Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I en av många utspel skriver Hufvudstadsbladets Peter Buchert:
Länk till källan.
Redan den 6 december 2018 varnade HBL/Buchert finländarna med texten:
Länk till källan
Först och främst vill man ge Buchert en så kallad eloge för den underfundindiga meningskonstruktionen. Hen har lyckats ge intryck av att det som är lite eller obetydligt ändå kan påverka stort. Lite som homeopati - ju mindre av själva koncentratet desto bättre effekt.
Sedan undrar man vad som pågår på HBLs redaktion?
Tankarna går till den svenska Humorduon Hasse och Tages gamla slagdänga: Vad gör de på banken efter tre? Så här lyder textens inledning:
Jag tänker dag och natt, funderar som besattFrågan väcktes därför att det fanns en betydande differens mellan bankernas öppethållanden (till 15.00) medans personalens arbetstider fortsatte till 17.00. Differensen, som uppstår om man subtraherar 15 från 17 blir hela två timmar, tid som hade kunnat utnyttjas för att ge kunderna mer service.
På en fråga som blivit till en plåga
Som musten ur mig tar, jag ger allting jag har
Till den som på mitt livs problem kan ge ett vettigt svar
Vad i helvete har de för sig inne i banken efter tre?
Gör de kanske nåt som allmänheten inte borde se?
Därmed väcktes frågan: vad pågår bakom bankernas lyckta dörrar under dessa två timmar?
Redovisningen ger vid handen en annan uppenbar aspekt, lyckta dörrar. Frånvaro av öppenhet väcker som regel en emotion som kallas nyfikenhet bland de som inte får insyn.
Emotioner är psykofysiologiska responser som styr vår arts och våra förfäders liv under årmiljoner. och leder till två responser:
1. lusten att utforska, d.v.s. det som kallas entreprenöriellt tänkande och som är praxis inom vetenskapssamhället.
Entreprenöriellt tänkande bygger på social kognition samt exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Coolidge och Wynn, 2018; Diamond, 2013). Det inkluderar färdigheter som:
Strax efter Zancleanfloden, som återfyllde Medelhavet och markerade förändringen från Miocene till Pliocen, började våra förfäder lägga animaliskt baserad mat, speciellt benmärg, "på tallriken" (McPherron et al. 2010; Mann, 2018; Thompson et al. 2019).
Den här näringstäta maten triggade en reduktion av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor - från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995).
2,8 miljoner år före nutid, eller i slutet av Pliocene, existerade vårt genus (Villmoare et al. 2015). Deras hjärnor hade expanderat i betydande grad.
320 000 år före nutid var vår art - Homo Sapiens - etablerad (Hublin et al. 2017). Deras hjärnor hade expanderat ytterligare, i princip till dagens storlek.
För ca 70 000 år sedan inträffade två supervulkanutbrott i det som är dagens Indonesien, vilket ledde till betydande förändringar i klimatet. Parallellt med denna betydande klimatförändring kopplades våra förfäders psyke om. Det gav upphov till konstruktivt minne och förmågan att kombinera kunskapsobjekt (Ambrose, 2010; Neubauer et al. 2018; menar att det gav upphov till det som Schacter och Addis (2007).
Vår art har en unik förmåga att använda kombinatoriskt tänkande för att laboera scenarior framåt i tiden, d.v.s. entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2012, 2021).
2. reptil- och däggdjursresponser. Trots att vår hjärna expanderat och gett vår art utrymme att simulera scenarier framåt i tiden, har vi kvar vårt allokortex (Eriksson, 2001; Johnson, M. (2021). Där tronar triggar negativity bias (Baumeister et al. 2001).
negativity bias har varit vår arts livräddade sedan vår linje startade för 7-6 miljoner sedan i TUgen Hills. Men i takt med samhällets utveckling har negativity bias blivit en belastning.
Istället för att tänka prospektivt, faller i offer för simulerings-bias (Kahenman och Tversky, 1977, 1979, Kahneman, Slovic och Tversky, 1982).
Ergo. När vi tänker på saker och ting är det viktigt att kunna tränga undan reptil och däggdjursimpulser till förmån för prospektion. En hjälp är att det jag valt att kalla Rationellt entreprenöriellt tänkande (RET; Österberg, 2021).
R.E,T omfattar tre faktorer:
Entreprenöriellt tänkande bygger på social kognition samt exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Coolidge och Wynn, 2018; Diamond, 2013). Det inkluderar färdigheter som:
- prospektion - förmågan att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
- kombinatoriskt tänkande (Pringle, 2016; Österberg, 2012; 2018, 2021).
Strax efter Zancleanfloden, som återfyllde Medelhavet och markerade förändringen från Miocene till Pliocen, började våra förfäder lägga animaliskt baserad mat, speciellt benmärg, "på tallriken" (McPherron et al. 2010; Mann, 2018; Thompson et al. 2019).
Den här näringstäta maten triggade en reduktion av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor - från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995).
2,8 miljoner år före nutid, eller i slutet av Pliocene, existerade vårt genus (Villmoare et al. 2015). Deras hjärnor hade expanderat i betydande grad.
320 000 år före nutid var vår art - Homo Sapiens - etablerad (Hublin et al. 2017). Deras hjärnor hade expanderat ytterligare, i princip till dagens storlek.
För ca 70 000 år sedan inträffade två supervulkanutbrott i det som är dagens Indonesien, vilket ledde till betydande förändringar i klimatet. Parallellt med denna betydande klimatförändring kopplades våra förfäders psyke om. Det gav upphov till konstruktivt minne och förmågan att kombinera kunskapsobjekt (Ambrose, 2010; Neubauer et al. 2018; menar att det gav upphov till det som Schacter och Addis (2007).
Vår art har en unik förmåga att använda kombinatoriskt tänkande för att laboera scenarior framåt i tiden, d.v.s. entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2012, 2021).
2. reptil- och däggdjursresponser. Trots att vår hjärna expanderat och gett vår art utrymme att simulera scenarier framåt i tiden, har vi kvar vårt allokortex (Eriksson, 2001; Johnson, M. (2021). Där tronar triggar negativity bias (Baumeister et al. 2001).
negativity bias har varit vår arts livräddade sedan vår linje startade för 7-6 miljoner sedan i TUgen Hills. Men i takt med samhällets utveckling har negativity bias blivit en belastning.
Istället för att tänka prospektivt, faller i offer för simulerings-bias (Kahenman och Tversky, 1977, 1979, Kahneman, Slovic och Tversky, 1982).
Ergo. När vi tänker på saker och ting är det viktigt att kunna tränga undan reptil och däggdjursimpulser till förmån för prospektion. En hjälp är att det jag valt att kalla Rationellt entreprenöriellt tänkande (RET; Österberg, 2021).
R.E,T omfattar tre faktorer:
- Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
- Disjunktivt resonenande (Stanovich, 2009).
- Numeracy (Brooks och Pui, 2010).
På vanlig svenska: vi ska vara lite misstänksamma över ett budskap och dess syfte, i det här fallet Buchert skriverier. Sedan kollar vi brett. Stanovich vill att vi tar hänsyn till alla alternativ, men det är svårt. Börja med att kolla fler källor och fortsätt gärna att kolla fler. Numeracy innebär förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp.
Om man ska diskutera klimatet, då kan det vara bra att ha en definition av klimatet.
Klimat är en global process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hudrosfären, kryosfären och pedos-eller litosfären. Centralt är kolcykeln.
Världen är uppdelad i länder. Därför är det viktigt att betrakta klimatet uppdelat mellan länder.
Den största andelen av världens växthusgaser kommer från Kina (30 %).
Finland, liksom de övriga nordiska länderna är klimatneutrala. Tillsammans bidrar de med 0,5 % av världens frisättning av växthusgaser (GHG). Förklaringen är att Fennoskandia till 70-80% täcks av skog.
För dem som förstår numeracy förstår att Kina frisätter 30 000 gånger mer växthusgaser jämfört med Finland.
Den här skillnaden är viktig att förmedla till allmänheten för att undvika att föräldrar och barn drabbas av ökad neuroticism - oros för framtiden.
Andra aspekter är att koldioxid är en av tre huvudingredienser i fotosyntes, d.v.s. det som får växter att frodas. 2019 rapporterade NASA att Jorden är grönare än på 20 år. Sedan 2020 har till exempel Saharas ökenområden krympt med 700 000 kvadratkilometer.
Läs: Carey, B. (2006). Sahara Desert Was Once Lush and Populated
Här lite mer fakta att ta i beaktande: “Miljö-livstilen skiljer sig dock mellan Finland (väst) och Kina; En aktuell studie visar att ~90 % av plasten i världshaven kommer från 10 floder i Asien (Stemming the Plastic Tide: 10 Rivers Contribute Most of the Plastic in the Oceans). Europas, Nord- och Centralamerikas bidrag är, håll nu i hatten: ~1,25%!
I Finland har man stängt 2000 soptippar. Anledningen är Finländarnas intresse för att sopsortera (beteende). (Detsamma gäller i det västra grannlandet Sverige (Sweden’s recycling is so revolutionary, the country has run out of rubbish).
Alltså: det är så in i Norden rent!
I ett aktuellt TED-talk ger Harvardforskaren Steven Pinker bilden av framgången i väst (Is the world getting better or worse? A look at the numbers). Pinker fokuserar på [det för Marxister förhatliga] USA och visar att de senaste 30 åren har utsläpp av svaveldioxid minskat med 80 % och utsläpp av ’partiklar’ minskat med 40 % (kolla filmen; 18 minuter).
Trenden är densamma i hela västvärlden.
Pinker (2018) menar att många klimativrare är progressophobics – har en irrationell rädsla för den framgång vi nu åtnjuter och agerar domedagsprofeter. Pinker varnar för att dessa domedagsprofeter triggar klimatångest hos allmänheten (The dangers of worrying about doomsday). Sedan vår tideräknings början har man identifierat åtminstone 200 (List of dates predicted for apocalyptic events). Alla har haft fel!
Antagligen är det negativity- eller simulerings-bias som spökar på HBLs redaktion. Det kan leda till grupptänk och konformism, d.v.s. värderingsförskjutning med syfte är skapa harmoni inom gruppen.
Jag skrev en artikel om Bucherts tidigare utspel: Så skiljer sig koldioxidavtrycket mellan Finland och Kina (UH). En kommentar
Läs: Pre-print. Is livestock in agriculture an issue for climate? The case for disjunctive reasoning
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Om man ska diskutera klimatet, då kan det vara bra att ha en definition av klimatet.
Klimat är en global process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hudrosfären, kryosfären och pedos-eller litosfären. Centralt är kolcykeln.
Världen är uppdelad i länder. Därför är det viktigt att betrakta klimatet uppdelat mellan länder.
Den största andelen av världens växthusgaser kommer från Kina (30 %).
Finland, liksom de övriga nordiska länderna är klimatneutrala. Tillsammans bidrar de med 0,5 % av världens frisättning av växthusgaser (GHG). Förklaringen är att Fennoskandia till 70-80% täcks av skog.
För dem som förstår numeracy förstår att Kina frisätter 30 000 gånger mer växthusgaser jämfört med Finland.
Den här skillnaden är viktig att förmedla till allmänheten för att undvika att föräldrar och barn drabbas av ökad neuroticism - oros för framtiden.
Andra aspekter är att koldioxid är en av tre huvudingredienser i fotosyntes, d.v.s. det som får växter att frodas. 2019 rapporterade NASA att Jorden är grönare än på 20 år. Sedan 2020 har till exempel Saharas ökenområden krympt med 700 000 kvadratkilometer.
Läs: Carey, B. (2006). Sahara Desert Was Once Lush and Populated
Här lite mer fakta att ta i beaktande: “Miljö-livstilen skiljer sig dock mellan Finland (väst) och Kina; En aktuell studie visar att ~90 % av plasten i världshaven kommer från 10 floder i Asien (Stemming the Plastic Tide: 10 Rivers Contribute Most of the Plastic in the Oceans). Europas, Nord- och Centralamerikas bidrag är, håll nu i hatten: ~1,25%!
I Finland har man stängt 2000 soptippar. Anledningen är Finländarnas intresse för att sopsortera (beteende). (Detsamma gäller i det västra grannlandet Sverige (Sweden’s recycling is so revolutionary, the country has run out of rubbish).
Alltså: det är så in i Norden rent!
I ett aktuellt TED-talk ger Harvardforskaren Steven Pinker bilden av framgången i väst (Is the world getting better or worse? A look at the numbers). Pinker fokuserar på [det för Marxister förhatliga] USA och visar att de senaste 30 åren har utsläpp av svaveldioxid minskat med 80 % och utsläpp av ’partiklar’ minskat med 40 % (kolla filmen; 18 minuter).
Trenden är densamma i hela västvärlden.
Pinker (2018) menar att många klimativrare är progressophobics – har en irrationell rädsla för den framgång vi nu åtnjuter och agerar domedagsprofeter. Pinker varnar för att dessa domedagsprofeter triggar klimatångest hos allmänheten (The dangers of worrying about doomsday). Sedan vår tideräknings början har man identifierat åtminstone 200 (List of dates predicted for apocalyptic events). Alla har haft fel!
Antagligen är det negativity- eller simulerings-bias som spökar på HBLs redaktion. Det kan leda till grupptänk och konformism, d.v.s. värderingsförskjutning med syfte är skapa harmoni inom gruppen.
Jag skrev en artikel om Bucherts tidigare utspel: Så skiljer sig koldioxidavtrycket mellan Finland och Kina (UH). En kommentar
Läs: Pre-print. Is livestock in agriculture an issue for climate? The case for disjunctive reasoning
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment