[Ytterligare] ett fall där domstolspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Ett fall från Ångermanland

Den 14 december beslutade Anita Enocksson, anställd vid Ångermanlands tingsrätt, att upprätthålla den juridiska liksom hederskulturella moderspresumtionen (På svenska betyder det att diskriminera barns papparelation). Moderpresumtionen infördes 1950. Statistik från 1990-2008 visar att domstolspersonal diskriminerar barns papparelationen i 75 % av fallen. Till detta kommer utspel från personer som via tabloider ifrågasätter papparelationer. Forskning, Det är rimligt att anta att Enocksson är påverkad av sin utbildning liksom det som står i tabloiderna. Därmed ignorerar hon forskning som avvisar utspelen och visar att barns papparelation är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiv utveckling. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Den 14 december beslutade Anita Enocksson, anställd vid Ångermanlands tingsrätt, att upprätthålla den juridiska liksom hederskulturella moderspresumtionen (På svenska betyder det att diskriminera barns papparelation).

Därmed hindrar hon en liten kille från att ha en tät och nära kontakt med sin pappa.

I protokollet kallar sig Enocksson återkommande tingsrätten, fast hon heter ju Anita!? Det indikerar att hon drabbats av kognitiv dissonans och därmed dissocierat och alienerat sig från verkligheten.

Genom att identifiera sig med arbetsplatsen vill hon framhålla att hon bara gör som alla andra jurister tidigare gjort. Tyvärr har hon rätt.

1950 infördes moderpresumtionen (Mater Semper Certa Est) och ersatte Magnus Eriksson landskapslag som inkluderade barns viktiga papparelation. Data från 1990 - 2008 visar att domstolspersonal diskriminerar barns papparelationen i 75 % av fallen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008;Österberg, 2004).

Hösten 2015 var jag expertvittne i ett vårdnadsfall i Lunds tingsrätt. Trots att bevisen var överväldigande till pappans fördel ignorerade socialtjänst- respektive domstolspersonalen fakta. Socialtjänsten, som konstaterat att mamman slagit den lilla pojken, rekommenderade att hon skulle få ensam makt och kontroll. Domstolspersonalen, som i Lund är kända för att diskriminera barns papparelation i 100 % av fallen, använder det argumentet för att troget följa sin vana (Österberg, 2015).

I måndagens Vetenskapens värld (avsnitt 36, del 18 av 18) tog redaktionen upp frågan om föräldrarelationens betydelse för barns anpassning och utveckling. Den här frågan är riktigt viktig eftersom ett barn är en människa i början av livet. Om något går snett under uppväxten: då är det svårt att räta upp kursen så att säga.  Nu kanske något händer ...

Från Vetenskapens värld, del 18 2015, 46:11 in i programmet

I introduktionen till inslaget nämner reportern Linus Brohult att Attachment-teorin varit förhärskande sedan 1950-talet. Brohult nämner också att vissa debattörer hävdar att pappa-relationen är skadlig (för barnen). De enda jag känner till som uttalat sig så är den pensionerade professorn i ämnet hjärnans vävnad, Annika Dahlström (Pappan kan skada barnet, Aftonbladet, 2007):

“Sedan slår hon ännu en gång fast att pappor rent biologiskt är sämre på att ta hand om små barn.– Ja, självklart. Djupt inne i barnet finns den instinktiva vetskapen om mamma som den stora tryggheten och säkerheten. Barnet är från början vant vid mamman, hennes lukt och hennes röst. Mamman bör inte lämna barnet ifrån sig under de tre första åren och biologin gör att hon helst inte vill göra det heller”.

samt debattören Eva Sternberg (Hemmapapporna är livsfarliga för barnen, Expressen, 2010):

“Vi kvinnor har sedan tidernas begynnelse utvecklat oss själva, vår hjärna och vårt sammanhang för att på bästa möjliga sätt ta emot det späda barnet vid födseln och ge det näring ur vår kropp och omvårdnad i vår famn. Män har utvecklat sin hjärna till att skjuta bisonoxar och se tredimensionellt.
Inget samhälle i världen har överlämnat åt män att ta hand om nyfödda barn - förrän vi i Sverige kom på den vansinniga idén i samband med industrisamhällets genombrott och Alva Myrdals avsky mot sin mor”.

Kanske är det sån gallimatias som påverkar allmänheten inklusive domstolspersonal?

Forskning, å andra sidan, demonstrerar ett tydlig pappaeffekt på barns emotionella och social anpassning samt kognitiva utveckling (Laflamme et al. 2012; Vieno et al. 2009, 2014;Österberg, 2004). Så här skriver Svenska dagbladet om Laflamme et al:

“Mellan 1987 och 2007 tredubblades de föräldralediga dagar som togs ut av pappor, till över 20 procent av det totala antalet. Under samma period skedde nästa en halvering av skador bland barn upp till två års ålder som var så pass allvarliga att barnen blev inlagda”.

Österberg (2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s. 2).

Alltså: det finns en tydlig positiv effekt av pappanärvaro i hemmet på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling.

Forskarna i det aktuella Vetenskapens värld-avsnittet valde att studera om barn som var hemma med pappa tolkade världen annorlunda, genom att testa förmågan att läsa av känslor genom ansiktsuttryck (ref.: Darwin, Tomkins, Ekman m fl.).

Den aktuella metoden bygger på mätning av ögonrörelse. I labbet finns flera kameror riggade så att det går att följa barnets ögonrörelse liksom att mäta pupillernas storlek vid fokusering på ett objekt/subjekt.

“Det är så enkelt som att barn som varit hemma med både mamma och pappa, att båda föräldrarna tagit huvudansvaret under olika perioder under det första levnadsåret. De barnen är bättre på att bearbeta ansiktsinformation. Om de ser någon som är glad eller arg, så har de lättare att skilja de här, förstå vad de här känslouttrycken betyder. Inte bara hos föräldrarna. Det är ju på något sätt trivialt. Utan även när de ser andra vuxna som de aldrig sett förut. De har liksom ett försprång i att kunna läsa social information. ... Barn som har en rik förståelse om sin omvärld också har lättare att ta till sig information .. bättre språkutveckling ... större trygghet i relation till andra. Matematisk och logisk förmåga” (Gustav Gredebäck, professor i psykologi, Uppsala universitet, Vetenskapens värld 2015-12-21).

Även om själva slutsatserna inte är speciellt nya, är det bra och viktigt att Uppsalaforskarna studerar föräldrarelationens, och särskilt pappors betydelse för barns anpassning och utveckling. Det är också bra att problemet tas upp av public service.

Anita Enocksson är påverkat av sin utbildning, yrkesutbildning i juridik med avsaknad av vetenskapsmetodik, kulturen på arbetsplatsen - domstolen. Till detta kommer tabloida utspel av personer som Annika Dahlström och Eva Stenberg. Därmed ignoreras forskning som visar att papparelationen är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning och kognitiv utveckling. Det skadar barn.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter