Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Vittnesmål gör gällande att Helsingfors och Åbo blivit allt otryggare. Personer vittnar om gäng som attackerar människor.
Gatuvåld är en form av antisocialt beteende som börjar utvecklas under de fyra första levnadsåren (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001), typiskt i hem där personal inom socialtjänst, polis och domstolsväsendet hjälpt eller coachat kvinnor som är mammor att isolera barn från garanten för emotionell och social anpassning – pappan.
Fenomenet kallas relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet). Sedan 1970 – talet är det känt att våld i nära relationer fördelas enligt följande:
- Fysiskt våld är jämnt fördelat mellan könen. Det betyder att kvinnor står för hälften av förekomst och skador (en del forskare menar att de står för majoriteten).
- Dödligt våld i nära relationer drabbar lika osannolikt barn, kvinnor och män (0,000005). Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet) inklusive vårdnadsbråk och Föräldraalienation, är typiskt kvinnligt.
2004 godkändes min magisteravhandling i socialpsykologi:
“Denna studie avser att studera om 14 – åriga ungdomars anpassning, med avseende på interna problem, externa problem, och problem med avseende på skolanpassning hänger samma med att leva med en eller två föräldrar. Denna generella frågeställning ger upphov till ett antal specifika frågor:Slutsatserna visade att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa, har bättre mental funktion och hälsa (exekutiva funktioner) jämfört med barn som växer upp med mamma Österberg, 2004).
Spelar det någon roll för skilsmässobarns anpassning:
Frågan ställs också i studien om de skillnader som kan spåras under punkterna 1 – 5 ovan kan förklaras av de emotionella relationerna till föräldrarna. Studiens grundläggande hypotes är att de skillnader som man kan spåra mellan barn som lever barn i intakta familjer och barn till separerade föräldrar med avseende på punkterna 1 till 5 kan förklaras av de existerande emotionella relationerna till föräldrarna”.
- om de bor hos mamma eller pappa efter separationen?
- om mamma eller pappa etablerat en ny partnerrelation efter separationen?
- om de bor på mer än ett ställe efter separationen?
- hur ofta de träffar umgängesföräldern efter separationen?
- om de är delaktiga i beslutet om hur ofta de skall träffa umgängesföräldern?
“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (Österberg, 2004, s ).Exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Diamond, 2013; Elliott, 2003; Lezak, 1982).
Det konvergerar med annan forskning. Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappan vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014).
Beslutet att godkänna min magisteravhandling fördröjdes i närmare två år. Skälet var att examinatorerna hade förutfattade åsikter om att mamma-barnrelationen var en självklar premiss.
De kan ha influerats av den trend som blossat upp i mitten på 1990 – talet efter att den svenska regeringen rekryterat den norska marxist-feministiska sociologen Eva Lundgren.
Lundgren drev en tes som gick på tvärs med etablerad forskning om våld i nära relationer. Och trots att det fanns validerade instrument för att mäta förekomst av våld i nära relationer och dess könsfördelning, valde Lundgren att tillsammans med gynekologen Gun Heimer, socialtanten Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westertrand från den mansfientliga intresseföreningen ROKS, att designa en egen enkät. Och när de samlade in data exkluderades män. Resultatet blev det närmast skönlitterära alstret Slagen dam (2001).
Boken fick hård kritik av experter, men det hindrade inte personal vid olika myndigheter, speciellt Brottoffermyndigheten som sponsrat boken, att marknadsföra den.
2005 anade Uppsala universitet ugglor i den berömda och genomförede en granskning av Lundgrens arbete. Så skriver (Hagekull, 2005), å Uppsala universitet vägnar:
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Men istället för att varna för Slagen dam, verkar det som att Lundgrens, Heimers och ROKS idévärld inkluderades på socionomprogrammen. Det ledde till en våg av hat mot pappor.
Här är ett krux. 2010 träffade jag barnpsykiatrins fader, sir Michel Rutter (1933 – 2021), på en konferens om antisocial beteendeutveckling. Vi diskuterade resultaten i min magisteravhandling. Dr. Rutter: "- du har helt rätt, men det är en het politisk potatis" [sic].
2022.
- Trots flera påstötningar vägrar den aktuella föreståndaren för Brottsoffermyndigheten Anders Alenskär att ta bort boken från deras hemsida.
-
De fyras idéer nådde även Finland. Och trots flera fall där mammor misshandlat och dödat sina barn, samt dödat barnens pappa, viker sig finska myndigheter inte en tum.
-
I april 2022 sa Helsingforspolisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen.
- Månader därefter rapporterade finsk media att finska socialtanter i Helginfors isolerat en pojke med sin mamma på ett så kallat skyddshem. Där mördade mamman pojke, en lite kille som aldrig kommer att då uppleva sin 13-årsdag.
Socialtanterna själva kallar Bskyddhemmen för'anstalter för kvinnor men mentala utmaningar', kallas officiellt för "Barnskyddet". Det var det andra kända fallet. Hur stort är mörkertalet?
Länk till källan.
Ledningen för nämnda Barnskydd kände till att den aktuella mamman, liksom de andra mammorna som vistas där, hade/har mentala problem, sannolikt Borderline personality disorder. Ändå vägrar de skydda barnen från dessa kvinnor. Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).
Helsingforspolisen var dock oförmögen att hitta den skyldiga!? Det betyder att trots det uppenbara, vilket personal inom polis och åklagare anhålla de ansvariga på socialtjänsten/Barnskyddet.
Någon månad senare var det dags igen. En mamma i Borgå försökte slå ihjäl sin 5-åriga son.
Länk till källan.
Om personalen inom socialtjänst, polis och domstolar gjort sitt jobb, då hade grabben i Borgå sluppit bli misshandlad av sin mamma och grabben i Helsingfors hade fortsatt att leva och Helsingfors och Åbo sluppit oroa sig för gatuvåld.
Lästips:
Finland retains Life-satisfaction title, suicide remain highest among the Nordic countries, and children have mental issues due to [women's] home conflicts
Finns' ability to function is weakening (Helsingin Sanomat): Finnish THL and KELA confirms my warnings from 2019 and onward
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=164) – en lista med historiska och aktuella händelser
Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=141), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X
No comments:
Post a Comment