Expertpanel: Klimatförändringarna hotar mänsklig välfärd och planetens hälsa (HBL). En kommentar

Hufvudstadsbladets Peter Buchert har återkommande agerat megafon för undergångsutspel med hänvisning till klimatet. Buchert verkar vilja, eller fått i uppdrag, att övertyga Finländarna att Finland har en klimatkris. Man undrar vad som händer på redaktionen? Det kan väcka två reaktioner: nyfiken eller negativity-bias. Min egen modell tränger undan olika bias och ökar sannolikheten att vi tänker prospektivt. Steg 1: definiera klimatet. 2. kolla fördelning mellan länder. Slutsats. Finland är klimatneutralt. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

I en av många utspel skriver Hufvudstadsbladets Peter Buchert:

Länk till källan.

Redan den 6 december 2018 varnade HBL/Buchert finländarna med texten:

Länk till källan

Först och främst vill man ge Buchert en så kallad eloge för den underfundindiga meningskonstruktionen. Hen har lyckats ge intryck av att det som är lite eller obetydligt ändå kan påverka stort. Lite som homeopati – ju mindre av den aktiva substansen desto högre förväntad effekt.

Sedan undrar man vad som pågår på HBLs redaktion?

Tankarna går till den svenska Humorduon Hasse och Tages gamla slagdänga: Vad gör de på banken efter tre? Så här lyder textens inledning:

Jag tänker dag och natt, funderar som besatt
På en fråga som blivit till en plåga
Som musten ur mig tar, jag ger allting jag har
Till den som på mitt livs problem kan ge ett vettigt svar
Vad i helvete har de för sig inne i banken efter tre?
Gör de kanske nåt som allmänheten inte borde se?

Frågan väcktes därför att det fanns en betydande differens mellan bankernas öppethållanden (till 15.00) medans personalens arbetstider fortsatte till 17.00. Differensen, som uppstår om man subtraherar 15 från 17 blir hela två timmar, tid som hade kunnat utnyttjas för att ge kunderna mer service.

Därmed väcktes frågan: vad pågår bakom bankernas lyckta dörrar under dessa två timmar?

Redovisningen ger vid handen en annan uppenbar aspekt, lyckta dörrar. Frånvaro av öppenhet väcker som regel en emotion som kallas nyfikenhet bland de som inte får insyn.

Vår arts psyke består av evolutionära PRIMEs (Buck, 1985) och exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013).

PRIMEs är motivation – the driver of behavior – och emotioner – psykofysiologiska responser som styr vår arts och våra förfäders liv under årmiljoner. Det inkluderar flight-fight beteende (Goleman, 2006).

Exekutiva funktioner, å andra sidan, består av 15-18 högre ordningens mentala funktioner som inkluderar:

• prospektion – förmågan att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
  
  
• kombinatoriskt tänkande (Pringle, 2016; Österberg, 2012; Österberg och Köping Olsson 2018, 2021).
  
  
• entreprenöriellt tänkande, vilket handlar om de “kunskapsstrukturer” som människor använder för att fatta bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012, 2021).

Förklaringen till uppkomsten av dessa förmågor är sannolikt förändringar i klimatet.

Strax efter Zancleanfloden, som återfyllde Medelhavet och markerade förändringen från Miocene till Pliocen, började våra förfäder lägga animaliskt baserad mat, speciellt benmärg, “på tallriken” (McPherron et al. 2010; Mann, 2018; Thompson et al. 2019).

Den här näringstäta maten triggade igång en reduktion av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor – från nackloben och framåt (Aiello och Wheeler, 1995).

2,8 miljoner år före nutid, eller i slutet av Pliocene, existerade vårt genus (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Deras hjärnor hade expanderat i betydande grad.

2,6 miljoner år före nutid, dvs. vid nästa stora klimatförändring, då åt de kött (Pobiner, 2013, 2016).

320 000 år före nutid existerade vår art – Homo Sapiens (Hublin et al. 2017). Deras hjärnor hade expanderat ytterligare, i princip till dagens storlek.

För ca 70 000 år sedan inträffade två supervulkanutbrott i det som är dagens Indonesien, vilket ledde till ytterligare betydande förändringar i klimatet. Parallellt med denna betydande klimatförändring kopplades våra förfäders psyke om. Det gav upphov till konstruktivt minne och förmågan att kombinera kunskapsobjekt (Ambrose, 2010; Neubauer et al. 2018; Schacter och Addis¸ 2007).

Det implicerar de exekutiva funktioner och prospektion som nämndes ovan.

Men, trots att vår hjärnor expanderat och gett vår art exkutiva funktioner, har vi kvar vårt allokortex/PRIMES (Eriksson, 2001; Johnson, 2021).

När framtiden är oviss ökar sannolikheten att allokortex/PRIMES tränger undan de exkutiva funktionerna och prospektiva intentioner till förmån för mentala fallgropar, t ex. negativity bias (Baumeister et al. 2001).

Negativity bias var vår arts livräddade på Savannen. Men i takt med samhällets utveckling har negativity bias blivit en belastning.

Istället för att tänka epistemist och instrumentellt rationellt (Stanovich, 2011, 2016) i ett prospektivt perspektiv, faller vår art lätt faller offer för bekräftelse-bias (Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Det betyder, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).

Man kan överkomma bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia genom det jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Det inkluderar:

• Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
  
  
• Numeracy (Brooks och Pui, 2010), som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
  
  
• Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).

På vanlig svenska: vi ska vara lite misstänksamma över ett budskap och dess syfte, i det här fallet Buchert skriverier. Sedan kollar vi brett: ta hänsyn till alla alternativ, men det är svårt. Börja med att kolla fler källor och fortsätt gärna att kolla fler. Numeracy innebär förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp.

Om man ska diskutera klimatet, då kan det vara bra att ha en definition av klimatet.

Klimat är en global process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hudrosfären, kryosfären och pedos- eller litosfären. Centralt är kolcykeln.

Världen är uppdelad i länder. Därför är det viktigt att betrakta klimatet uppdelat mellan länder.

Den största andelen av världens växthusgaser kommer från Kina (30 %).

En aktuell studie visar att ~90 % av plasten i världshaven kommer från 10 floder i Asien (Stemming the Plastic Tide: 10 Rivers Contribute Most of the Plastic in the Oceans). Europas, Nord- och Centralamerikas bidrag är, håll nu i hatten: ~1,25%!

Finland, liksom de övriga nordiska länderna bidrar tillsammans med ~0,5 % av världens frisättning av växthusgaser (GHG). Förklaringen är att Fennoskandia till 70 – 80% täcks av skog. Det betyder att Norden är klimatneutralt.

För dem som förstår numeracy förstår att Kina frisätter 30 000 gånger mer växthusgaser jämfört med Finland.

Den här skillnaden är viktig att förmedla till allmänheten för att undvika att föräldrar och barn drabbas av klimatångest – oro för framtiden.

Andra aspekter är att koldioxid är en av tre huvudingredienser i fotosyntes, d.v.s. det som får växter att frodas. 2019 rapporterade NASA att Jorden är grönare än på 20 år (Tabor, 2019). Sedan 2020 har till exempel Saharas ökenområden krympt med 700 000 kvadratkilometer (Gosselin, 2020).

I Finland har man stängt 2000 soptippar. Anledningen är Finländarnas intresse för att sopsortera (beteende). (Detsamma gäller i det västra grannlandet Sverige (Sweden’s recycling is so revolutionary, the country has run out of rubbish).

Alltså: det är så in i Norden rent!

Varför fortsätter vissa proponenter, som Buchert i det här fallet, att fortsätta förneka världens framgång?

2018 genomförde Harvardforskaren Steven Pinker TED-föreläsningen Is the world getting better or worse? A look at the numbers. Pinker fokuserar på [det för Marxister förhatliga] USA och visar att de senaste 30 åren har utsläpp av svaveldioxid minskat med 80 % och utsläpp av ’partiklar’ minskat med 40 % (Pinker, 2018).

Trenden är densamma i hela västvärlden.

Pinker (2018) menar att många klimativrare är progressophobics – har en irrationell rädsla för den framgång vi nu åtnjuter. Därför agerar progressofober domedagsprofeter. Pinker varnar för att dessa domedagsprofeter triggar klimatångest hos allmänheten (Pinker, 2018 b). Sedan vår tideräknings början har man identifierat åtminstone 200 domedagsprofeter. De har en sak gemensamt: alla har haft fel!

Antagligen är det negativity– eller simulerings-bias som spökar på HBLs redaktion. Det kan leda till grupptänk och konformism, d.v.s. värderingsförskjutning med syfte är skapa harmoni inom gruppen.

Lästips:

Carey, B. (2006). Sahara Desert Was Once Lush and Populated

Österberg (2018). Så skiljer sig koldioxidavtrycket mellan Finland och Kina (UH). En kommentar

Österberg (2020). Pre-print. Is livestock in agriculture an issue for climate? The case for disjunctive reasoning

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland). eller Wise

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter