Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Hufvudstadsbladets vetenskapreporter Peter Buchert, rapporterar, eller snarare reciterar, sex åtgärder och tre illusioner signerade Finlands Hållbarhetspanel, med Eeva Furman i spetsen.
Eeva Burman är knuten till en rad organisationer, t ex. den hårt kritiserade EAT Forum som finansierats av hotellmagnaten Petter Stordalen. Se Georgia Edes granskning av EATs deitförslag: Dr. Georgia Ede - 'EAT-Lancet's Plant-Based Planet: Food in the (Mis)Anthropocene'.
Buchert bifogar ingen information om källan till sitt reportage, men om man söker på internet hittar man en dylik rapport daterad 2020: Sex vägar till hållbarhet: utgångspunkter för främjande av en systematisk omställning till hållbarhet i Finland.
Det är alltså inget nytt som hänt - Buchert reciterar en 2 år gammal rapport (jämför kontrasten till en vetenskaplig publikation som genomgått peer-review granskning). I rapporten så fastslår panelen i sex (6) punkter som, av en händelse, råkar påpeka att Finland är ohållbart och behöver lägga om kurs. De tre illusionerna verkar vara lite mer aktuella - man får intrycket att Buchert intervjuat Eeva Burman.
1. Ekonomi och konsumtion Finländarnas miljöavtryck är fortfarande stort. Vi har långt kvar till målet och knappt om tid. Här nämns också begreppet Cirkulär ekonomi.
2. Bildning, kunnande och livsstil Våra klimat- och miljöavtryck måste krympa ansenligt, vilket är svårt då tillväxtbehovet styr. Samhället behöver en ny värdegrund och hållbara livsstilsval måste bli mainstream.
3. Hälsa, välbefinnande och delaktighet Marginalisering och utslagning går i arv och samhällsklyftorna blir djupare. Hälsoskillnaderna är stora.
4. Jordbruk och dieter Vi behöver lägga om dieten av såväl miljö- och folkhälsoskäl, och matsvinnet måste minska.
5. Markanvändningen Markanvändningen måste planeras utifrån en mångfald av mål för skogsbruket, inte bara ekonomiska.
6. Energisystemen Energiomställningen måste lösa utmaningarna med elektrifieringen och behovet av lagringskapacitet på ett hållbart sätt.
Dessa punkter toppas med det Burman kallar tre illusioner:
Men stämmer verkligen uppgifterna?
För att reda ut saken använder jag min egen modell - Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen baseras på tre etablerade teorier: Epistemisk vaksamhet (Sperber et a l. 2010), Numeracy (Brooks och Pui, 2010) och Disjunktivt resonerande (Stanovich, 1993, 2015).
1. Ekonomi och konsumtion För att svara på frågan om Finlands miljöavtryck är stort finns det en betydande fördel att använda grunden för rationellt tänkande - numeracy. Det betyder att utgå från siffror: Finland täcks till 80 % av skog, 10 % vatten och 7 procent av markytan används till matproduktion (jordbruket). Finland's andel av frisättning av globala växthusgaser uppgår till 0,1 %. Marknadsekonomi har, rent vetenskapligt, varit det bästa verktyget för hållbar utveckling (se Steven Pinkers TED talk 2018: Is the world getting better or worse? A look at the numbers). Det verkar således som Finland och resten av västvärlden kommit en bra bit på vägen.
2. Bildning, kunnande och livsstil Finland har en bra skola och ligger rätt bra till på internationella rankingar beträffande högre utbildningar. Det man kan vända sig emot är den politiska styrningen av lärosäten som Helsingfors universitetet som därmed rör sig bort från det explorativa tänkande som introducerades av dess grundare - Drottning Kristina (1626 - 1689) och hennes mentor Descartes (1596 - 1650) som rekryterades för att inspirera de svenska lärosätena i Uppsala, Tartu (nuvarande Estland) och Åbo (senare Helsingfors universitet) att tänka självständigt och utanför boxen. Den politiska styrningen har också inneburit en diskriminering av Finlands första språk - svenska - som sedan 1000 år, minst, är nyckeln till kommunikation runt Bottenviken och Östersjön (När Kristina grundade det som nu kallas Helsingfors universitet var Riga Sveriges största stad. Och under 1700 - talet var Sveaborg största stad (dock utan stadsprivilegier) efter Åbo på den östra sidan som Sverige.)
Helsingfors universitet var därmed under 165 år ett svenskt lärosäte. Men det är sannolikt att det fortsatte vara svenskspråkigt långt efter att Finland blev en del av Ryssland (1808 - 1917) liksom efter Finlands självständighet från Ryssland 1917. Ett naturligt steg hade således varit att gå från svenska till engelska, universitetsvärldens Lingua franca, men av någon outgrundlig anledning beslutade politikerna att premiera uralisk-finska, ett språk som inte knyter an till de Europeiska språken. För att få ett administrativt jobb på universitetet räcker det inte att man talar engelska. Inte heller svenska accepteras. Det krävs att man talar uralisk-finska. Politiker 'en masse' talar också om uralisk-finska som vore det det enda finska språket. Alla förstår var ett sådant urvalskriterium innebär. Det ger också människor från andra länder intrycket att Finland skulle vara enspråkigt, vilket är en falsk premiss.
Det har resulterat i en tradition där finländska forskare kommunicerar sin idéer och resultat på uralisk-finska. Det leder till att man avgränsar sig till resten av världen och att det går att hålla liv i idéer som är unika för denna grupp - tribalism (Pagel, 2019).
3. Hälsa, välbefinnande och delaktighet Finland har en historia med ohälsa. 1950 visade Haqvin Malmros (1895 - 1995) att intaget av totalt fett började minska runt 1937 - 38 och död genom hjärtrelaterad åkomma började öka från ~1940 (Malmros, 1950). Detta blev tydligare i Seven Countries Study där man tog data från två områden: Åbo och Norra Karelen. Trots att dieten var densamma i båda områdena så dog tre gånger fler i Norra Karelen av hjärtrelaterade åkomma (Teicholz, 2014). Genom selektering, Körsbärsplockning (av engelskan cherry picking), har idén att fett, och speciellt mättat fett skulle vara farligt för hälsan blivit ett meme som finska forskare lyckas hålla liv i genom att diskutera frågan på uralisk-finska. På akademins lingua franca händer andra saker. Ramsden et al. 2016 testade diet-heart hypotesen med data från Seven Countries Study som legat glömda i en källare. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen Studien fick uppmärksamhet (Begley 2017, Records Found in Dusty Basement Undermine Decades of Dietary Advice).
Hösten 2020 rapporterade finska medier att det finns 100 000 fattiga finska barn. Strax därefter larmande Folkhälsan att Finland har en fetmaepidemi bland barn. Varför?
Man kan jämföra vad Vepsäläinen et al. (2017) lyfter fram som extra viktig information i en vetenskaplig artikel som genomgått peer-review:
4. Jordbruk och dieter Under våren 2021 hade Finland världens säkraste matproduktion. Det verkar som att EU har startat en process för att fasa ut monokultiverad produktionsmaximering med stöd av Glyfosat.
5. Markanvändningen Finland består till 80 % av skog.
6. Energisystemen Finland bygger kärnkraft. Det är en säker och klimatsmart lösning.
Slutsats. Burmans och Hållbarhetspanelens idéer saknar verklighetsanknytning, dvs. de utgör illusioner. Marknadsföring av negativt laddade illusioner leder oavkortat till oro bland det finländska folket. Att Burman sitter med i Stordalens EAT-Forum är ytterligare en varningsklocka. Idén om Cirkulär ekonomi har sitt ursprung i Marx idéer, inklusive planekonomi. Det allmänt känt att dessa idéer varit katastrofala för människa och miljö. En del av de illusionerna som återfinns i Hållbarhetspanelens rapport från 2020 verkar gå tillbaka till idéer som formades under Finlands deltagande i Seven Countries study.
På riktigt är Finland, liksom de övriga Nordiska länderna, hållbart och klimatneutralt. Det finns förstås hinder för fortsatt utveckling:
I en senare artikel använder vetenskapsreporten Buchert vad som närmast kan beskrivas som moral shaming, dvs. den tillämpning som används för att upprätthålla det som engelska kallas tribal thinking (se Pagel, 2019). Vän av ordning vill påtala att när det gäller vetenskap, då bör honnörsord som åsiktsdivergens (viewpoint diversity) och disjunktivt resonerande premieras. Det väcker åter frågan: vad är det som pågår bakom lyckta dörrar på HBLs redaktion?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
1. Ekonomi och konsumtion Finländarnas miljöavtryck är fortfarande stort. Vi har långt kvar till målet och knappt om tid. Här nämns också begreppet Cirkulär ekonomi.
2. Bildning, kunnande och livsstil Våra klimat- och miljöavtryck måste krympa ansenligt, vilket är svårt då tillväxtbehovet styr. Samhället behöver en ny värdegrund och hållbara livsstilsval måste bli mainstream.
3. Hälsa, välbefinnande och delaktighet Marginalisering och utslagning går i arv och samhällsklyftorna blir djupare. Hälsoskillnaderna är stora.
4. Jordbruk och dieter Vi behöver lägga om dieten av såväl miljö- och folkhälsoskäl, och matsvinnet måste minska.
5. Markanvändningen Markanvändningen måste planeras utifrån en mångfald av mål för skogsbruket, inte bara ekonomiska.
6. Energisystemen Energiomställningen måste lösa utmaningarna med elektrifieringen och behovet av lagringskapacitet på ett hållbart sätt.
Dessa punkter toppas med det Burman kallar tre illusioner:
– Vi är bara i startgroparna. Vi står inför ett systemskifte där vi behöver lösa flera svåra och sammanhäftade problem. Vi måste komma förbi den flaskhalsen, säger hon.
För det andra, menar Furman, ska vi sluta tro att det räcker med att jobba lite åt rätt håll.
För det tredje måste vi överge villfarelsen att det går att frikoppla ekonomisk tillväxt från en överexploatering av naturresurser.Men det kanske mest skrämmande är Bucherts recitering av uttrycket "omställningen", uttryckt i singularis. Det betyder att i Burmans, och sannolikt hela panelens, föreställningsvärld, finns det vara ett (1) handlingsalternativ!?
Men stämmer verkligen uppgifterna?
För att reda ut saken använder jag min egen modell - Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen baseras på tre etablerade teorier: Epistemisk vaksamhet (Sperber et a l. 2010), Numeracy (Brooks och Pui, 2010) och Disjunktivt resonerande (Stanovich, 1993, 2015).
1. Ekonomi och konsumtion För att svara på frågan om Finlands miljöavtryck är stort finns det en betydande fördel att använda grunden för rationellt tänkande - numeracy. Det betyder att utgå från siffror: Finland täcks till 80 % av skog, 10 % vatten och 7 procent av markytan används till matproduktion (jordbruket). Finland's andel av frisättning av globala växthusgaser uppgår till 0,1 %. Marknadsekonomi har, rent vetenskapligt, varit det bästa verktyget för hållbar utveckling (se Steven Pinkers TED talk 2018: Is the world getting better or worse? A look at the numbers). Det verkar således som Finland och resten av västvärlden kommit en bra bit på vägen.
2. Bildning, kunnande och livsstil Finland har en bra skola och ligger rätt bra till på internationella rankingar beträffande högre utbildningar. Det man kan vända sig emot är den politiska styrningen av lärosäten som Helsingfors universitetet som därmed rör sig bort från det explorativa tänkande som introducerades av dess grundare - Drottning Kristina (1626 - 1689) och hennes mentor Descartes (1596 - 1650) som rekryterades för att inspirera de svenska lärosätena i Uppsala, Tartu (nuvarande Estland) och Åbo (senare Helsingfors universitet) att tänka självständigt och utanför boxen. Den politiska styrningen har också inneburit en diskriminering av Finlands första språk - svenska - som sedan 1000 år, minst, är nyckeln till kommunikation runt Bottenviken och Östersjön (När Kristina grundade det som nu kallas Helsingfors universitet var Riga Sveriges största stad. Och under 1700 - talet var Sveaborg största stad (dock utan stadsprivilegier) efter Åbo på den östra sidan som Sverige.)
Helsingfors universitet var därmed under 165 år ett svenskt lärosäte. Men det är sannolikt att det fortsatte vara svenskspråkigt långt efter att Finland blev en del av Ryssland (1808 - 1917) liksom efter Finlands självständighet från Ryssland 1917. Ett naturligt steg hade således varit att gå från svenska till engelska, universitetsvärldens Lingua franca, men av någon outgrundlig anledning beslutade politikerna att premiera uralisk-finska, ett språk som inte knyter an till de Europeiska språken. För att få ett administrativt jobb på universitetet räcker det inte att man talar engelska. Inte heller svenska accepteras. Det krävs att man talar uralisk-finska. Politiker 'en masse' talar också om uralisk-finska som vore det det enda finska språket. Alla förstår var ett sådant urvalskriterium innebär. Det ger också människor från andra länder intrycket att Finland skulle vara enspråkigt, vilket är en falsk premiss.
Det har resulterat i en tradition där finländska forskare kommunicerar sin idéer och resultat på uralisk-finska. Det leder till att man avgränsar sig till resten av världen och att det går att hålla liv i idéer som är unika för denna grupp - tribalism (Pagel, 2019).
3. Hälsa, välbefinnande och delaktighet Finland har en historia med ohälsa. 1950 visade Haqvin Malmros (1895 - 1995) att intaget av totalt fett började minska runt 1937 - 38 och död genom hjärtrelaterad åkomma började öka från ~1940 (Malmros, 1950). Detta blev tydligare i Seven Countries Study där man tog data från två områden: Åbo och Norra Karelen. Trots att dieten var densamma i båda områdena så dog tre gånger fler i Norra Karelen av hjärtrelaterade åkomma (Teicholz, 2014). Genom selektering, Körsbärsplockning (av engelskan cherry picking), har idén att fett, och speciellt mättat fett skulle vara farligt för hälsan blivit ett meme som finska forskare lyckas hålla liv i genom att diskutera frågan på uralisk-finska. På akademins lingua franca händer andra saker. Ramsden et al. 2016 testade diet-heart hypotesen med data från Seven Countries Study som legat glömda i en källare. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen Studien fick uppmärksamhet (Begley 2017, Records Found in Dusty Basement Undermine Decades of Dietary Advice).
Hösten 2020 rapporterade finska medier att det finns 100 000 fattiga finska barn. Strax därefter larmande Folkhälsan att Finland har en fetmaepidemi bland barn. Varför?
Man kan jämföra vad Vepsäläinen et al. (2017) lyfter fram som extra viktig information i en vetenskaplig artikel som genomgått peer-review:
High availability of fruits and vegetables in the home did not seem to protect the children from the effect of the sugar-enriched foods (p. 1237)Under Finlands nedstängning på grund av det pandemiska viruset började den mentala ohälsan grassera. Två faktorer spelar in: ensamhet och vegetarisk mat (Dobersek et al. 2020).
4. Jordbruk och dieter Under våren 2021 hade Finland världens säkraste matproduktion. Det verkar som att EU har startat en process för att fasa ut monokultiverad produktionsmaximering med stöd av Glyfosat.
5. Markanvändningen Finland består till 80 % av skog.
6. Energisystemen Finland bygger kärnkraft. Det är en säker och klimatsmart lösning.
Slutsats. Burmans och Hållbarhetspanelens idéer saknar verklighetsanknytning, dvs. de utgör illusioner. Marknadsföring av negativt laddade illusioner leder oavkortat till oro bland det finländska folket. Att Burman sitter med i Stordalens EAT-Forum är ytterligare en varningsklocka. Idén om Cirkulär ekonomi har sitt ursprung i Marx idéer, inklusive planekonomi. Det allmänt känt att dessa idéer varit katastrofala för människa och miljö. En del av de illusionerna som återfinns i Hållbarhetspanelens rapport från 2020 verkar gå tillbaka till idéer som formades under Finlands deltagande i Seven Countries study.
På riktigt är Finland, liksom de övriga Nordiska länderna, hållbart och klimatneutralt. Det finns förstås hinder för fortsatt utveckling:
- Barnfattigdomen
- Barnfetman
- Den grasserande mentala ohälsan
- Diskriminering av svenskspråkiga.
I en senare artikel använder vetenskapsreporten Buchert vad som närmast kan beskrivas som moral shaming, dvs. den tillämpning som används för att upprätthålla det som engelska kallas tribal thinking (se Pagel, 2019). Vän av ordning vill påtala att när det gäller vetenskap, då bör honnörsord som åsiktsdivergens (viewpoint diversity) och disjunktivt resonerande premieras. Det väcker åter frågan: vad är det som pågår bakom lyckta dörrar på HBLs redaktion?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment