Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I två artiklar skriver personalen hos HBL dels om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) (Ingemo Lindroos) dels om neuropsykiatrisk störning (Susanna Ginman). Den första artikel är publicerad på nyhetsplats och den andra på ledarsidan.
Länk till källan
Lindroos inleder enligt följande:
Lindroos intervjuar Nina Hovén.
Hovén är ordförande för:
Länk till källan.
det framgår inte om Hovén kan något om sakfrågan, men hon säger följande:
Hovén är besviken över att ADHD inte nämns utan att lagen använder begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Det för tanken till Susanna Ginman som skriver följande i sin ledarkrönika:
Ginmans krönika är svepande men tar inledningsvis upp att personer över 65 år exkluderats i den nya lagen.
Det blir en så kallad klipphängare ...
Som alltid när man ska göra analyser av den här typen av komplexa knutar kan man använda Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3). Modellen består av tre teorier:
- Epistemisk vaksamhet - att vara misstänksam mot en avsändare och syftet med budskapet (Sperber et al. 2010).
- Disjunktivt resonerande -ta alla aspekter i beaktande (Stanovich, 2009).
- Numeracy - förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).
Den första frågan är förstås: vad är Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)?
Översatt till svenska:
ett beteendesyndrom som kännetecknas av den ihållande närvaron av sex eller fler symtom som involverar (a) ouppmärksamhet (t.ex. misslyckande med att slutföra uppgifter eller lyssna noggrant, koncentrationssvårigheter, distraherande) eller (b) impulsivitet eller hyperaktivitet (t.ex. att slänga ut svar; otålighet ) ; rastlöshet; pirrande; svårigheter att organisera arbetet, turas om eller sitta; överdrivet prat; springa omkring; klättra på saker). Symtomen, som försämrar social, akademisk eller yrkesmässig funktion, börjar uppträda före 7 års ålder och observeras i mer än en miljö. ADHD har fått en mängd olika namn genom åren, inklusive den fortfarande vanligaste uppmärksamhetsstörningen (ADD).Det första man uppmärksammar är ordet syndrom som betyder fler observerade symptom som tycks konvergera men som också kan kollapsas till två övergripande kategorier:
- (a) ouppmärksamhet.
- (b) impulsivitet eller hyperaktivitet.
Den här diskussionen har dryftats i många år.
Läkare med specialisering på psykiatri tenderar att se på fenomenet som neurologiskt. Det hänger samman med att deras utbildning på läkarprogrammet riktar in sig på fysiologi och att de därmed kan skriva ut amfetaminderivat.
Psykologer, å andra sidan, tenderar att betrakta fenomenet som störning av emotionell och social anpassning.
Den här skiljelinjen är viktig eftersom receptet på lösningar skiljer sig åt.
En tredje fråga är: hur stor är den sannolika utbredningen av neurologiska störningar respektive störningar i av emotionell och social anpassning inom vår art - Homo Sapiens Sapiens?
En aktuell review av “neuroutvecklingsstörning” (Neurodevelopment disorders) indikerar att utbredningen är 5-11 % (Francés et al. 2022):
Notera att detta verkar omfatta både neurologi och psykologi.
ADHD är frånvaro av anpassning/utveckling av de så kallade exekutiva funktionerna och emotionell dysreglering.
Exekutiva funktionerna beskrivs av Diamond (2013) enligt följande:
Exekutiva funktioner (EFs) gör det möjligt att mentalt leka med idéer; ta dig tid att tänka innan du agerar; möta nya, oväntade utmaningar; motstå frestelser; och hålla fokus. Kärn-EF:er är hämning [responshämning (självkontroll – motstå frestelser och motstå att agera impulsivt) och interferenskontroll (selektiv uppmärksamhet och kognitiv hämning)], arbetsminne och kognitiv flexibilitet (inklusive att kreativt tänka “utanför boxen”, se allt från olika perspektiv och snabbt och flexibelt anpassa sig till förändrade omständigheter). Utvecklingsutvecklingen och representativa mått för var och en diskuteras. Kontroverser tas upp (t.ex. relationen mellan EF:er och flytande intelligens, självreglering, exekutiv uppmärksamhet och ansträngande kontroll, och relationen mellan arbetsminne och hämning och uppmärksamhet). Vikten av social, emotionell och fysisk hälsa för kognitiv hälsa diskuteras eftersom stress, sömnbrist, ensamhet eller brist på motion var och en försämrar EFs. Att EF:er är träningsbara och kan förbättras med övning tas upp, inklusive olika metoder som hittills prövats. Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).I de flesta fall är de exakta orsakerna till ADHD okända, men National Institute of Health skriver så här:
Länk till källan.
Det verkar som att ADHD kan vara neurologiskt men mer sannolikt psykologiskt. I så fall (upprepning av tredje frågan): hur stor är prevalensen (utbredningen) i respektive kategori?
Svaga minnen från psykologistudierna säger att sannolikheten att drabbas av en neurologisk åkomma är mycket liten (~1 %). ADHD är en av flera underkategorier vilket gör sannolikheten att drabbas av ADHD på neurologiska grunder ännu mindre.
Utvecklingspsykologiskt är det dock känt att individen är som mest antisocial vid ca 2 års ålder och att man därifrån anpassas emotionellt och socialt om uppväxtförhållandena är gynnsamma på ett sätt som påverkar kognitiv utveckling (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Pinker, 2005). Detta verkar betingas av en pappa-effekt.
Barn som har en tät och nära kontakt med sin pappa vid tre månader har bättre kognitiv utveckling vid två års ålder (Sethna et al. 2017). Pappa-effekten på kognitiv utveckling är också statistiskt signifikant upp i skolålder (Rolle et al. 2019). Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004). Här är det viktigt att upprepa att kognitiv utveckling förutsätter emotionell och social anpassning.
Det är känt att frånvaro av emotionell och social anpassning ökar sannolikheten för antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).
2010 träffade jag barnpsykologins fader, sir Michael Rutter, på en konferens arrangerad av Kungliga Vetenskapsakademin (KVA). Ämnet var antisocial beteendeutveckling. Den ledande hypotesen under konferensen var att antisocialt beteende förklaras av oförmågan att läsa (inklusive läsförståelse). Dr Rutter äntrade scenen och sa att det inte fanns några bevis som stödjer den hypotesen. Därför efter blev han ignorerad.
I kaffepausen stod han ensam, omgiven av en 2,5 meter radie av tomrum. Jag gick fram och hälsade och vi kom att tala om resultaten i min magisteravhandling (Österberg, 2004) som visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma. Dr Rutter sa att jag var “right on the money” men att det är en het politisk potatis. Varför?
Samhällsstrukturen i de flesta länder stödjer ensamstående mammor och deras vilja att exkludera pappor. I en artikelserie (n=17) som börjar [Ytterligare] ett fall ... visas t ex. dels hur personal inom socialtjänsten domstolar sätter i system att starta konflikter med barns pappor respektive hindra barns papparelationer. Det förklaras av att personalen inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022). Här är länkar till de tre första artiklarna (1, 2, 3).
Kartläggningen påvisar en förklaringskedja: kvinnor med Borderline Personality Disorder men även peregrinering (att fly med barnen), som utgör del av Münchausen syndrome, leder till relationsaggressivitet (Hyde, 2005).
Se även: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).
Dessa kvinnor får stöd av personal inom socialtjänst som saknar kunskap på området men som påverkats av idéer som torgförts av sociologen Eva Lundgren, gynekologen Gun Heimer och intresseföreningen ROKS.
Under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen - Eva Lundgren. Hon erhöll så småningom en professur på Uppsala universitet. Tillsammans med läkaren Gun Heimer, som specialiserat sig på gynekologi, och en intresseförening - ROKS - publicerade hon boken Slagen dam (Lundgren et al. 2001). Boken bygger på enkätdata där Lundgren et al. frågat bara kvinnor om de någon gång känt sig som offer för våld i nära relationer. drygt 40 % svarade på olika sätt ja.
Boken fick kritik för att vara osaklig och inte följa de vetenskapliga mått och steg som idag är legio.
2005, beslutade Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver (Hagekull, 2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Lundgrens, Heimers och ROKS agerande var mycket märkligt. Det hänger samman med att det fanns ett etablerat instrument för att mäta våld i nära relationer - Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979). Studier där man använd CTS visar:
Personal inom socialtjänsten utnyttjar sin maktposition att bistå relationsaggressiva mammor att isolera barnen och ger domstolspersonalen rådet att isolera barnen med BPS-mamman. Kartläggningar av domar som rör vårdnadstvister visar att domstolspersonal diskriminerar barns papparelationer i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999 (se Österberg, 2004); Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
I ett fall (Österberg, 2015) skrev socialtjänstpersonalen att de kände till att mamman hade varit fysiskt våldsam mot barnet, en liten pojke, minst två gånger, men gav ändå rådet att mamman skulle erhålla ensam makt och kontroll. Domstolspersonalen, för dagen Ylva Teurneu, valde att diskriminera barnets papparelation. Följderna blev tragiska.
Under våren 2022 hjälpte socialtjänsten i Helsingfors en mamma med mentala problem att isolera sig med barnet på ett så kallat barnskydd. Ledande personal inom socialtjänsten kallar stället även för anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. Det ledde till att mamman mördade barnet, en 12-årig pojke, och tog sedan till eget liv (Björkqvist, HBL; 2022).
En annan mamma med mentala utmaningar försökte mörda sin 5-åriga son. Trots att polisen bröt sig in i bostaden där barnet hölls isolerad med den våldsamma mamman, fortsatte hon slå (Kurri/Nyqvist, HBL, 2022).
Läs mer:
Österberg (2023 a). Mammor med mentala utmaningar och aggressioner - en lista med aktuella händelser
Österberg (2023 b). Barn som dör efter att socialtjänsten isolerat dem med mammor som lider av mentala utmaningar
Österberg (2023 c). Mer om kvinnors barnmisshandel och dödliga våld.
I april 2022 sa Helsingfors-polisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem att hantera.
I maj meddelade ministeriet för undervisning och kultur att finska barn inte klarar läsförstående och numeracy, det sistnämnda helt avgörande för rationellt tänkande.
I november 2022, på Barnrättskonferensen, meddelade Finlands Barnombudsman - Elina Pekkarinen - att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Pekkarien, som är före detta socialtant som assisterat vid anstalterna för kvinnor med mentala utmaningar och som doktorerat i socialt arbetet, menade dels att utbredningen är dubbelt så stor i Karelen jämfört med resten av landet, dels att förklaringen är klimatet och neuropsykiatrisk störning (Österberg, 2022).
Under våren 2023 dog ytterligare ett barn av en mammas våld, men Pekkarinen kunde för sitt liv inte förstå hur detta kunnat hända (Österberg, 2023).
Ett märkligt sammanträffande är att Finland är världsledande beträffande demenssjukdom, speciellt Alzheimer's och kvinnor är överrepresenterade (Österberg, 2022). Kan det vara så att mentala utmaningar som Borderline Personality Disorder och peregrinering bland kvinnor är tidiga markörer för kommande demenssjukdom?
Sammanfattning. ADHD förklaras av störning av emotionell och social anpassning vilket hämmar kognitiv utveckling. I få fall handlar det om neuropsykiatri men i de flesta fallen om psykologi - hemhållanden med en relationsaggressiv mamma som med stöd av personal inom socialtjänst och domstolar isolerat barnet från den förälder som är garanten för barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling. varken skribenter som Lindroos och Ginman samt Hovén eller Pekkarinen m fl. verkar ha internaliserat denna fundamentala kunskap. Det kan förklaras av dysrationalia.
Läs tidigare artiklar om ADHD:
Österberg (2014). Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?
Österberg (2023 d). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren
Läs tidigare artiklar om ADHD:
Österberg (2014). Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?
Österberg (2023 d). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren
Epilog. Liknande hantering som Lindroos redovisar genomfördes i Östtyskland under ledning av diktator Erich Honechers fru Margot Honecher.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen - Eva Lundgren. Hon erhöll så småningom en professur på Uppsala universitet. Tillsammans med läkaren Gun Heimer, som specialiserat sig på gynekologi, och en intresseförening - ROKS - publicerade hon boken Slagen dam (Lundgren et al. 2001). Boken bygger på enkätdata där Lundgren et al. frågat bara kvinnor om de någon gång känt sig som offer för våld i nära relationer. drygt 40 % svarade på olika sätt ja.
Boken fick kritik för att vara osaklig och inte följa de vetenskapliga mått och steg som idag är legio.
2005, beslutade Uppsala universitet att granska Lundgrens arbete. Så här skriver (Hagekull, 2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Lundgrens, Heimers och ROKS agerande var mycket märkligt. Det hänger samman med att det fanns ett etablerat instrument för att mäta våld i nära relationer - Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979). Studier där man använd CTS visar:
- att Fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen; kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador (Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002, Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Thornton et al. 2012).
- att Psykiskt våld i nära relationer är främst ett kvinnligt fenomen. Prevalens: ~25% (Crick & Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Schiratzki, 2008).
- Dödligt våld i nära relationer. Det är lika osannolikt (0,000005) för barn, män och kvinnor att drabbas. Förklaringsmodellen är också annorlunda jämfört med fysiskt och psykiskt våld.
Personal inom socialtjänsten utnyttjar sin maktposition att bistå relationsaggressiva mammor att isolera barnen och ger domstolspersonalen rådet att isolera barnen med BPS-mamman. Kartläggningar av domar som rör vårdnadstvister visar att domstolspersonal diskriminerar barns papparelationer i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-Lindström, 1999 (se Österberg, 2004); Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
I ett fall (Österberg, 2015) skrev socialtjänstpersonalen att de kände till att mamman hade varit fysiskt våldsam mot barnet, en liten pojke, minst två gånger, men gav ändå rådet att mamman skulle erhålla ensam makt och kontroll. Domstolspersonalen, för dagen Ylva Teurneu, valde att diskriminera barnets papparelation. Följderna blev tragiska.
Under våren 2022 hjälpte socialtjänsten i Helsingfors en mamma med mentala problem att isolera sig med barnet på ett så kallat barnskydd. Ledande personal inom socialtjänsten kallar stället även för anstalt för kvinnor med mentala utmaningar. Det ledde till att mamman mördade barnet, en 12-årig pojke, och tog sedan till eget liv (Björkqvist, HBL; 2022).
En annan mamma med mentala utmaningar försökte mörda sin 5-åriga son. Trots att polisen bröt sig in i bostaden där barnet hölls isolerad med den våldsamma mamman, fortsatte hon slå (Kurri/Nyqvist, HBL, 2022).
Läs mer:
Österberg (2023 a). Mammor med mentala utmaningar och aggressioner - en lista med aktuella händelser
Österberg (2023 b). Barn som dör efter att socialtjänsten isolerat dem med mammor som lider av mentala utmaningar
Österberg (2023 c). Mer om kvinnors barnmisshandel och dödliga våld.
I april 2022 sa Helsingfors-polisen att finska kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem att hantera.
I maj meddelade ministeriet för undervisning och kultur att finska barn inte klarar läsförstående och numeracy, det sistnämnda helt avgörande för rationellt tänkande.
I november 2022, på Barnrättskonferensen, meddelade Finlands Barnombudsman - Elina Pekkarinen - att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare lider av mentala utmaningar. Pekkarien, som är före detta socialtant som assisterat vid anstalterna för kvinnor med mentala utmaningar och som doktorerat i socialt arbetet, menade dels att utbredningen är dubbelt så stor i Karelen jämfört med resten av landet, dels att förklaringen är klimatet och neuropsykiatrisk störning (Österberg, 2022).
Under våren 2023 dog ytterligare ett barn av en mammas våld, men Pekkarinen kunde för sitt liv inte förstå hur detta kunnat hända (Österberg, 2023).
Ett märkligt sammanträffande är att Finland är världsledande beträffande demenssjukdom, speciellt Alzheimer's och kvinnor är överrepresenterade (Österberg, 2022). Kan det vara så att mentala utmaningar som Borderline Personality Disorder och peregrinering bland kvinnor är tidiga markörer för kommande demenssjukdom?
Sammanfattning. ADHD förklaras av störning av emotionell och social anpassning vilket hämmar kognitiv utveckling. I få fall handlar det om neuropsykiatri men i de flesta fallen om psykologi - hemhållanden med en relationsaggressiv mamma som med stöd av personal inom socialtjänst och domstolar isolerat barnet från den förälder som är garanten för barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling. varken skribenter som Lindroos och Ginman samt Hovén eller Pekkarinen m fl. verkar ha internaliserat denna fundamentala kunskap. Det kan förklaras av dysrationalia.
Läs tidigare artiklar om ADHD:
Österberg (2014). Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?
Österberg (2023 d). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren
Läs tidigare artiklar om ADHD:
Österberg (2014). Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?
Österberg (2023 d). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren
Epilog. Liknande hantering som Lindroos redovisar genomfördes i Östtyskland under ledning av diktator Erich Honechers fru Margot Honecher.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment