Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Poesitävlingarna på HBLs redaktion fortsätter. Lagom till semestern kommer ytterligare ett av HBLs larm som för tankarna till världens undergång. Denna gång signerad Julia Lönnfeldt.
En braskande rubrik skanderar att 3 juni var den varmaste dagen någonsin. Sedan följer ett bindestreck och frasen: en dödsdom för människan och ekosystemet.
Länk till källan.
Men Julia Lönnfeldt/HBL har inte kommit på det här med värmerekord själva. Både Reuters och BBC har kablat ut exakt samma budskap.
Länk till källan.
Länk till källan.
Det visade sig att HBLs nya ägares svenska tidning - Dagens nyheter även kablade ut samma dystra budskap.
Länk till källan.
Redan 2018 skanderade HBL ut ett liknande utspel. Då var det HBL-anställda Peter Buchert som med den marxistiska per-kapita-modell hävdade att Finlands klimatavtryck var större än Kinas.
Länk till källan.
Man kan dels föreställa sig hur utspelet fick Finländare en masse att sätta både julskinka och glögg i vrångstrupen och att den förväntade julstämningen kom av sig, dels arbetet med ta fram den episka text som Buchert konstruerat.
Och så sent som förra sommaren kåserade Buchert om en påstådd värmebölja i Spanien - ett rekord redan då!
Man kan dels föreställa sig hur utspelet fick Finländare en masse att sätta både julskinka och glögg i vrångstrupen och att den förväntade julstämningen kom av sig, dels arbetet med ta fram den episka text som Buchert konstruerat.
Och så sent som förra sommaren kåserade Buchert om en påstådd värmebölja i Spanien - ett rekord redan då!
En kontroll av uppgifterna visade att Spanien varje sommar sedan 1864 haft samma topptemperatur. En så kallad trendlinje visade svag nedåtgående temperatur ...
Skrämsel har historiskt varit modellen när någon despot velat kontrollera massorna. Ett vanligt tema handlar om just Jordens undergång.
Skrämsel har historiskt varit modellen när någon despot velat kontrollera massorna. Ett vanligt tema handlar om just Jordens undergång.
På 1950-talet påstod Dorothy Martin att hon erhållit ett meddelande från planeten Clarion om att Världen skulle slukas av havet. Endast de som lydde hennes råd skulle räddas. Av ett rymdskepp!?
25 personer sålde sina tillhörigheter, tog av metallföremålen från sina kläder och följde Mrs Martin till en grotta. Där inväntade de nämnda rymdskepp.
När rymdskeppet inte dök upp påstod Martin att hon erhållit ytterligare ett meddelande, denna gång från Jordgudinnan. Eftersom alla varit så lydiga hade Jordgudinnan beslutat att rädda världen (Festinger, Riecken och Schacter, 1956/0228; Turner och Pratkanis, 1998).
På 1980-talet spådde några dysterkvistar att ögruppen Maldiverna snart skulle slukas av havet.
Länk till källan.
Sedan vår tideräknings början har det funnits ca 200 domedagsprofeter som förutspått Jordens undergång, inte sällan genom höjda havsnivåer.
De har en sak gemensamt: de har alla haft fel.
Den som läser dessa varningar, men saknar kunskap om saker som paleoklimatologi och kronostratigrafi, kommer sannolikt uppleva förhöjd stress. Detta förklaras rent psykologiskt av något som kallas negativity bias - tendensen att ägna mer uppmärksamhet åt negativ information än till positiv dito (Baumeister et al. 2001) och psykofysiologiskt av att binjurarna ökar produkten av kortisol. Så här skrev jag om kortisol och stress 2011:
När rymdskeppet inte dök upp påstod Martin att hon erhållit ytterligare ett meddelande, denna gång från Jordgudinnan. Eftersom alla varit så lydiga hade Jordgudinnan beslutat att rädda världen (Festinger, Riecken och Schacter, 1956/0228; Turner och Pratkanis, 1998).
På 1980-talet spådde några dysterkvistar att ögruppen Maldiverna snart skulle slukas av havet.
Länk till källan.
Sedan vår tideräknings början har det funnits ca 200 domedagsprofeter som förutspått Jordens undergång, inte sällan genom höjda havsnivåer.
De har en sak gemensamt: de har alla haft fel.
Den som läser dessa varningar, men saknar kunskap om saker som paleoklimatologi och kronostratigrafi, kommer sannolikt uppleva förhöjd stress. Detta förklaras rent psykologiskt av något som kallas negativity bias - tendensen att ägna mer uppmärksamhet åt negativ information än till positiv dito (Baumeister et al. 2001) och psykofysiologiskt av att binjurarna ökar produkten av kortisol. Så här skrev jag om kortisol och stress 2011:
Frisättning av kortisol blockerar Hippocampus - hjärnans och psykets kunskapsadministratörer (det finns en i varje hemisfär). Istället aktiveras amygdala och det som kallas fight-flight beteende (reptiltänkande) (Goleman, 2006).
Fight-flight är det som håller andra djur vid liv och detsamma gällde för vår art fram till att vi började bosätta oss och bygga byar och städer (Hodder, 2018).
Det förändrade beteendet hängde samman med att våra förfäders hjärnor under årmiljoner expanderat och gett utrymme för nya mentala förmågor - social kognition, exekutiva funktioner och konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Coolidge och Wynn, 2018; Diamond, 2013; Pringle, 2016; Schacter and Addis, 2007). Dessa mentala aktiviteter bygger på frisättning av dopamin som aktiverats när vi pekat uppmärksamheten framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002).
Utmaningen är att vårt reptiltänkande allt är på standby. Forskning visar också att upprepade meddelande från instanser vi har hög tilltro till får oss att ta till oss budskapet oavsett om det är sant eller falskt (Milgram, 1963; Tversky och Kahneman, 1973).
På 1970-talet lyckades brödinstitutet få svenska socialstyrelsen att uppmuntra folket att äta ofattbara 6-8 brödskivor om dagen. Minns också devisen i den gamla sången, allting går att sälja med mördande reklam, kom och köp konserverad gröt.
I Finland lyckades myndighetspersonal på THL, genom något som kallas North Karelia Project, fått människor att minska på konsumtion av smör och salt.
Fight-flight är det som håller andra djur vid liv och detsamma gällde för vår art fram till att vi började bosätta oss och bygga byar och städer (Hodder, 2018).
Det förändrade beteendet hängde samman med att våra förfäders hjärnor under årmiljoner expanderat och gett utrymme för nya mentala förmågor - social kognition, exekutiva funktioner och konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Coolidge och Wynn, 2018; Diamond, 2013; Pringle, 2016; Schacter and Addis, 2007). Dessa mentala aktiviteter bygger på frisättning av dopamin som aktiverats när vi pekat uppmärksamheten framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002).
Utmaningen är att vårt reptiltänkande allt är på standby. Forskning visar också att upprepade meddelande från instanser vi har hög tilltro till får oss att ta till oss budskapet oavsett om det är sant eller falskt (Milgram, 1963; Tversky och Kahneman, 1973).
På 1970-talet lyckades brödinstitutet få svenska socialstyrelsen att uppmuntra folket att äta ofattbara 6-8 brödskivor om dagen. Minns också devisen i den gamla sången, allting går att sälja med mördande reklam, kom och köp konserverad gröt.
I Finland lyckades myndighetspersonal på THL, genom något som kallas North Karelia Project, fått människor att minska på konsumtion av smör och salt.
När dessa idéer implementerades i de officiella kostråden började Alzheimer's-fallen öka dramatiskt. Idag är Finland:
- lågfettlandet nr 1
- världsledare när det gäller Alzheimer's:
(Länk till källan).
Alzheimer's kallas också typ-3 diabetes (Österberg, 2022).
Finland leder också självmordsligan i Fennoskandia plus Danmark. Så har det varit de senaste 33 åren. Självmord är det ultimata tecknet på oro.
2021, under kommunalvalet, var politikernas främsta tema att ta hand om den grasserande mentala ohälsan som ökade efter att Sanna Marin, tillförordnad statsminister 2019-2023, beslutat att stänga ner Nyland.
Sperber et al. (2010) menar att vi bör tillämpa epistemisk vaksamhet (EV) när vi läser ett meddelande. EV innebär att vara misstänksam mot själva budskapet liksom avsändarens syfte.
På liknande premisser föreslår Stanovich (2009) disjunktivt resonerande - att ta hänsyn till alla alternativ - innan man fattar beslut. Det är förstås omöjligt att ta hänsyn till allt, men det är möjligt att försöka ha ett brett perspektiv.
Och vi lägger till numeracy, att kvantifiera saker och ting, då ökar sannolikheten för att:
- oron dämpas
- att vi kan få en klarare bild över hur världens utveckling kommer att te sig.
Dessa kan tillsammans betecknas Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3).
No comments:
Post a Comment