Frånvaro av språksjälvkänsla hämmar Finländare från att tala Språket runt Östersjön

Personalen på Hufvudstadsbladet (HBL) rapporterar att när finlädska ungdomar tagit några öl, då vågar de tala svenska - handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Men de flesta som anländer till Finland tror att att landet är enspråkigt, dvs. att alla talar uralisk-finska. Under 1000 år byggdes en svenskspråkig kultur upp som fortfarande dominerar södra Finland. Notera det är så även om man inte talar svenska. Kultur manifesteras genom manér och andra icke-deklarativa beteendemarkörer. Jag föreslår att de flesta finländare vill tala svenska  men att de saknar språksjälvkänsla.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Personalen på Hufvudstadsbladet (HBL) rapporterar att när finländska ungdomar tagit några öl, då vågar de tala svenska.

“Det slår en hur Hangöregattan egentligen bara är en enda stor klassträff för Svenskfinland. Precis överallt talas det svenska och [uralisk] finskan är i minoritet”.

Länk till källan.

Under Vendeltid (540 - 750 AD) påbörjades en integrering av Finland i Svitjod (som efter 1384 kom att kallas konungariket Sverige). Svenska blev handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Fram till 1910 - 1940 var Finland i huvudsak svenskspråkigt och präglat av upplysningstänkande.

De flesta som anländer till Finland tror dock att att landet är enspråkigt, dvs. att alla talar uralisk-finska. Och paradoxalt tror en del finländare att Finland i huvudsak varit uralisk-finskspråkigt sedan tidernas begynnelse. Men Finland är liksom 54 andra länder tvåspråkigt. I dessa länder är språkintresset och språkdebatten mer levande jämfört med enspråkiga länder.

I Finland diskuteras således saker som har med språk att göra, speciellt skillnaden mellan sverigesvenska och finlandssvenska; hur uralisk-finska och svensk-finska påverkat varandra och vilket som var det första språket. I delar av Svensk-Finland talar och skriver man även om så kallade finlandinsmer, dvs. ord som direktöversatts från uralisk-finska och som är exklusiva för Finlandssvenskan. Exempel är skoslev eller skosked som i Sverige benämns skohorn. Men skohorn används även i Svensk-Finland.

Källa: Finlandismer.

En annan aspekt av språkintresset är att man från ett lingvistiskt perspektiv fokuserar väldigt mycket på fonetik och syntax. Istället för att fokusera på frågor som rör semantik - betydelser av ord och meningar var för sig - respektive pragmatik betydelser i en social kontext, fokuseras språksamtalen istället på hur saker ljudas liksom grammatiska aspekter som 'de' och 'dem'. På det kommer dialekter, att Sverige-svenska benämns riks- eller högsvenska medans Finlands-svenska ibland kallas mumin-svenska.

Det är sannolikt därför många i Finland lever med föreställningen att ett språk ska kunna uttalas på ett fonetiskt-grammatiskt felfritt sätt innan man börjar använda det; jag talade exempelvis med en forskarkollega som sa att för att bli accepterad inom den uralisk-finska kulturen, då måste man tala uralisk-finska på poetisk nivå. Effekten av detta blir dels att den uralisk-finländska socio-kulturen skapar murar som är svåra att ta sig över, dels att språksjälvkänslan i den socio-kulturen är låg.

Allt detta har sin förklaring i Finlands och Sveriges gemensamma historia. Någon gång under Vendeltid (540 - 750 AD) började de utfärder österut som så småningom skulle leda till att området kring Åbo (Egentliga Finland) integrerades i Svitjod. Spår vid Haga borg söder om Tavastehus vittnar på bosättningar som dateras till ~600 AD. Det indikerar besök västerifrån. När segel började användas på skeppen antas vikingatiden (~750 ~1050) ha startat. Under samma tid anländer kristendomen i Svitjod. En riksbildningsprocess startar som inkluderar spridning av kristendomen.

Många resor genomförs sannolikt. En av dem lever genom folkloristiken och den andra genom nedtecknat material. Båda beskrivs som korståg. Det handlar sannolikt om en vikingatradition att segla i flotta.

I skogarna i Tavastland och norrut bodde dock hedningar som dyrkade schamanism och talade flera olika uraliska språk (Obs! pluralis).

1543 - 1548 försökte prästen Mikael Olofsson (~1510 - 1557) rekrytera dessa folkgrupper genom att skriva en ABC-bok och översätta bibelns nya testamente till ett första försök att standardisera dessa uralisk-finska stamspråk. Olofsson bytte i den här processen namn till Agrikola (Mörne, 1918).

1550 grundar kung Gustav Vasa (1496 - 1560) Helsingfors där Helsinge å mynnar ut i den fjärd där Egentliga Östersjön och Finska viken möts.

1560 kröns Erik XIV (1533 - 1577) till kung. Eftersom Erik var en så kallad polymath, renässansman,  påverkade hans kröning 'arbetsklimatet' och öppnade dörren för renässansen (McKeown, 2009).

1600 - talet. Levnadsstandarden i det svenska kungariket fördubblas. (de flesta var fortfarande superfattiga dock).

1700 - talet. Upplysningen (Pinker, 2018) implementeras i tre steg i det svenska riket:

1. Renée Decartes (1596 - 1650) filosofi, inklusive Copernikus Heliocentrism, (med kopernikansk kosmologi).
   
   
2. Institutioner av kontinental och brittisk akademityp skapades under första hälften av 1700-talet. Dessa inkluderade Newtons idéer och experimentell fysik gjorde sitt intåg.
   
   
3. Kring mitten av 1700-talet nådde svenska vetenskapsmän internationell framgång inom en rad områden – särskilt inom naturhistoria, mineralogi och kemi. Carl Linnaeus (von Linne) och hans kollegor var tongivande i den processen (Widmalm, 2012).

1780 stannar dock vetenskapsutvecklingen av i det svenska kungariket.

Parallellt med detta verkade Henrik Gabriel Porthan (1739 - 1804), professor i filosofi men också en fennofil, dvs. någon som vurmade för idéen att österlandets egentliga historia har sitt ursprung österifrån. Hans ansats var mysticism och folksånger, dvs. det som manifesteras genom nationalromantik, etnonationalism och stamtänkande.

Källa: Wikipedia

1808 invaderade ryska trupper den svenska fästningen Sveaborg. Fennofilismen fick högoktanigt bränsle. 1809 blir österlandet en lydstat till Ryssland (formellt ett storfurstendöme).

Cronstedts kapitulation till ryssen, vilket sannolikt räddade livet på många tusen människor på Sveaborg, blev sannolikt ett mentalt bakslag som ledde till en kollektiv depression bland medborgarna i östra delen av riket. Det kan förklara uppkomsten av Fennomanrörelsen (1810).

Svenskspråkigheten fortlevde dock.

1848 publicerar Johan Ludvig Runberg (1804 - 1877) Fänrik Ståhls sägner. Den första och sista versen blir Finlands nationalhymn Vårt land. Notera språlet: svenska!

1863 kräver Kreml att Finländarna ska sluta tala handelsspråket runt Östersjön. Söderkisen Johan Snellmans (1806-1881), anställd av Kreml, tar täten för fjärmande från den svenska socio-kultur som gett österlandet renässans, vetenskapsrevolution och upplysning och vars språk dels möjliggjorde handel runt Bottniska viken och Östersjön, dels hade en naturlig koppling till Europa. Effekten av avståndstagandet mot Sverige blev att nationalromantiken, etnonationalismen och stamtänkande förstärktes och är än i idag en markör som skiljer Finlands socio-kultur från den svenska (Pagel, 2019).

Finländska staten accepterar inte att de som ska ta ett jobb i den offentliga sektorn talar svenska. Detta ifrågasattes dock nyligen av justitieminister Anna-Maja Henriksson:

“SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson är bekymrad över svenskspråkigas kunskaper i finska, men betonar också de finskspråkigas ansvar. Hon vill se flexibilitet i statsförvaltningens språkkrav. En tjänsteman behöver inte alltid kunna en utmärkt finska, säger Henriksson” (HBL).

Allt detta påverkar sannolikt det som kallas tilltro till den egna förmågan, i det här faller att tala språket runt Östersjön. Ty, trots att Finländska barn fortfarande har chansen att lära sig svenska, finns det även en föreställning att språket ska uttalas som det gör i Sverige.

Alkohol bedövar psykets exekutiva funktioner, inklusive förmågan att hämma impulser (Diamond, 2013). Effekten blir att misslyckandeförväntningarna trängs undan - språksjälvkänslan stiger. Då väljer unga människor att tala svenska!

Österberg (2022 a). Svenska - språket runt Östersjön och Bottniska viken eller Lingua franca för handel och akademisk utbyte mellan länderna.

Österberg (2022). Varför har Finland två språk och två kulturer? (vilket av de två officiella finländska språken ger bäst utvecklingsmöjligheter för unga människor?)

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter