[Historia; Språk] Varför har Finland två språk och två kulturer? (vilket av de två officiella finländska språken ger bäst utvecklingsmöjligheter för unga människor?)

Språk (1) är ett medel för att överföra symbolisk information från det egna psyket till andras psyken, (2) är avgörande för individens personliga utveckling och (3) kan utgöra en avskiljare mellan kulturer. Slutsats. Språk (1) är ett medel för att överföra symbolisk information från det egna psyket till andras psyken, (2) är avgörande för individens personliga utveckling och (3) kan utgöra en avskiljare mellan kulturer. Finland har två språk- och därmed två kulturer. Dels den svenskspråkiga som präglas av entreprenöriellt tänkande, dels ett uraliskt språk som (1) talades på olika sätt av stammar i nordöstra Finland (2) användes av Ryssland för att alienera Finland från Sverige (3) har gett Finland stamtänkande. Värt att notera: att svenska, eller skandinaviska, fortfarande är handelsspråket runt Östersjön och gemensamt för Finland, Norge och Sverige.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Igår uppstod en intressant diskussion på Facebook som handlade om Finlands två språk och därmed kulturer. Den började med följande kommentar:

Avsändare: Rurik Holmberg.

Språk:

1. är ett medel för att överföra symbolisk information från det egna psyket till andras psyken (Pinker, 2010)
   
   
2. är avgörande för individens personliga utveckling
   
   
3. kan utgöra en avskiljare mellan kulturer (Reich, 2019).

Även om språk skapar avskilda socio-kulturer kan de ibland kan vara överlappande. Det betyder t ex. att de skandinaviska språken är besläktade med engelska, franska, italienska och tyska. Det är till och med så att Old Norse, den 'skandinaviska' som talades före och under vikingatiden, var med och formade det engelska språket. Talar man skandinaviska, då har man lättare att lära sig engelska som också blivit universitetsvärldens lingua franca.

Universitetsvärldens användning av ett 'lingua franca' möjliggör ett globalt utbyte av idéer genom språk (Borgström, 2023; Pinker, 2011) mellan individer från många olika kulturer. Exempelvis Helsingfors universitet har just interdisciplinärt utbyte som motto. Samma premisser gäller för alla typer av verbala utbyten. Språk förklarar kultur (Reich, 2019) och från början fanns kroppsspråk och ansiktsuttryck.

För att förstå bakgrunden till detta kan det vara bra att titta på hur saker och ting utvecklats över tid.

När en asteroid för 66 miljoner år sedan slog ner i det som idag kallas Mexico dog inte bara de flesta dinosaurier ut, det öppnade dörren för däggdjuren. Alla däggdjur har en gemensam förfader som antas ha levt ca 50 miljoner år före nutid (Coolidge och Wynn, 2018). 9-8,5 miljoner år före nutid inträffade två supervulkanutbrott i det som idag kallas Wyoming (Knott et al. 2020). Det följdes av introduktionen av vår så kallade linje i Tugen Hills mellan sjöarna Viktoria i Uganda och Turkana i Kenya (Pickford, 2006; Pobiner, 2016). Efter att Medelhavet torkat ut och återfyllts, började våra förfäder äta animaliskt baserad mat (Mann, 2018). Fynd indikerar att de premierade benmärg som är rik på mikronutrienter (McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Det ledde till en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor - från occipitalloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995; Hublin et al. 2015: Pontzer et al 2016). Under hela den här perioden saknade de ett talat språk.

Lästips: On The Relation Between Climate and Creativity – A Time line

Språkets ursprung är omdiskuterat (Wikipedia), men det verkar som att de första språkljuden var kopplade till gester och ljud som rör fortplantning och mat. Språk är ett socio-kulturellt fenomen kring delade intentioner och som är associerat med vårt genus (Aiello och Dunbar, 1993; Everett, 2017; Tomasello, 1999). Everett beskriver språksyntax som symbolisk information organiserat i en linjär struktur som uppstod med Homo erectus (Davis, 2018).

Tomasello (2000) menar att språk handlar om pragmatik - det sociala samspel som pågår mellan medlemmar av vår art. Pagel (2017), å sin sida, menar att det grammatiska språket etablerades för ca 200 000 år sedan. Mercier och Sperber (2011) menar att evolutionen “släppte fram” det talade språket för att individen bättre skulle kunna framhäva sina fördelar gentemot andra, d.v.s. kunna argumentera för att vinna och därmed öka möjligheterna för de egna genernas överlevnad. De menar även att argumenterande ofta leder till epistemiska snedvridningar och dåliga beslut.

~50 000 år före nutid migrerade stammar ut ur Afrika, för femte gången, och in i det som idag kallas Europa. I takt med att inlandsisen smälte undan för ca 10 000 - 9000 år fortsatte migrationen norrut. ~8000 år före nutid levde jordbrukare från Anatolien i norra Europa (Lamnidis et al. 2018). ~5000 år före nutid levde jordbrukare från Sardinien och jägare och samlare från området kring Bajkalsjön i Sibirien i Sverige (Reich, 2018; Skoglund et al 2012):

“In 2012 whole genome data arrived, covering about 200,000 times more DNA letters. That study compared hunter-gatherers and farmers who lived in southern Sweden 5,000 years ago. The farmers were not at all like present-day people from Sweden, and instead were much more similar to present-day people from Sardinia, an island off southern Europe. The hunter-gatherers were not like present-day people from Sweden either” (Reich, 2018, p. 41).

~4500 år före nutid skedde en massiv migration från den pontiska steppen till norra Europa. De förde med sig vagnar dragna av oxar, hästar och sannolikt blå ögon. De flesta nordeuropéer är besläktade med en mix av dessa tre folkgrupper (Eiberg et al. 2008; Hanel and Carlberg, 2020; Haak et al. 2015).

~3500 år före nutid migrerade nomader från norra Sibirien in i Fennoskandia. De talade olika uraliska språk som inte längre existerar (Lamnidis et al. 2018). Dessa stammars respektive språk var strikt avskilda från varandra och de europeiska språken och de fick aldrig betydande utbredning.

200 - 400 AD etablerades Svearna en handelskultur i Tiundaland (nuvarande Upland, Sverige); deras framgång lockade ledare i Götaland och Gotland, liksom Satakunda att mot skattelättnader ansöka om att bli de handelsriket (Klinge, 1984):

“Då vi sammanbinder denna Suethiods starkt marina karaktär med vår kunskap om att Satakunda och Vakka-Finland – trakterna kring Nystad och Kaland – mycket långt tillbaka har haft synnerligen nära förbindelser med Mälardalen, så torde man kunna se dessa områden som delar av det gamla sjökungariket Suethiod” (s. 8).

“Vikingatida gravfynd som nyligen utforskats stöder den från Agricola (Mikael Olofsson (1507 – 1557) härstammade uppfattning om att Satakunda och Vakka-Finland skulle ha varit knutna västerut. Satakunda landskapsnamn och gränsbefästningssystemet mot Tavastland samt många andra faktorer talat för att denna del av dagens Finland skulle ha hört till Suetjiod” (s 8).

Satakunda, på latin: Satagundia eller Finlandia Septentrionalis, kan delas i Sata=hundra och kunta=sammanslutning, historiskt 'socken'. Det korresponderar med betydelsen för Tiundaland som är en sammandragning av Tiohundraland. Det betyder att området under Vendeltid bestod av tio hund, senare hundare – ett administrativt distrikt. Tiohundra hänvisade till skyldigheten att tillhandahålla 1000 man och 40 skepp till den svenske kungens ledung (Wikipedia).

“Ledung eller leding (fornsvenska leþunger, fornnorska och fornisländska leiðangr), var en medeltida militär term för krigståg främst till sjöss, och en lagstiftning om värnplikt och ledungsskatter. Ledungsordningen tillämpades i de tre nordiska rikena. I Sverige är den känd genom omnämnanden i vissa av landskapslagarna och indirekta referenser i det medeltida skattesystemet. Organisationen omfattade två huvuduppgifter, krigsledung eller "utrodd" (útróðr) och kustbevakning (wardhald)” (Wikipedia).

Noterbart. Finlandia Septentrionalis som var en markör för det germanska och det nordiska (Workman ett al. 1999, s. 66).

Svearnas handelsnätverket nådde till Gårdarike och Särkland (områden rund Kaspiska och Svarta haven) och Frankernas rike.

2008 – 2010 upptäckte arkeologer båtgravar i Salme i Estland som daterades till 650 – 700 AD. Båtarna var klinkbyggda långskepp, dvs. den typen av skepp som började byggas i Tiundaland under Vendeltid. Det ena skeppet innehöll spår av män från de högre stånden och resan ansågs ha haft diplomatisk karaktär. Det är konsistent med ett korståg (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia).

“Även om det uppenbarligen är vanligt i de klassiska Medelhavskulturerna, verkar segel först ha dykt upp i norr under 800 – talet, vilket man kan se i Salmefyndet. Mycket gick åt till tillverkningen, särskilt i deras absoluta behov av ull och fibrer som hampa och lin. Vikingaskepp tycks ha burit fyrkantiga segel vävda i ylletwill, ihopsydda av flera tygremsor antingen i parallella linjer eller på en diagonal. För att göra dem mindre genomsläppliga för luftflödet skulle seglen smörjas med talg, fiskolja eller andra ämnen, speciellt tjära. För små farkoster behövs en tygvikt på 0,3 –0,75 kilo per kvadratmeter, medan större fartyg behövde tyngre saliler på 0,95 – 1,05. kilogram per kvadratmeter. Dubbelbelagda nordiska får av det slag som var vanliga på vikingatiden producerar 1 – 2,5 kilo ull per år” (s. 386, Price, 2020).

Det är rimligt att anta att det var utforskare från Tiundaland som kommit på besök, varav en del stannade. Kung Erik den heliga (1125-1160) och biskop Henriks förmodade korståg ska således inte räknas som det första, utan snarare en i raden av en månghundraårig tradition som sannolikt startade före Vendeltid. Det är också viktigt att förstå att en biskop förr i tiden var annorlunda jämfört med idag. Dåtidens biskopar var som regel också krigsherrar.

Strax efter att Kung Erik och biskop Henrik förmodade korståg grundades det första universitetet i Bologna ca 1100.

Med på 1200-talet grundas fler än 15 städer i Östra delen av Svearnas kubngarike, från Uleåborg i Norr till Villmanstrand i sydost.

1477, eller ~37 år senare, grundades Uppsala universitet i Östra Aros/Uppsala.

1543 - 1548 försökte den svenska prästen Mikael Olofsson (1510 - 1557) att kristna de uraliska stammarna i östra rikets östra delar. För ändåmålet skrev han tre böcker. Han bytte även namn till Agricola.

1550 grundade Gustav Vasa Helsingfors vid mynningen till Helsinge å vid Gammelstadsfjärden (Helsinge å bytter senare namn till Vanda å).

1560, i samband med Erik XIV kröning, fick även det svenska kungariket åtnjuta den renässans som startat i Florens 140 år tidigare. På det följde vetenskapsrevolution och upplysningstänkande.

1581 blev östra rikshalvan ett storfurstendöme.

Uppsala universitet följdes av fyra lärosäten i det svenska riket, Lund och Greiswald inräknande. Tre av dem etablerades runt södra kvarken och finska viken.

1632 grundades Academia Gustaviana (1632–1665) som bytte namn till Academia Gustavo-Carolina (1690–1710) och som nu heter Tartu universitet.

1640 grundades Sveriges tredje universitetet vid södra kvarken av Per Brahe på uppdrag av drottning Kristina (1626-1689): Kungliga Akademien i Åbo.

1640 flyttades Helsingfors från Gammelstadsfjärden till Kronohagen.

1649 lyckades drottnings Kristina bjuda in dåtidens stora tänkare Renée Descartes (1596-1650) till Stockholm. Tyvärr klarade Descartes inte det nordiska klimatet.

Svearnas språk blev därför handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Östra rikshalvans västliga och sydvästliga områden, där majoriteten av populationen bodde, använde svearnas handelsspråk. Den kulturen präglades av entrprenöriellt tänkande och upplysning (universitet). I inlandet, där en minoritet av populationen i östra rikshalvan bodde, talades olika uraliska språk. De kulturerna var, och är, präglade av stamtänkande (Pagel, 2019,Gifford lecture 3, 44 minuter).

Under upplysningstiden ägnade sig Henrik Porthan (1739 - 1804) åt filosofiska grubblerier baserade på myter och folksånger. Hans slutsats blev att urfinländaren härstammade från Karelen. Detta sätt att tänka kallas fennofili och kom att påverka Finlands socio-kultur. Notera. Porthan skrev på latin och svenska.

Våren 1808 anföll ryska trupper den svenska fästningen Sveaborg som då utgjorde Östra rikshalvans andra största stad (utan stadsprivilegier dock) efter Åbo. Vice adminal Cronstedt (1756-1820) valde att kapitulera. Sannolikt räddade han livet på de tusentals människor som levde på Sveaborg. Östra rikshalvan blev ett lydrike till Ryssland. På pappret fortfarande eett storfurstendöme.

I den den vevan bytte Kungliga Akademien i Åbo namn till den Kejserliga Akademien.

Övergången genomgick en socio-kulturell förändring. Från att vara östra rikshalvan och storfurstendöme i det Svearnas framgångsrika handelsrike, till en vasallstat i underutvecklade Ryssland.

För Kreml var det givetvis angeläget att distansera Finland från sin ärkefiende. En psykologisk process inleddes, sannolikt inspirerad av en mix av den bibliska berättelsen av Babels torn och Porthans fennofili. Fennomanrörelsen var född. Det blev en dragkamp mellan den sedan årtusendet utbredda svenskspråkiga entreprenöriella kulturen och den nyetablerade uraliska stamorienterade dito.

1835 sammanställde Elias Lönnroth (1802-1884) Kalevala-eposet - en sammanställning av myter och folksånger från Karelen. Och trots att Lönnroth föddes i Sammatti i Nyland, som grundades på 1400 - talet och Lönnroth var svenskspråkig liksom i sin yrkesutövning, valde han att skriva Kalevala på uralisk-finska. Han var sannolikt inspirerad av Porthans Fennofili.

1848 publicerade Johan Ludvid Runenberg (1804 - 1877) Fänrik Ståls sägner som handlade om slaget på Sveaborg. Första och sista versen blev Finlands nationalsång - Vårt land. Till skillnad mot Lönnroth, och trots att det gått 13 år av rysk ockupation, valde Runeberg handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

1863 krävde tsar Alexander att finländarna skulle sluta tala handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Det fick effekt.

1. Johan Vilhelm Snellman (1806 -1881), född på Tjärhovsgatan på söder i Stockholm, och därmed formellt en 'söderkis', liksom uppväxt i svenskspråkiga östra rikshalva/Finland blev en av de starkaste förespråkarna för språkbyte.
   
   
2. Upplysningstänkandet ersattes av nationalromantik som närmast kan beskrivas som en rekyl eller bakåtsträvande med fokus på imaginära fornstora dar.
   
   
3. En betydande förryskning påbörjas.

1860 - 1870. Responsen blev Svekomanrörelsen som vurmade för ett självständigt Finland; den var mer liberal, öppensinnad - präglad av det entreprenöriella tänkande som kommit från Svitjod - Satakunda och som förstärkts av renässansen, vetenskapsrevolutionen och upplysningen.

1880 sker det ett av de första avtrycken av Rysslands språkliga påverkans kampanj; Hagnäs får ett uraliskt namn - Hagnässi. Notera kopplingen till originalspråket.

1909 ersätts Hagnääsi med Hakaniemi, vilket indikerar att det uraliska språket var under konstruktion. Parallellt fick Södra Röddäldsgatan i Ulrikasborg ett uraliskt namn: Etelä Notkonkatu.

Ursprungsnamnen anno 1909. Foto: Peter Österberg.

1910 – 1940 var Finland fortfarande i huvudsak svenskspråkigt (svearnas handelsspråk), men det uraliska språket nådde break even. Det manifesteras av språkstriden. Vittnen berättar att svenskspråkiga barn i Åggelby attackerades av barn som talade uralisk-finska.

Slutsats. Språk (1) är ett medel för att överföra symbolisk information från det egna psyket till andras psyken, (2) är avgörande för individens personliga utveckling och (3) kan utgöra en avskiljare mellan kulturer. Finland har två språk- och därmed två kulturer. Dels den svenskspråkiga som präglas av entreprenöriellt tänkande, dels ett uraliskt språk som (1) talades på olika sätt av stammar i nordöstra Finland (2) användes av Ryssland för att alienera Finland från Sverige (3) har gett Finland stamtänkande. Värt att notera: att svenska, eller skandinaviska, fortfarande är handelsspråket runt Östersjön och gemensamt för Finland, Norge och Sverige.

Svensk-finländskans utbredning är 47 % utbredning, medan ural-finländskans utbredning är 87 %.

Läs: Svenska - språket runt Östersjön och Bottniska viken eller Lingua franca för handel och akademisk utbyte mellan länderna.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter