i 'grottan', brukade flickan, precis som de flesta barn nu för tiden har möjlighet att göra, sitta och fantisera. Flickans tankar verkar ha kretsat kring idéer som anlänt den del av Svealand (då Svitjod) som kallas Roden bara några hundra år tidigare och som dominerade undervisningen för de få som fick till utbildning. Därför handlade flickans fantasier om bot och bättring ur ett religiöst perspektiv.

Flickan växte upp med depressionsproblem och, trots att hon som få andra fick se världen och levt livet i Italien, kom de negativa tankarna som präglat hennes uppväxt att dominera hennes liv. Det hindrade inte katolska kyrkan från att efter hennes död kanonisera henne till helgon. Hon blev Heliga Birgitta (1303 - 1373).

En annan dysterkvist var Michel de Nostredame (1503 – 1566). Med dåtidens mått var han läkare. Exakt vad det innebar är svårt att utreda, men de flesta är nog överens om att det bästa sättet att bibehålla hälsan var att undvika ett besök på 'akuten'.

Runt 1400 hade renässansen kickat igång i den dåtida världens centrum - Florens. Och som de flesta lärda vid den här tiden var Nostradamus en polymath: läkare, astrolog och orakel. Han hade tvingats lämna universitetet i Avignon på grund av pesten. Han drabbades av ytterligare en pest som tog livet av hans fru och deras två barn. Och trots att han bildade ny familj är det sannolikt att han aldrig hämtade han sig från det traumat.

1555 - 58 publicerade Nostradamus profetior i diktform (n~900). Enligt bedömare utgör profetiorna omskrivningar av antika texter, inklusive från bibeln med löften om världens undergång. Domedagsprofetiorna var således inte nya men Nostradamus skrev på folkets språk, i det här fallet franska. Därför fick texterna spridning.

På 1950 - talet påstod hemmafrun Dorothy Martin (1900 - 1992) att hon fått ett radiomeddelande från planeten Clarion om en stundande syndaflod. Bara de som följde hennes råd skulle klara sig. 25 personer beslöt därför att sälja sin tillhörigheter, avlägsna alla metallföremål från sina kläder och följa Mrs. Martin till en grotta. Där skulle de vänta på ett rymdskepp som skulle rädda dem från syndafloden (Festinger, Riecken och Schacter (1956/2008).

Under det svenska riksdagsvalet dök ett barn upp utanför riksdagshuset beläget på Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Barnets budskap var en mix av det ovan nämnda. Det nya var att hen ville att andra barn borde skolka från skolan - den institution som instiftats för att motverka analfabetism och okunnighet - varje fredag. Enligt barnet skulle detta gynna klimatet. Höjda havsnivåer nämndes traditionsenligt i barnets utspel. Rationellt tänkande bygger på Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp. Att skolka varje fredag innebär att missa 20 % av undervisningen.

Läs: "Perception versus facts" Is School Strike for Climate just another Doomsday Prophecy? (UH)

Barnets mentor, Pär Holmgren, har en bakgrund som väderpresentatör och enligt den svenska tabloiden Expressen har hen hyst misstro mot demokratin och gjort märklig märkliga uttalanden om detsamma. Under samma val stöttade mentorn den forne marxist-leninisten Gudrun Schymans valkampanj som den 11 juni 1989 enligt TT så följande:

- Kommunismen har inte gått in i en avgörande kris. Det är snarare tvärtom när man ser på utvecklingen i Östeuropa. Den kraft som utvecklas där är hoppingivande [SIC].

Parallellt kandiderade Holmgren även till Europaparlamentet för Miljöpartiet.

Läs: "Perception versus facts". Climate Psychology and Progressofobics

Samtliga utspel verkar ha en gemensam variationskälla (common source of variation). Och mycket riktigt, bibeln beskriver en liknande berättelse där Noa bygger en farkost för att rädda utvalda från den flod som förväntas utplåna världen. Men den som författade berättelsen om Noa gjorde själv en omskrivning från Gilgamesheposet där Utnapishtim får i uppdrag att bygga en farkost med samma syfte.

Se Irving Finkel: The Ark Before Noah: A Great Adventure.

Det sägs att alla kulturer runt om i världen har liknande berättelser nedtecknade.

Men vad är källan till domedagsscenarier?

Det har förekommit översvämningar som kan tolkas som syndafloder. För 14 700 - 13 500 år sedan 'reste sig havet' genom något som kallas Meltwater pulse 1A. Havsnivåerna steg 16 - 25 meter, eller 4-6 centimeter per år under en period av 4-500 år. Precis som namnet antyder följdes 1A av Meltwater pulse 1B (11 500 - 11 200 före nutid) och Meltwater pulse 1C (8200 - 7600 år före nutid). MW 1B och C bildar tillsammans Early Holocene sea level rise- havet reste sig ~60 meter. Sammantaget (MW1A-C): över 100 meter.

Figure 2. Fleming et al. 1998, Fleming 2000, and Milne et al. 2005 (Wikipedia).

Det sägs att det är dessa dramatiska händelser som ligger bakom uppteckningar om Utnapishtim, Noa och kommande domedagsprofeter.

Läs: "Perception versus facts" Is School Strike for Climate just another Doomsday Prophecy? (UH)

Havsnivåhöjningarna skedde dels under en period som kallas Epipaleolitikum som startade för ca 20 000 år sedan, dvs. alldeles i slutet av Pleistocen (2,58 - 0,0116 Mya) som inkluderar flera istider, dels under den aktuella epoken Holocen (11 600 år före nutid - ).

Det var under Epipaleolitikum som våra förfäder började bosätta sig, baka bröd och brygga öl (Arranz-Otaegui et al. 2018; Hodder, 2018; Liu et al. 2018).

Väljer man att lyfta blicken ser man att Holocen och Pleistocen utgör två av flera (7) så kallade epoker under den Kenozoikum eran (66 miljoner år- ;Cohen et al. 2013/2020) som introducerades efter att en komet eller asteroid slagit ner i det som i dag kallas Mexikanska gulfen och skapade Yucatanhalvön. Händelsen brukar beskrivas som en av de fem stora massutrotningar som drabbat vår planet (efter den Kambriska explosionen). Men den andra sidan av myntet nämns sällan: när dinosaurierna var borta, då öppnades dörren för däggdjuren (oss). Våra förfäder kunde nu relativt riskfritt söka föda och fortplanta sig. Kenozoikum betyder följaktligen däggdjurens tid.

9 - 8,5 miljoner år före nutid inträffade två supervulkanutbrott i det som idag kallas Wyoming. Utbrotten mätte >8 på den logaritmiska Vulcanic Eruption Index (VEI) och antas ha haft betydande påverkan på klimatet (Knott et al. 2020). Strax därefter, för ~7 miljoner år sedan, delade våra förfäder väg med schimpanserna (Curnoe, 2016; Patterson et al. 2006; Pickford, 2006; Pobiner, 2016).

6-5,33 miljoner år före nutid torkade Medelhavet ut och återfylldes under det som kallas Messinian salinity crisis. Förklaringen diskuteras fortfarande men den här typen av händelser hänger samman med förändringar i klimatet. Som av en händelse sammanträffade återfyllnaden av Medelhavet - Zanclean flood - med klimatförändringen från Miocen (23,03 - 5,33 miljoner år före nutid) till Pliocen (5,33 - 2,58 miljoner år före nutid). Under Pliocen sker ytterligare en dramatisk förändring när våra förfäder, Australopithecus 'Lucy' afarensis, lade kött och benmärg på tallriken. Den animaliskt baserade dieten innehöll en mängd viktiga mikronutrienter och ledde till en expansion av deras hjärnor och en korresponderade reduktion av deras tarmsystem (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; Thompson et al. 2019).

2,8 miljoner år före nutid introducerades vårt genus - Homo (Villmoare et al. 2015). Strax därefter (1 miljon år senare), antas social kognition vara etablerat (Coolidge och Wynn, 2018). Social kognition innebär, förenklat, social koordinering eller rytmisk synkronisering av beteende (Dunbar, 2009). Men frånvaro av ett grammatiskt språk utesluter samtal. Det betyder att de använde dans (Garfinkel, 2010; Ravignani & Cook, 2016). En aktuell studie visar att några minuters dans påverkar kreativt tänkande (Österberg & Köping Olsson, 2021).

300 000 år före nutid. Lämningar av vår art - Homo Sapiens - hittas i Marocko (Hublin et al. 2017).

200 000 före nutid blev startskottet för etablering av grammatiskt språk och exekutiva funktioner (Coolidge & Wynn, 2018; Diamond, 2013; Pagel, 2019).

70 000 år före nutid. Två supervulkanutbrott näst intill utplånar vår art. Under samma period ändrade deras hjärnor form i betydande grad och vårt psyke får en ny funktion - konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Neubauer et al. 2018; Schacter och Addis, 2007). 

~13 000 år före nutid. En asteroid slog ner på det som idag kallas Grönland (Voosen, 2018). Strax därefter sker en hastig avsmältning av den kilometertjocka is som täckte Nordamerika, utplånade megafaunan och Clovis-folket (History Project, 2019).

~11 600 år före nutid. Den senaste dokumenterade klimatförändringen betyder ett avbrott i den långa nedkylning som pågått sedan introduktionen av Kenozoiska eran för 66 miljoner år sedan (andra uppgifter gör gällande att nedkylningen startade för 150 miljoner år sedan i övergången mellan perioderna Jurrasic och Cretaceous (Se Cohen et al. 2013/2020 för en orientering).

Sedan upplysningen har världen blivit en bättre plats att leva på, bland annat därför att vi fått chansen att gå i skolan ersätta hederskultur med akademiska tänkande (Pinker, 2018 a).

Trots detta finns det fortfarande domedagsprofeter som pekar finger åt dem som ställer kritiska frågor och efterfrågar referenser. Steven Pinker kallar dessa för progressophobics. Det betyder att ha en irrationell rädsla för framgång (Pinker, TED, 2018 b). Det finns flera förklaringar till domedagsprofeternas agerande. Här är två exempel:

1. Negativity bias (Baumeister et al. 2001) som innebär att man prioriterar negativ information över positiv dito. Det här synliggörs i medias rapportering. Trots att världen blivit allt bättre ökar den negativa rapporteringen - The media exaggerates negative news. This distortion has consequences (Pinker, 2018 c)
2. Continued influence effect (Johnson och Seifert, 1994) som innebär att man trots ny forskning hänger kvar i [sina egna] gamla föreställningar.

Om mediapersonal avser att rapportera om klimatet, då vore det etiskt att först beskriva vad de menar med klimat, dvs. beskriva alla fem sfärer, kolcykeln och de förändringar som förevarit sedan den Kambriska explosionen.

Här är också en lista med framsteg som media behöver informera allmänheten om:

1. Den globala fattigdomen är rekordlåg; de senaste 25 åren har 125 000 medmänniskor tagit sig ur extrem fattigdom. Varje dygn!
2. Fler barn än någonsin firar sin 5-årsdag.
3. Demokratin har större global utbredning än någonsin.
4. Jorden är grönare än på 20 år.
5. Amazonas avskogning är rekordlåg; sedan 1988 pekar trenden på att avskogningen minskar.
6. Detsamma gäller så kallades Bushfires i Australien.
7. Det finns rekordmånga isbjörnar och i vintras lade sig isen rekordtidigt i Hudson bay.
8. Sedan 2014 har utsläpp av växthusgaser från Kinesiska kraftverk minskat med 60-70 % (Kina ansvarar för 30 % av världens växthusgaser).
9. Frisättning av växthusgaser från de nordiska länderna utgör 0,5 % av globala utsläpp.
10. Jordbrukets bidrag av växthusgaser är blygsamt. Till detta kommer den Biogeniska kolcykeln.

När Laurén tittar ut i dimman hävdar hon att hon inget ser. Ändå kan hon drista sig till uttalanden och saker hon sannolikt inte har speciellt mycket kunskap om.
Läs: Att leda ur en kris (Affärsmagasinet Forum).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).