Analys: Vi låtsas att Europa inte brinner (Buchert, HBL). Stämmer uppgifterna? Det verkar inte så

Enligt Peter Buchert på HBL, är folk berörda över att skogar brinner, att vattendragen torkar och att dricksvattnet sinar. Denna tricolon kröns av påståendet att det ska vara rekordvarmt i Spanien. För dessa och tidigare utspel har Buchert erhållit ett pris till minne av Topelius. Vår art är känsliga för negativ information. Under årmiljoner höll det dem vid liv på Savannen. På senare tid (sedan renässansen, typ!) har världen blivit en betydligt bättre plats att leva på. Paradoxalt har mediakollektivet sedan 1990 i allt större utsträckning börja tillämpa principen “If it bleeds it leads”. Genom att tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande visar det sig att Bucherts tidigare och aktuella utspel saknar konsistens med validerad vetenskap. Information från undervisningsministeriet visar att finska barn inte klarar lösförståelse och numeracy. Det indikerar att deras föräldrar saknar detsamma och att deras uppväxtförhållanden har vissa frågetecken. Bucherts utspel ger upphov till frågan: Varför fortsätter HBL publicera domedagsprofetior?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets Peter Buchert, med tidigare intresse för vetenskap, har åter skaldat:

Länk till källan

“Skogar brinner, vattendrag torkar ut och dricksvattnet sinar i det klimat som är det nya normala i Europa. Men folk fortsätter oberört att ta flyget på semestern och makthavare kan låtsas att de bygger en hållbar framtid.”

Men hjälp av retorikens trikolon skapar Buchert en rytm i texten som ger upphov till entrainment - rytmisk synkronisering av beteende.

Redan 2018 författade Buchert eposet Finlands små klimatutsläpp lämnar stort avtryck för att vi är så få.

I det eposet nämner också Buchert information som har karaktären av numeracy och som är viktig att kommunicera till läsarna:

Man fick intrycket att Buchert påstod att Finlands klimatavtryck (0,1 %) skulle vara större jämfört med Kinas dito (30 %).

Exakt hur Buchert räknade då eller hur han tänkt redovisas inte. Och istället att fortsätta redovisa fakta gav sig Buchert in i ett process som närmast liknar hermeneutik; ord som ansvar, illusioner och moral formar texten som nu fått formen av ett epos.

Dagen efter publicerade jag min [vetenskapliga] kommentar på Bucherts utspel: Så skiljer sig koldioxidavtrycket mellan Finland och Kina (UH). En kommentar.

I augusti 2021 intervjuade Buchert en ingenjör: “Finland kan nå målet, men det finns många hinder på vägen”

Jag kommenterade saken samma månad; “Finland kan nå målet, men det finns många hinder på vägen” (HBL/Buchert). Några kommentarer

I februari 2022 återkom Buchert med: Expertpanel: Klimatförändringarna hotar mänsklig välfärd och planetens hälsa.

Jag kommenterade saken i mars 2022:Expertpanel: Klimatförändringarna hotar mänsklig välfärd och planetens hälsa (HBL). En kommentar

I sitt senaste epos har Buchert valt en film som referens. Hen har också bakat in ordet analys i rubriken. Tillsammans blir det:Analys: Vi låtsas att Europa inte brinner.

En intressant aspekt är att Buchert tidigare titulerat sig, och jag citerar:

“reporter med fokus på samhälle, miljö och vetenskap” [Sic].

Jag länkande till sidan med nämnda information. När jag nu trycker på länken kommer följande upp:

Vad hände?

Samma år tilldelades Peter Buchert Topeliuspriset. På bilden ses han, med en kysk blick för övrigt, titta fram bakom lövträden med följande devis:

Man får alltså intrycket att Buchert vill hjälpa läsaren se ljuset i mörkret och att han inte vill pådyvla dem några idéer om hur de ska agera. Motiveringen till priset lyder:

“Hans miljöjournalistik är i en klass för sig”

.

En klass för sig i SvenskFinland. Vad betyder det?

När man läser Bucherts samlade verk, tar in att han abdikerat från rollen som “reporter med fokus på samhälle, miljö och vetenskap” men också erhållit Topelius-priset, blir det lite spretigt. Samtidigt kvarstår samma undran: varför?

Varför gör Buchert utspel om att 01,% skulle vara större än 30 %, att jordbruket och produktion av animaliskt mat skulle vara negativt för klimatet och varför genererar dessa utspel ett pris med motiveringen:

“Hans miljöjournalistik är i en klass för sig”?

Vi människor är sårbara för negativ information. Om vi nås av två meddelanden, ett negativt och ett positivt, med samma vikt, då väljer vi automatiskt det negativa meddelandet. Fenomenet kallas negativitet bias (Baumeister et al. 2001) och utgör en av drygt 200 mentala fallgropar.

Negativity bias har hängt med vår art sedan våra förfäder bodde på den Afrikanska savannen. Då var negativity bias viktigt för överlevnad. Om ett lejon anföll, då var det inte läge att reflektera över olika handlingsalternativ. Istället följde man principen: hellre fly an illa fäkta eller flight - fight. (Vi kan fortfarande se effekten av flight - flight när polisen jagar någon,  t ex. med bil. Allmänheten förundras över varför den som jagas inte stannar, vilket demonstrerar avsaknad av kunskap om hur vår arts psyke fungerar.)

Samtidigt har världen blivit ett allt bättre plats att leva på (Pinker, 2011, 2018):

1. Fattigdomen är rekordlåg - varje dygn de senaste 25 åren har fler än 125 000 medmänniskor tagit sig ur extrem fattigdom. F
2. ler barn firar sin 5-årsdag än någonsin. 
3. Sahara krymper
4. Stora barriärrevet mår toppen
5. Isbjörnarna är så många att de utgör problem för deras grannar - människorna.
6. m fl.

Trots att världen blivit en bättre plats att leva på har medias rapportering blivit allt mer negativt:

The data scientist Kalev Leetaru applied a technique called sentiment mining to every article published in the New York Times between 1945 and 2005, and to an archive of translated articles and broadcasts from 130 countries between 1979 and 2010. Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific.

Putting aside the wiggles and waves that reflect the crises of the day, we see that the impression that the news has become more negative over time is real. The New York Times got steadily more morose from the early 1960s to the early 1970s, lightened up a bit (but just a bit) in the 1980s and 1990s, and then sank into a progressively worse mood in the first decade of the new century. News outlets in the rest of the world, too, became gloomier and gloomier from the late 1970s to the present day.

Fenomenet kallas if it bleeds it leads (Leetaru, 2019; Pinker (2018).

Nåväl, Buchert är inte vetenskapsman och har raderat ordet vetenskap från sin profil (hoppas hen inte skyller det på mig). Eller så var det hans chef - Erja Yläjärvi - som beslutade att göra det. Buchert är, liksom sina kollegor, kort och gott rapportör inom media.

Och det som händer när man granskar deras rapportering från ett vetenskapligt perspektiv, är det uppstår divergens. Och det är förstås ok, i vart fall om man frågar Heterodox Academy. Se också denna kort video (3 minuter) Heterodox Academy: What is Viewpoint Diversity?

Buchert, liksom kollegan Fagerholm, verkar dock sätta sig på högre hästar än vad deras respektive yrkesroller medger. Deras respektive epos för tankarna till retoriken - konsten att övertyga (det verkar som de suttit och haft typ rim-stuga).

I Bucherts text ser man det som kallas tricolon - att utifrån tre fraser skapa en rytm. Denna rytm ökare chansen att det upstår entrainment vilket i sin tur ökar sannolikheten att läsaren tar till sig budskapet. Kombinationen 'if if bleeds it' leads och tricolon triggar igång vår arts emotioner.

I rubriken till den aktuella texten har Buchert också använt ordet analys som, liksom anatomi (av grekiskans anatemno), betyder dela upp. Det är synonymt med dekonstruera. Man bryter ner ett koncept i dess delar för att skapa sig en förståelse för helheten. Inget konstigt. Så här skriver Buchert.

I vetenskapliga sammanhang används både explorativt och analytiskt tänkande. För båda gäller validering - att det stämmer med verkligheten. Det betyder att man kollar att tre saker är uppfyllda:

• validitet - att man mäter det som avser att mätas (det finns flera undergrupper)
• Reliabilitet - att det man påstått kan motstå slumpinflytande. Det betyder att om man mäter igen, då ska resultatet blir ungefär detsamma - lika.
• Representativitet - att eventuell inferens, att det man funnit i det urval man gjort representerar helheten - är allmängiltigt.

Och för att undvika att falla i mentala fallgropar, d.v.s. att bli dysrationell - oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (Stanovich, 1993) vinner vi på att applicera Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Konceptet bygger på tre etablerade teorier:

1. Epistemiskt vaksamhet - att man är misstänksam mot ett meddelande och avsändarens syfte (Sperber et al. 2010).
2. Numeracy förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brook och Pui, 2010).
3. Disjunktivt resonerande - att man tar hänsyn till alla möjligheter (Stanovich, 2009).

Det finns två aspekter i Bucherts senaste epos att ställa frågor om:

1. värmen i Europa
2. antalet dödsfall som en funktion av naturkatastrofer.

Buchert nämner Frankrike, Spanien och Tyskland. Jag tittar på Spanien. Buchert valde en kort intervall - jag valde ett längre dito (1864-2021).

En titt på siffrorna (numeracy) visar att temperaturtrenden i Spanien pekar svagt nedåt (se bild nedan).

Länk till källan.

Här skönjer man inför sitt inre öga den gamla devisen - en bild säger mer än tusen ord. Där Buchert använder '1000 ord' och trikolon, förvisso i mediocris, för att i vad som närmast liknar den hermeneutika spiralen dramatisera sitt epos, visar diagrammet en annan bild. Från 1864 har det inte hänt så mycket och trendkurvan indikerar dessutom att temperaturen förväntas sjunka.

För den vars kunskapstörst är stor, adderar jag även medelvärdet (45,7 grader Celsius) och standardavvikelsen (0,80) för perioden (1864-2021).

Beträffande dödsfall så nämner Buchert siffran 250. Det ser ju hemskt ut!

Jag använde Our World in Data och tittade på deras sammanställning av antal döda som en funktion av katastrofer. Eftersom data fanns tillgängliga för Frankrike, Spanien och Tyskland redovisar jag data för dessa tre länder:

Buchert pekar ut 2021 som ett extra mörkt år, och nu finns inte 2021 med i Our World in datas sammanställningen. Men när man gör den här typen av observationer är det inte enstaka år som är av intresse utan förändring över tid. Helst lång tid. Och det verkar som att dödsfallen minskat över tid i betydande grad. (Om jag använt Buchert ansats hade jag valt att skriva om år 2003 då dödsfallen peakade. Men i vetenskapliga sammanhang ska man beakta representativitet. 2003 är en så kallad outlier.)

Det finns andra perspektiv.

Samma mönster. Och om vi lyfter blicken ytterligare ser man följande:

Den globala trenden är densamma. Det sistnämnda har återkommande lyfts av Dr. Björn Lomborg. Dessvärre har HBL genom Torsten Fagerholm, och jag citerar åter:

"dissekerat Lomborgs skenargument i detalj [Sic]".

Det skedde i Fagerholm epos Vindäventyr i potens som jag kommenterade ur ett vetenskapligt perspektiv: Vindäventyr i potens (Fagerholm, HBL): En kommentar.

Ergo. Temperaturen har inte förändrats i Spanien sedan 1864 och trendkurvan indikerar att den förväntas sjunka. Dödsfall som funktion av naturkatastrofer har minskat närmast exponentiellt under 1900-talet.

Hur kommer det sig att mediapersonal inte kan rapportera om det?   

I maj i år deltog jag i en konferens. Där talade en direktör från undervisningsministeriet. Hen frågade om vi kände till Pisa och Finlands [höga] position i den rankingen?

 
Alla nickade jakande.

Den stämmer inte, fortsatte hen. Finland har stora problem med att barn inte klarar numeracy och läsförståelse.

Läsförståelse handlar förstås om att kunna förstå den text man läser, men vad är numeracy?

Numeracy är förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp - och är tillsammans med epistemisk vaksamhet och disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009) grunden för Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, jap 3).

Läsförståelse och numeracy formas som en funktion av emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling. Denna anpassning och utveckling är som intensivast under en individs fem första levnadsår och manifesteras under tonåren och i vuxenlivet. Papparelationen har en avgörande betydelse Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae, 2021; Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Man frågar sig var för HBL fortsätter publicera domedagsprofetior?

 
Jag har tidigare ställt frågan, och tvingas göra det igen? Vad gör de på HBLs redaktion efter tre?

Lästips:Varför låter HBL Mika Salminen utfärda en domedagsprofetia under semestern? Om “sentiment mining” och mentala fallgropar & ohälsa  

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).