Hur nära klimatkanten kan vi balansera innan vi trillar ner? (Fagerholm, HBL)

Hur nära klimatkanten kan vi balansera innan vi trillar ner? På frågan om Fagerholm tagit hänsyn till historiska data svarar hen med ad hominem. Mitt svar blev fakta - två så kallade diagram. Fagerholm reciterade sitt eget utspel och hävdar att hen har kompetens att hävda det hen hävdar. Låååååång fysisk och matematik nämns. Vad betyder det? Efter att själv har inlett med polemik vill så Fagerholm återgå till sakfrågan!? Dock blir Fagerholm, sedvanligt, svaret skyldig.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hur nära klimatkanten kan vi balansera innan vi trillar ner?

Länk till källan.

Den frågan ställer sig Hufvudstadsbladets (HBL) hovkrönikör Torsten Fagerholm i sitt epos. Det man undrar är förstås på vilka grunder Fagerholm påstår det hen påstår?

Eftersom HBL publicerar sina alster på den interaktiva mediaplattformen Facebook kan man ställa frågor om detsamma. Fagerholm svarade, men inte i resonerande termer (Pinker, 2011) utan med argumentation (Mercier och Sperber, 2011) och polemik (Heider, 1958).

Det väcker frågan varför han kommunicerar med polemik och argumentation liksom vilken kompetens hen har inom det område hens epos handlar om.

Enligt egen utsaga har Krönikören Fagerholm en examen i statskunskap och Låååååång fysisk och matematik, vad nu det betyder?

Min expertis omfattas av social neuropsykologi, kryddat med en skvätt paleoantropologi. Jag har undervisat om statistik för psykologer (korrelation och sånt). 2018 rekryterades jag till Helsingfors universitet för att utforska den finländska matproduktionens framtid från ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande. Rapporten (Österberg, 2021) omfattar sju (7) kapitel:

1. Psykets funktioner - ett neuropsykologiskt perspektiv.
   
   
2. Mentala fallgropar - ett socialpsykologiskt perspektiv.
   
   
3. Faktorer som påverkar Rationellt entreprenöriellt tänkande - ett psykologiskt perspektiv.
   
   
4. Klimat och det moderna samhällets uppkomst - ett kronostratigrafiskt perspektiv.
   
   
5. Människans ursprung - ett biologiskt antropologiskt perspektiv.
   
   
6. Epipaleolitikum, Holocen och jordbruksrevolutionen.
   
   
7. Näringsforskning.

Jag frågade Fagerholm om han tagit hänsyn till rekordsommaren 1976?

Fagerholm, som med iver gärna diskuterar sina alster på interaktiva mediaplattformar, vilket hedrar honom, kunde som vanligt inte hålla sig. Och givetvis blir ansatsen ad hominem, något som blivit något av Fagerholms signatur:

Jag replikerade:

Jag hade kollat med Meteorologiska institutet och där verkade juli 1967 ha samma färgkod som juni 2022. Se själva.

Länk till sidan som visar juni 2022.

Länk till sidan som visar juni 1976.

Fagerholm replikerade:

Här återvänder Fagerholm till den diskussionsteknik han verkar använda mest - polemik (ad hominem).

Den naturliga motfrågan är förstår att be Fagelholm själv redovisa sina kvalifikationer i nämnda ämnen:

Sedan kommer svaret, dock i en annan del av kommentarsfältet. Och det verkar som att Fagerholm har kvalifikationer inom naturorienterade ämnen. Dock framgår det inte om det handlar om gymnasie- eller universitetsstudier. Fagerholm avrundar med sin signaturansats - polemik (ad hominem)

Jag replikerar:

Fagerhom svarar förstås inte utan anklagar mig (polemik/ad hominem) och för att vara off-topic, trots att det var hen som eftersökte uppgifter om mig på nätet för att påtala att jag bara sysslar med organisationspsykologi.

Ridå.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

More about my expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter