“Ibland känns det som att det pågår en hetsjakt mot våra kroppar” En kommentar

Laura Klingberg skriver i HBL om ätstörningar och om något som kallas dysmorfofobisk störning. Hon intervjuar en specialist på klinisk psykologi som hävdar att förklaringen är sociala faktorer. Men vetenskapen pekar på den egna mammans neuroticism, kortisolhalter i hennes kropp strax före, under och strax efter förlossningen. Till detta kommer tidig uppväxt där barnet imiterar mammans beteende. Det kan leda till vegetarianism; aktuella studier visar att vegetarianism är förknippat med neuroticism, depression och ångest.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Laura Klingberg skriver i HBL om ätstörningar och om något som kallas dysmorfofobisk störning.

Klingberg har intervjuat Monica Ålgars, som specialiserat sig på klinisk psykologi. Ålgars menar att det är sociala faktorer i form av normer i samhället som förklarar uppkomsten av dysmorfofobi och ätstörningar.

Så här skriver American Pscychological Association (APA):

På svenska:

en störning som kännetecknas av överdriven upptagenhet med en tänkt defekt i fysiskt utseende eller påtagligt överdriven oro med en lätt fysisk anomali. Upptagenhet åtföljs vanligtvis av frekventa kontroller av defekten. BDD klassificeras i DSM–IV–TR som en somatoform störning, men eftersom den delar egenskaper med tvångssyndrom, såsom tvångstankar med utseende och associerade tvångshandlingar (t.ex. spegelkontroll), har den omklassificerats i DSM–5 under en kategori märkt tvångssyndrom och relaterade störningar, inklusive ätstörningar.

En ätstörning är en störning som i första hand kännetecknas av en patologisk störning av attityder och beteenden relaterade till mat, inklusive anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Andra ätrelaterade störningar inkluderar pica och rumination, som vanligtvis diagnostiseras i spädbarn eller tidig barndom.

Ergo. Det handlar INTE om sociala normer i samhället utan, som vanligt när det gäller mental hälsa, uppväxtförhållanden.

Utvecklings- och socialpsykologisk forskning visar också att de första levnadsåren är avgörande för barns sociala och emotionella anpassning samt kognitiva utveckling, inklusive visuospatial perception (Baker et al. 2020; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Olsson, 2022). Denna anpassning är förknippad med självkänsla (Self-Esteem).

Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (LaFlamme et al. 2012; Macrae, 2021; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al.2009, 2014; Österberg, 2004):

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva

förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt

relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier

(Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982;

Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978)

menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning

av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s 2).

Pappa-effekten leder till mental hälsa, inklusive självkänsla, som innebär att kunna aktivera sitt prospektiva tänkande, speciellt målstyrning (Gilbert och Wilson, 2007; Szpunar et al. 2014). Mental hälsa handlar också om att vara nöjd med det man har - I like this I had enough (Lustig, 2017) och att styra tankarna mot nöjdhet (Wilson et al. 2019). En tredje aspekt av välbefinnande uppstår i samkväm med andra, speciellt när man äter och dricker tillsammans (Dunbar, 2017). Nyligen publicerades en studie som visar att Ketogenisk diet är gynnsam för den mentala hälsan (Danan et al. 2022).

Neuroticism har större utbredning bland kvinnor (Weisberg et al. 2011). Neroticism innebär högre halter av kortisol i blodet och är förknippat med oro för framtiden, svårigheter med sociala relationer och aggression. Om så är fallet strax före, under och strax efter graviditeten, då överförs neuroticismen till barnen (Österberg, 2012).

Under de första levnadsåren tillbringar de flesta barn mest med mamma. Precis som andra däggdjur imiterar barnet mammans beteende. Det inkluderar matvanor.

Aktuella studier visar en betydande korrelation mellan mentala ohälsa och beslutet att avstå animaliskt baserad mat, dvs. vegetarianism (inkl. veganism) (Dobersek et al, 2021 a, b; Plante et al. 2019).

Till detta ska läggas att konsumtion av socker påverkar depression, beroende, ångest samt svårigheter med inlärning och minne (Sack, 2013). Ede (2019) visar att att animaliskt fett är avgörande för att upprätthålla den kognition som möjliggör rationellt tänkande.

Alltså. Överföring av kortisol till barnen i samband med förlossning och hemförhållandena under de första levnadsåren är faktorer som påverkar emotionell och social anpassning, inklusive självkänsla. Tillsammans påverkar detta även den mentala hälsan senare i livet. Pappa-relation samt animaliskt baserad mat gynnar den mentala hälsan.

Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).

More about my expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter