Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Igår besökte jag Svenska teatern för seminariet Scenkonsten och klimatet.
Jag gillar att gå på teater. För länge, länge sedan åkte jag flera gånger från Uppsala till Stockholm för att gå på Dramaten. Eller, för att se specifika skådespelare. Mina favvisar: Ernst-Hugo Järegård (1928-1998), Margareta Krook (1925-2001) och Johan Rabeus. Jag gillade deras sätt att framträda. Ett framträdande som gjorde ett betydande avtryck i mitt sinne var Ernst-Hugo i Teatermakaren.
Det aktuella arrangemanget var skapat av Teatermakarna Joachim Thibblin, chef på Svenska teatern, och Dan Henriksson, chef för Klockrike teater.
Förutom att vara teatermakare har de också gemensamt att de med största sannolikhet saknar sakkunskap om saker som rör klimatet: paleoklimatologi, fysik, geologi och stratigrafi. Ändå gjorde de i programbeskrivningen uttalanden om just klimatet:
Teatermakarna Thibblin och Henriksson hade samlats kring övertygelsen att världen står inför en klimatkris och att teaterverksamhet har ett betydande så kallat klimatavtryck. Nu avsåg man att diskutera detta liksom att i olika framföranden illustrera hur man skulle mota klimatkrisens “Olle i grind”.
Seminariet modererades av teatermakaren Dan Henriksson och man hade bjudit tre talare:
Länk till källan.
Med vad har teater och scenkonst med klimat att göra? Och vad vet teatermakare om klimatet?
Första talare var Marina von Weissenberg, miljöråd på Miljöministeriet i Finland. Under framträdandet räknade hon upp en lista med de dryga femton hållbarhetsmål som överenskommits på flera av de internationella konferenser som arrangeras runt om i Världen.
von Weissenberg var mycket fokuserad på vad vi i västvärlden måste göra. Och trots att hon redovisade uppgifter om möten där Kina deltagit, redovisade hon inte Kinas klimatavtryck - ca 30 % av världens växthusgaser eller Finlands dito ~0,1 %. Notera att tydliga fakta som dessa:
- representerar den numeracy som är grunden för rationellt tänkande.
- tränger undan oro och ångest, något som enligt THL och Kela fått allt större utbredning i Finland sedan 2010.
Alexandra Uisman Otto säger under sitt framträdande att mötet med flickan Greta blev starten för hennes egen lärandeprocess om just klimat. Innan dess var hon naiv och okunnig. Hon uppmanade alla att läsa på. Det kallas bland annat disjunktivt resonerande att man kollar många olika källor. Notera motsatsen till Disjunktivt resonerande: dysrationalia.
Men Uisman Otto vittnesmål skvallrar om, eller åtminstone indikerar, att hon själv inte tillämpat disjunktivt resonerande, d.v.s. talat med experter som Lennart Bengtsson. Istället har Uisman Otto enligt egen utsaga förlitat sig på vad en flickan Greta påstått. Om jag förstod det rätt så har också Uisman Otto agerat spökskrivare åt flickan Greta för hennes klimatbok.
Följaktligen reciterade Uisman dystopiska prediktioner, med förevändningen att det var precis som det stod i IPCCs [1000 sidiga] rapport. Vid ett tillfälle nämnde Uisman Otto kryosfären, en av de fem sfärer som inkluderas i definitionen av begreppet klimat, men hon undvek av någon okänd anledning att nämna de övriga fyra!?
Sist ut var Tapio Säkkinen, som är ansvarig för scenlogistiken på Nationaloperan. I den rollen har man inkluderat miljöfrågor. Men trots att vi befinner oss på svenska teatern och Säkkinen behärskar engelska (han talade utmärkt Engelska under den paneldiskussion som följde på presentationerna), hade han beslutat sig för att göra sitt framträdande på uralisk-finska. Power-pointsen var dock på Engelska.
Uralisk-finska infördes i Finland av Ryssland (1810), efter att deras invaderat av den svenska fästningen Sveaborg den 3 maj 1808. Syftet var att splittra den västra och östra rikshalvan. Det väckte en fennomanrörelse som med utgångspunkt från nationalromantik strävade efter att skriva om Finlands historia. I det tankegodset reciterades att Finland alltid varit uralisk-finskspråkigt. (Dessförinnan, och ändå in på 1900-talet, var Finland i huvudsak svenskspråkigt. Till skillnad mot svenskan är uralisk-finskan inte besläktad med andra europeiska språk.)
På Helsingfors universitet gjorde man likadant, som regel inför en publik av internationella forskare från mer än 10 länder. Helt obegripligt förstås.
Effekten blir något som kallas stroop-effect - en mental fördröjning hos åhörarna när deras psyken försöker matcha informationen som förmedlas på de två diametralt olika språken.
Teatermakaren Dan Henriksson såg inget konstigt i detta. Följaktligen påtalade han därför inte för Säkkinen att han borde tala engelska. Istället satte sig Henriksson bredvid mig och simultantolkade. Det var en rätt märklig upplevelse.
Säkkinen var bra på siffror. Det betyder med största sannolikhet att han i betydande grad effektiviserat operans logiskt och övrig verksamhet. Effekten blir i så fall större finansiellt utrymme för den operativa verksamheten - opera. Men hans utspel om hur mycket koldioxid teaterverksamheten skapar var förstås bara nonsens. I vart fall ur ett vetenskapliga perspektiv.
Efter framträdandena blev det sedvanliga paneldiskussion. Och allt handlade om hur vi måste agera för att motverka den klimatkris estradörerna själva påtalat.
Det sägs att jag har viss expertis om vissa saker, t ex. hur psyket funkar (Österberg, 2004, 2012, 2018, 2021 a b), vilken näring vi behöver för att upprätthålla mental hälsa (Österberg, 2020) och den komplexitet som brukar kallas klimat (Österberg, 2021b, kapitel 4).
Minnen utgörs av ett komplex av deklarativa respektive icke-deklarativa instanser (Squire och Zola, 1996). Icke-deklarativa minnen ligger bortom vår medvetna kontroll och aktiveras automatiskt i situationer som när vi kör bil, dansar en utbyter information med andra i en konversation (Mercier och Sperber, 2011; Pinker, 2011).
Minnesforskning är komplex. Men det finns några saker som antas vara fundamenta:
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
-
Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är känsligt för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007):
Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem (Schacter och Addis, 2007, s. 774).När framtiden är oviss, som den ofta är, drabbas vi lätt av oro (Hirsh och Inzlicht, 2008). Och om någon påtalar fara å färde, då triggas negativity bias (Baumeister et al. 2001) vilket i sin tur triggar fight-flight beteende. Negativity bias är en så kallad mental fallgrop. Det finns över 200 stycken, t ex. bekräftelse-bias (Nickerson, 1998) och kognitiv dissonans (Festinger, 1957, 1961).
Bekräftelse-bias triggar ett beteende som kallas cherry-picking. Det betyder att man väljer ut referenser som passar den egna övertygelsen. Kognitiv dissonans, å andra sidan, innebär att två disparata mentala föreställningar trängs i ens sinne. De mentala representationerna motsäger varandra. Det triggar uppkomst av oro och ångest. Leon Festinger (1919-1989) myntade begreppet kognitiv dissonans efter att han tillsammans med Henry Riecken (1917-2012) och Stanley Schacter (1992-1997) studerat en domedagssekt där ledaren påstod att världen skulle slukas av stigande havsnivåer (Festinger et al. 1956/2008). På sidan tre har de skrivit denna berömda fras:
“A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point.”Värt att notera att sedan vår tidräknings början för ca 2000 år sedan har Jordens undergång utlovats ungefär 200 gånger. Alla prediktioner har dock visat sig vara fel. Det är värt att notera att under en konferens i Helsingfors under 2022 varnade en direktör från undervisningsministeriet att PISA-rankingen var falsk och att finländska barn inte klarar läsförståelse och numeracy. Eftersom barns kognitiva utveckling grundläggs i hemmet under de första levnadsåren (Arden et al. 2014; Baumrind, 1966; Hart och Risley, 1995; Gopnik, 2016), indikerar det att finländska vuxna, eller de föräldrar som påverkar barns kognitiva utveckling under de första levnadsåren, även saknar förmågan att tänka rationellt. Till ska läggas att Kela/THL larmat om att att finländarna fysiska och mentala hälsa fallit sedan 2010 (Österberg, 2023).
För att kunna fatta kloka beslut föreslår jag Rationellt Entreprenöriell Tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3). Modellen består av tre etablerade teorier:
- Epistemisk vaksamhet - att vara misstänksam mot en avsändare och syftet med budskapet (Sperber et al. 2010).
- Disjunktivt resonerande -ta alla aspekter i beaktande (Stanovich, 2009).
- Numeracy - förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).
Då kan man ta reda och internalisera definitionen på klimat:
“en process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären”.Vid starten på den Kambriska explosionen, då synligt liv började framträda, var koldioxidhalten 5000 -7000 ppm, syrehalten var 4-10 % och temperaturen ca 50 % högre jämfört med idag. Sedan dessa har 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar, syrehalten fördubblats och det har bara blivit kallare (Österberg, 2021 b).
När jag under frågestunden tog upp just den aspekten inledde von Weissenberg vad som närmast kan beskrivas som en verbal variant på “katten kring het gröt”. Det blev en lååååånga utläggning av saker som inte hade med frågan att göra. Eller som man brukar säga, hon blev svaret skyldig.
Jag är säker på att jag lyfte handen för att ställa ytterligare frågor, men vis om hur episodminnet funkar måste jag kolla i inspelningen för att klargöra den saken.
Och när jag åter ville ställa frågor fortsatte teatermakare Henriksson att ignorera mig. Till slut, alldeles i slutet gav han mig ordet, under förevändningen att jag fick fatta mig kort.
Men precis innan jag skulle ställa frågan började Uisman Otto orera om något som den föregående frågeställaren lyft fram (för övrigt ordföranden för teaterns styrelse om jag fattade det hela rätt). Det var abstrakt och verkade aldrig ta slut.
När jag tills slut fick ordet frågade jag Uisman Otto en rätt självklar fråga: om hon hade kollat om de tipping point-prediktioner hon talat om (McKay et al. 2022) överensstämde med observerbara data?
Ur ett vetenskapligt perspektiv är det här ett rätt självklart steg.
Det blir om inte annat tydligt när man noterar David Armstrong McKays språkbruk i rapporten:
Skillnaden är att det görs via matematiska modeller, en så kallad Monte Carlo iteration, eller “gissa med algebra”. Iteration betyder upprepa och det sker som regel tusentals gånger. PRediktion brukar funka rätt bra när man ska gissa vädret på kort sikt, men redan 10-dagarsprognosen brukar som bekant falla platt.
Många imponeras dock av den här typen av manövrar. Men i grund och botten är det fortfarande en avancerad gissning om den framtid ingen vet speciellt mycket om.
Dock kan man reda ut detta genom att beakta paleoklimatologiska data. Varför presenterade inte Uisman Otto dessa i relation till McKay & Co prediktionsdata?
Istället för att svarade hävdade Uisman Otto att hon inte förstod av jag menade. Ska man misstänka att hon inte ville svara på grund av någon bias? En koll i McKay et al. 2022 indikerar att Uisman Otto tillämpat så kallad Cherry picking som en funktion av bekräftelse-bias.
Teatermakaren Henriksson, som även modererade panelen, menade att min fråga var för komplicerad. Därmed avvisade han den. Man kan säga att Henriksson misslyckades med att skapa entrainment i den dialog han själv lyft fram som viktig innan seminariet startade. Hade Henriksson, Uisman Otto och de andra drabbats av dysrationalia?
Oavsett vilket var seminariets första del avslutad. Några av oss gick till foajén där kaffe och kanelbullar serverades. Där inleddes intressanta diskussioner. Marina von Weissenberg deltog. Vi blev aldrig riktigt överens, annat än att vi hade ett trevligt samtal (entrainment). En herre som ifrågasatt en grej jag sagt under seminariet blev kvar tillsammans med mig och vi fortsatte diskussionen i flera timmar. Man kan säga att vi fann entrainment.
När vi skulle lämna för att gå till ett annat evenemang som arrangerades av Svenska litteratursällskapet passerade vi teatermakaren Henriksson. Han satt och åtnjöt ett glas skumvin och en bit kaka.
Det blir om inte annat tydligt när man noterar David Armstrong McKays språkbruk i rapporten:
“These changes may lead to abrupt, irreversible, and dangerous impacts with serious implications for humanity. Armstrong McKay et al. present an updated assessment of the most important climate tipping elements and their potential tipping points, including their temperature thresholds, time scales, and impacts. Their analysis indicates ...Ergo. McKay & Co gör en så kallad prediktion, d.v.s. en av de fyra typerna av prospektivt tänkande. Datorkörningen härmar således psykets förmedling av information framåt i tiden för beräkningar av den framtid vi inte vet speciellt mycket om.
Skillnaden är att det görs via matematiska modeller, en så kallad Monte Carlo iteration, eller “gissa med algebra”. Iteration betyder upprepa och det sker som regel tusentals gånger. PRediktion brukar funka rätt bra när man ska gissa vädret på kort sikt, men redan 10-dagarsprognosen brukar som bekant falla platt.
Många imponeras dock av den här typen av manövrar. Men i grund och botten är det fortfarande en avancerad gissning om den framtid ingen vet speciellt mycket om.
Dock kan man reda ut detta genom att beakta paleoklimatologiska data. Varför presenterade inte Uisman Otto dessa i relation till McKay & Co prediktionsdata?
Istället för att svarade hävdade Uisman Otto att hon inte förstod av jag menade. Ska man misstänka att hon inte ville svara på grund av någon bias? En koll i McKay et al. 2022 indikerar att Uisman Otto tillämpat så kallad Cherry picking som en funktion av bekräftelse-bias.
Teatermakaren Henriksson, som även modererade panelen, menade att min fråga var för komplicerad. Därmed avvisade han den. Man kan säga att Henriksson misslyckades med att skapa entrainment i den dialog han själv lyft fram som viktig innan seminariet startade. Hade Henriksson, Uisman Otto och de andra drabbats av dysrationalia?
Oavsett vilket var seminariets första del avslutad. Några av oss gick till foajén där kaffe och kanelbullar serverades. Där inleddes intressanta diskussioner. Marina von Weissenberg deltog. Vi blev aldrig riktigt överens, annat än att vi hade ett trevligt samtal (entrainment). En herre som ifrågasatt en grej jag sagt under seminariet blev kvar tillsammans med mig och vi fortsatte diskussionen i flera timmar. Man kan säga att vi fann entrainment.
När vi skulle lämna för att gå till ett annat evenemang som arrangerades av Svenska litteratursällskapet passerade vi teatermakaren Henriksson. Han satt och åtnjöt ett glas skumvin och en bit kaka.
För den som lät blicken vila på bardisken där kaffe och kanelbullar tidigare dukats upp, kunde se att man nu ställt fram flaskor med skumvin och lite annat smått och gott. Avsåg Henriksson & Co att på detta sätt dämpa krisen?
Jag, sannolikt den enda forskaren i salen, frågade Henriksson varför:
Paradoxen var att teatermakaren Henriksson gjort precis tvärtom när han avvisade min, forskarens, fråga till [osakkunniga] panelen. Senare på kvällen promenerade jag till G18 där Henrikssons Klockrike teater satt upp en föreställning inspirerad av agronomen och Ekonomie doktorn Johan Rockström. Jag anlände sent och dörrarna var tyvärr stängda. Jag dröjde mig dock kvar en stund utanför festsalen där föreställningen gavs.
Jag, sannolikt den enda forskaren i salen, frågade Henriksson varför:
- han avvisat min fråga
- varför han valt personer som utgick från vad flickan Greta hävdade? Henriksson svarade då med ett så kallat pillemariskt leende:
Paradoxen var att teatermakaren Henriksson gjort precis tvärtom när han avvisade min, forskarens, fråga till [osakkunniga] panelen. Senare på kvällen promenerade jag till G18 där Henrikssons Klockrike teater satt upp en föreställning inspirerad av agronomen och Ekonomie doktorn Johan Rockström. Jag anlände sent och dörrarna var tyvärr stängda. Jag dröjde mig dock kvar en stund utanför festsalen där föreställningen gavs.
 |
| En rödbelyst tavla i trappan upp till festsalen där föreställningen gavs. Foto: Peter Österberg, 2023. |
Musiken var bra, men skådespelarnas verbala uttryck förde tankarna till Dantes inferno och ångest.
Vi människor har skapat en klimatkris genom att addera orden klimat och kris. Få människor, inklusive teatermakarna och talarna på konferensen har en susning om vad klimat är.
Kris, å andra sidan, innebär de mentala utmaningar som främst uppstår som en funktion av påståenden om världens undergång, vilket ökar den mentala ohälsan i hemmen. Det ökar risken för relationsaggressivitet (psykiskt våld) (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). I Finland har de mentala utmaningarna ökar varje år sedan 2010. 2023 rapporterade finska skolbarn att de utsatts för psykiskt våld hemmen.
Epilog. Allmänheten har lärt sig att tro på flickan Greta Thunbergs utspel om klimatet som inkluderar kravet att skolbarn ska skolka 20 % av undervisningstiden. Det betyder att de inte tillämpat Rationellt Entreprenöriellt Tänkande.
Gretas mamma, Maggan Ernman, har i media berättad om sina mentala utmaningar och relationskonflikt mot pappan. Det har sannolikt lett till att döttrarna drabbats av Complex Childhood trauma (CCT). De mentala utmaningar som följde tvingade henne att hoppa av skolan och under perioder slutade hon äta. Mamma Ernman berättade i två intervjuer hur hon sökte med ljus och lykta efter en förklaring, och funnit den! Men inte hemma (enligt egen utsaga var det ju hon som var problemet). Att skylla ifrån sig på det här sättet brukar kallas attribueringsfel. Och det brukar inkludera vetskapen om att man har fel. Det möjliggör uppkomst av kognitiv dissonans vilket triggar oro och ångest (Festinger, 1957, 1961).
Först menade mamma Ernman att skolan inte uppmärksammade tystlåtna och lite inåtvända barn. Senare menade hon att det var det tvärtom - skolan uppmärksammade inte sociala och utåtriktade barn. Mamman gick också runt till olika terapeuter för att få den diagnos hon ville att barnen skulle ha. Det hela slutade med att hon attribuerade familjens problem på planeten (Jorden).
Det hela kröntes med att mamman skrev en bok om familjens kris där hon parafraserade Ingemar Bergmans Scener ut ett äktenskap - Scener ur ett hjärta. Längst bak tackar hon en rad människor, inklusive Miljöpartisten och väderpresenteratören Pär Holmgren. Han ska har agerat “tutor” åt barnen och för dem sin syn på klimatet.
Här infinner sig en liten anekdot. Holmgren och jag är gamla klasskamrater och vid några tillfällen har vi träffats för att diskutera frågor som rör klimat. Och trots att Holmgren är en inbiten Marxist och därmed motståndare till den marknadsekonomi som trängt undan fattigdom och gjort världen till en drägligare plats att leva på, har våra pratstunder varit givande. Det betyder att entrainment - rytmisk synkronisering av beteende (Borie, 2017) infunnit sig och vi har kunnat resonera - utbyta idéer genom språk.
Som jag minns det hade Holmgren också en negativ, för att inte säga fientlig attityd, mot Lennart Bengtsson, som vid tiden för våra samtal innehade en professor i dynamisk meteorologi vid Max Plank-institutet. Man kan utan att överdriva drista sig till att hävda att Dr Bengtsson är klimatexpert. Holmgren, som själv inte disputerat, förlitade sig istället på agronomen och Ekonomie Doktor Johan Rockström, som också innehar en professur, men speciellt Anders Wijkman, vid tiden var ordförande i Romklubben.
Runt 2015 bad Holmgren mig om hjälp, en kompis till honom som drabbats av relationsproblem (mamman hade tagit deras barn och flyttat hem till västgötaslätten).
2018 mailade Holmgren mig och ställde frågor om klimatpsykologi ...
Österberg (2018). “Perception versus facts . Climate Psychology and Progressophobics
Hösten 2018 dök flickan Greta upp utanför Sverige Riksdagshus på Helgeandsholmen med en plakat som uppmanade barn att skolka 20 % av skoltiden.
Jämför utvecklingsländer som Afghanistan, där barn, speciellt flickor, drömmer om att få gå i skola. Skolan är ju den institution som tar över efter föräldrarna och bygger på den akademiska bildning som ger barnen självständighet (Gopnik, 2016). I religiöst autokrata länder är det nyckeln till frihet (Stoet och Geary, 2018).
När flickan Greta började göra sina framträdanden kände jag igen innehållet från de samtal jag haft med hennes “tutor” - Holmgren.
Informationen hade alltså traderats från Anders Wijkman och Romklubben, agronomen och ekonomen Johan Rockström, via marxisten Pär Holmgren till Ernmans barn. Det hela var förstås skickligt genomtänkt ur ett marknadsföringsperspektiv.
Holmgren, Rockström och Wijkman är tre medelålders bleka män, och var och en av dem har fått utstå kritik för sina utspel. Att i det läget anlita ett barn som dessutom ser betydligt yngre ut än sin kronologiska ålder, och vars mamma i media påtalat att hon lider av mentala utmaningar, torde kunna betraktas som etiskt utmanande.
Lästips:
Österberg (2019). “Perception versus facts” Is School Strike for Climate just another Doomsday Prophecy? (UH).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment