Jonas Jungar: Till dig som nu känner dig lamslagen av oro – kom ihåg att världen utanför Ryssland nu står sällsynt enad. En kommentar.

Jonar Jungar, anställd på det statliga finska medieföretaget Yle, skriver en krönika apropå Krelms invasion av grannlandet Ukraina. Men Jungars använder ett citat av massmördaren Lenin? Jungar skriver också om oro, men väljer att inte beskriva vad oro är eller vad folk kan göra. Oro=neuroticism och förstärkts genom negativity bias av domedagsprofetior liksom av att avstå från animaliskt baserad mat. Jungars chef, Johanna Törn-Mangs, hade i ett tal samma kväll påtalat betydelsen av att rätta när det blir fel, men på frågan om denna och annan artikel tillämpade Törn-Mangs ämnesflykt och stonewalling.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Jonar Jungar, anställd på det statliga finska medieföretaget Yle, har skrivit ett text om oro. Texten ska vara en respons på Krelms invasion av grannlandet Ukraina, som lett till ett ökat samarbete mellan västvärldens länder, men Jungar använder ett citat signerat massmördaren Vladimir Lenin (1870 - 1924).

Det finns ett citat som har tillskrivits Lenin som lyder såhär: "Det finns decennier då ingenting händer, och veckor då decennier händer". De veckor vi genomlever just nu är något av ett europeiskt 9/11 ögonblick (Jonas Jungar, innehållschef, journalistik och etik)

Trots att Jungar valt att inkludera frasen "till dig som känner dig lamslagen av oro" i rubriken, finns inget om vad oro är eller hur man ska agera för att dämpa sin oro med i hens artikel.

Som vän av akademisk ordning med en vurm för ansatsen att låta rubrikens innehåll spegla en texts dito. (Tänk hur jobbigt det skulle vara om det står lingonsylt på burken och så är det blåbärssylt däri.)

Nästa tanke går till etik. Enligt Jungars presentationsida har hen etik på sitt ansvars-eller intresseområde. Vad är egentligen etik?

Etik verkar hänga ihop med moral:

en kvalitativ egenskap i en handling, i ett beteende, eller hos en person att följa de etiska normerna; att följa god sed. Det kan också betyda förståelsen inför vad som är rätt och fel (Wikipedia)

En annan inramning är:

Frågor som handlar om etik inom retorik kan handla om vem som borde få lov att använda sig av retorik? Vilka bör man få använda retorik på? Vilka medel bör man få använda sig av för att övertyga? Eller den slutgiltiga frågan: bör vi överhuvudtaget försöka övertyga? (Wikipedia)

Jag är kanske inte är expert på etik, men i samband med mitt forskningsuppdrag vid Helsingfors universitet (2018-2021) fick jag uppdraget att göra en videopresentation om just etik.

Min syn är att det är etiskt att låta rubriken spegla textens innehåll - står det lingonsylt på burken så borde innehållet i burken vara just lingonsylt. Min åsikt är att Jungars rubrik inte gör det.

Hade texten följt rubriken hade det funnits ett avsnitt om oro, eller neuroticism på psykologiska.

Begreppet överlappar med ångest som kan översättas till engelskt anxiety. Så här skriver American Physchological Association (APA):

Anxiety is an emotion characterized by feelings of tension, worried thoughts and physical changes like increased blood pressure.

People with anxiety disorders usually have recurring intrusive thoughts or concerns. They may avoid certain situations out of worry. They may also have physical symptoms such as sweating, trembling, dizziness or a rapid heartbeat (APA).

Oro/Ångest varierar mellan individer via den så kallade Femfaktormodellen.

Om Jungar valt att inkludera Femfaktorteorin - en psykologisk personlighetsteori som har sin utgångspunkt i att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är kultur- eller situationsberoende - då hade läsarna kanske fått en ökat förståelse för den oro hen nämnde rubriken. De fem personlighetsdragen är:

Conscientiousness (samvetsgrannhet) – innebär en tendens att visa självdisciplin, agera pliktfullt och sträva efter att uppnå åtgärder mot eller utanför förväntningar. Det är relaterat till hur människor kontrollerar, reglerar och styr sina impulser. Höga poäng på samvetsgrannhet indikerar en preferens för planerat snarare än spontant beteende. Den genomsnittliga samvetsgrannheten stiger bland unga vuxna och minskar sedan bland äldre vuxna.

Extraversion (extraversion) – energi, positiva känslor, självsäkerhet och en tendens att söka stimulans och andras sällskap. Utåtriktade kännetecknas av en bredd av aktiviteter (i motsats till djup), de är högaktiva i utåtriktade situationer och utnyttjar externa medel för att skapa energi. Egenskapen präglas av uttalat engagemang i den yttre världen. Utåtriktade tycker om att interagera med människor, och uppfattas ofta som fulla av energi. De tenderar att vara entusiastiska, aktionsinriktade individer. De har hög gruppsynlighet, gillar att prata och hävda sig. Motsatsen Introverta har lägre sociala engagemang och energinivåer än Utåtriktade. De tenderar att verka tysta, lågmälda och mindre involverade i den sociala världen. Deras brist på socialt engagemang bör inte tolkas som blyghet eller depression. i stället är de mer oberoende av sin sociala värld än extroverta. Introverta behöver mindre stimulans än utåtriktade och mer tid för sig själva. Det betyder inte att de är ovänliga eller antisociala. snarare är de reserverade i sociala situationer. I allmänhet är människor en kombination av extroverta och introverta.

Agreeableness (tillmötesgående)[3] – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än tävlingsinriktad och fientligt inställd mot andra. Den överensstämmande egenskapen återspeglar individuella skillnader i allmänhetens intresse för social harmoni. Eniga personer värderar att komma överens med andra. De är allmänt hänsynsfulla, snälla, generösa, pålitliga, hjälpsamma och villiga att äventyra sina intressen med andra. Tillmötesgående personer tenderar också att ha en optimistisk syn på den mänskliga naturen. Eftersom det här är en social egenskap, har forskning visat att ens överensstämmelse är positivt förenlig med kvaliteten på relationerna med sina lagmedlemmar. Det förutspår också positivt transformationsledarskap.

Neuroticism – en tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet. Det kallas ibland känslomässig instabilitet, och omvänt emotionell stabilitet. Enligt Eysencks (1967) teori om personlighet är neuroticism kopplad till låg tolerans för stress eller aversiva stimuli. De som presterar högt i neuroticism är känslomässigt reaktiva och sårbara för stress, de tenderar också att vara lättvindiga i sitt sätt att uttrycka känslor. De är mer benägna att tolka vanliga situationer som hotande och mindre frustrationer som hopplöst svåra. Deras negativa känslomässiga reaktioner tenderar att fortsätta under ovanligt långa perioder, vilket innebär att de ofta är på dåligt humör. Neuroticism är också kopplad till ett pessimistiskt arbetssätt, förtroende för att arbetet hindrar personliga relationer och tydlig ångest i samband med arbetet (Wikipedia). Neuroticism är således centralt för att förstå oro.

Det råkar vara så att kvinnor är mer neurotiska - oroar sig för framtiden - jämfört med män (Weisberg et al. 2011).

Det råkar också vara så att de som avstå animaliskt baserad mat är mer neurotiska jämfört med de som äter animaliskt baserad mat (Österberg, 2022).

Dessvärre är det så att vår art - Homo Sapiens Sapiens - faller offer för negativity bias (Baumeister et al. 2001). Det betyder att reptil- och däggdjurshjärnan tränger undan vår rationella tänkande när vi får höra eller läsa om negativa händelser (Johnson et al. 2021).

En annan aspekt som var lite märklig var att Jungar inledde med ett citat från Vladimir Iljitj Lenin (1870-1924):

"Det finns decennier då ingenting händer, och veckor då decennier händer"

Lenin är kanske mest känd som massmördaren som genom statskuppen i oktober 1917 krossade den åtta månader gamla ryska demokratin (Abrahamson, 2013; Skott, 2001). Varför användes ett citat från en sån person?

Jag ställde frågan till YLEs chefredaktör Johanna Törn-Mangs via interaktiva media:

Törn-Mangs har tidigare låtit rensa bort forskningsdata i kommentarsfältet till YLEs Facebook-sida: Naturbetande "Madonna" kan bli köttindustrins räddning: "Vi behöver miljövänliga alternativ så konsumenterna får en chans att välja rätt" (YLE). En kommentar

Denna gång valde Törn-Mangs ämnesflykt följt av stonewalling - hen blev svaret skyldig.

PS. Senare samma kväll träffade jag Törn-Mangs då hon höll ett föredrag om YLE. Hon påtalade då att de var noga med att rätta ifall deras rapporteringen blivit felaktig. Det betyder att Törn-Mangs förväntas rätta de delaktigheter om kopplingen mellan kött och klimat som hon låit publicera i artikeln Naturbetande "Madonna" ... Liksom att uppmana Jungars att korrigera innehållet i sin artikel.

Man kunde också tänka att Törn-Mangs svarar på frågan varför en av hennes medarbetare använder ett citat från en 1900-talets värsta massmördare. DS.

Nästa bloggartikel: Expertpanel: Klimatförändringarna hotar mänsklig välfärd och planetens hälsa (HBL). En kommentar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).