Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Sveriges Television har sänt en programserie i tre delar - Experimenten - om en läkare och kirurg - Paolo Macchiarini (Avsnitt 1: Stjärnkirurgen (13 januari 2015); Avsnitt 2: Varje kirurg har sin kyrkogård (20 januari 2015); Avsnitt 3: Sanningens labyrint (27 januari 2015). Macchiarini har gjort sig ett namn på att operera in konstgjorda luftstrupar på patienter. Kruxet är att metoden inte verkar ha varit validerad. Om man ska tro media har flera patienter dött i vad som kan liknas vid ren försöksverksamhet. Det som är anmärkningsvärt är att Karolinska universitetssjukhuset/institutet (KS/KI) haft Macchiarini på sin lönelista. Som professor. Rektor för KI vid den här tiden och delaktig i anställningsprocessen var Harriet Wallberg.
Efter att Svt sänt första avsnittet om Macchiarini har olika beslutsfattare vaknat och börjat re-agera. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), har kontaktat KI:s rektor: Ministern: Det kan skada Sveriges rykte, Expressen. Förre ledaren för Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Lars Leijonborg:
“KI:s utredning är otillräcklig enligt styrelseordföranden Lars Leijonborg. – Eftersom rektorn är en av dem som skall bedömas behövs en extern granskare” (KI:s ledning måste granskas, Svt).Under 1990 - talet utspelades sig ett drama där juristen Christer van der Kwast, anställd som åklagare, påstod sig ha spårat en massmördare, sannolikt varje domstolsjurists våta dröm. Kanske var därför som van der Kwast narration gillades, inte av en, utan åtta (8!) personer anställda som dömare vid flera olika domstolar. Kanske var det därför som de avvisade det självklara, att kräva att vittnesmålen validerades:
“rådmannen [en form av personal i en domstol] Kristina Almqvist, avslog med motiveringen att det inte framkommit skäl som motiverade att ett skriftligt sakkunnigutlåtande inhämtades” (s. 536).Istället agerade de åtta dömarna på samma sätt som Harriet Wallberg & Co lät sig hänföras av Macchiarini - de väntade på att bli hänförda. Resultatet blev en Mållgan - en massmördare som bara existerade i domstolspersonalens fantasi. I egenskap av sin respektive [exekutiva] position var dömarna de enda som hade möjligheten att stanna upp och ställa frågan:
- Christer, kan detta verkligen vara sant? (Det handlar ju om personal som delar fikarum.)Efter att fallet uppmärksammas av journalister frikändes den utpekade och staten drog igång en utredning. Trots avsaknad av kompetens i psykologi, drog gruppen slutsatsen att det handlade om just psykologi - grupptänk (SOU 2015:52). Noterbart. Torts grova övertramp straffades varken van fer Kwast eller någon av dömarna!?
På 1990 - talet skedde något liknande när den svenska regeringen rekryterade den norska feministiska sociologen Eva Lundgren. Feminismen föddes ur marxismen och menar att kvinnor är offer, inte bara för kapitalism, utan över för män. Lundgren sägs ha knackat dörr i Norge och om en man öppnade lär hon ha ställt den styrande frågan - hur slår du din kvinna?
Tillsamman med Gun Heimer, läkare med specialisering på gynekologi, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand tillika medlem i mansfientliga (misandri) intresseföreningen ROKS, designade de en enkätstudie där de lät kvinnor, men inte män, svara på frågor om självupplevd utsatthet för våld i nära relationer. Resultatet till denna pilottest indikerade att >40 % av respondenterna mindes att de varit offer för någon form av våld i nära relationer (Lundgren et al. 2001). Vi vet dock inte vad männen hade svarat eftersom de diskriminerades. Vi vet inte heller om kvinnorna mindes rätt; det är känt att händelseminnet är konstruktivt i ett socialt perspektiv - att psyket skapar minnen som passar den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007). Pilotstudien gillades och användes av flera olika myndigheter som Brottsoffermyndigheten och Polisen.
2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning. Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
 |
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
När jag talade med Lundgeren ~2002 sa hon att hon kände till forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996). Det är då sannolikt att Lundgren även kände till fördelningen:
- Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,0000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.
Men skadan var redan skedd.
2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.
 |
| Rikspolisstyrelsens dekret 2010 |
2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem och några andra aktivister på DN debatt enligt följande:
Länk till källan.
Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Sven-Erik Alhem har?
När man stöter på något osannolikt finns det en poäng:
- att vara epistemisk vaksam, vara misstänksam mot ett budskap och dess avsändare (Sperber et al. 2010).
- tillämpa disjunktivt resonerande - ta alla referenser i beaktande (Stanovich, 2009).
På 1950-talet genomförde socialpsykologerna Leon Festinger, Henry Riecken & Stanley Schachter en studie av en sekt. Sektens ledare, hemmafrun Dorothy Martin (1900 - 1992) påstod att hon genom automatic writing nedtecknat ett radiomeddelande från planeten Clarion. Meddelandet innehöll en varning om att världen snart skulle slukas av en flod.
Här är det viktigt att inflika att vid den här tiden var automatic writing och seanser var något som många ägnade sig åt runt om i västvärlden vid den här tiden.
Mrs Martin menade att det i meddelandet också fanns ett löfte om att de som följde hennes instruktioner skulle räddas från undergången. Därför sålde 25 personer sina tillhörigheter, tog bort metallföremålen från sina kläder och följde Martin till en grotta för att där vänta på räddningen - en rymdskepp. När rymdskeppet av någon anledning uteblev hävdade Martin att hon fått ett nytt meddelande: eftersom gruppen varit så lyhörda och trogna hade Jordgudinnan beslutat att rädda planeten (Festinger, Riecken och Schacter, 1956/2008; Turner och Pratkanis, 1998). De flesta stannade dock i sekten. Så här skriver forskarna i inledningen av sin rapport:
“A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see you point” (s.3).Parallellt med att KI/KS/Macchiarini-affären rullas upp har den välrenommerade vetenskapsjournalisten Dr Maria Konnikova låtit publicera sin senaste bok The Confidence Game: Why We Fall for It . . . Every Time. Förtroendespelet: varför vi faller för det ... varje gång.
Konnikova ger ett exempel på ett fall som påminner om Macchiarini/KS/KI-affären. En person lyckades, på falska premisser, övertyga andra om sin egen förträfflighet inom medicin och tilldelades därefter jobbet som läkare på ett krigsfartyg under Koreakriget. Ingen av patienterna på båten dog, men ingen vet heller hur många som överlevde efter att de gått iland. Det hela uppdagades när innehavaren av identiteten hörde av sig.
“The real confidence game feeds on the desire for magic, exploiting our endless taste for an existence that is more extraordinary and somehow more meaningful. But when we’re falling for a con, we aren’t actively seeking deception—or at least we don’t think we are. As long as the desire for magic, for a reality that is somehow greater than our everyday existence, remains, the confidence game will thrive” (s. 8) (hör och se Konnikova i intervjun: Understanding the Con, TVO.Konnikova menar att det inte bara handlar om den som narras, utan lika mycket om individer som önskar bli narrade - hänförda av det osannolika. Con-artists/narratörer är också duktiga på att läsa av vilka dessa individer är. Harriet Wallberg & Co, dömarna som bevittnade van der Kwast narration, kommittén som anställde Eva Lundgren och allokerade pengar till hennes, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands jakt på män, de som tittade när läkaren narrade Kejsaren, de 25 sketmedlemmarna och läkaren på krigsbåten med flera exempel, visar således upp samma mönster - att vilja bli hänförda. Och när man ertappats med skägget i brevlådan vill man inte ta ansvar. Så här inleder Wallberg sitt försvarstal:
“Att det inte gjordes någon anställningsintervju eller särskild kontroll av CV vid Macchiarinis anställning är olyckligt, men inget som var exceptionellt” (Wallberg, 2016).Men Macchiarini hade tydligen narrats, inte bara när det gäller det yrkesmässiga, utan även i kärlekslivet. Han lyckades charma NBC-producenten [Benita Alexander] som skulle göra ett program om hans [makalösa] liv, så till den milda grad att giftermål stod för dörren. Det hela kröntes med en global turné med besök på lyxrestauranger, liksom påståendet att Påven! skulle gästa deras bröllop. (Folk som luras beskriver sig i regel som lite bättre än andra och måste följaktligen bre på ordentligt för att framställning och beteende ska vara konsistenta (The Celebrity Surgeon Who Used Love, Money, and the Pope to Scam an NBC News Producer).
Beträffande rättshaveriet SOU 2015:52 hade olika journalister (Dan Josefsson var den sista i raden) granskat de [skriftliga] beskrivande underlagen. Det handlade om nattliga resor på 1000 km mellan Falun och Växjö där ett påstått mord ska ha förekommit liksom korvsmörgåsar. Ta följande exempel. Den person som van der Kwast anklagade ska ha vittnat om följande:
I brevet till Kjell Persson hösten 1992 hade han påstått att han slitit upp Thomas hals med tänderna och svalt hans slutmuskel (Mannen som slutade ljuga (Josefsson), sid 241).Till stöd för sin narration hade van der Kwast valt ut en psykologiforskare som påstod sig kunna åtrerväcka bortträngda minne. Idén urspringer från läkaren Sigmund Freuds (1856-1939) hypoteser om psykologi som hade vidareutvecklats av psykoterapeuten Margit Norell.
Minnesforskning är komplext men det finns några saker som antas vara fundamenta:
- Minnet är inte till för att forma associationer eller att minnas utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är känsligt för memory hacking (Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007).
“Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem” (Schacter och Addis, 2007, s. 774).Det var således känt att det är osannolikt att kunna återskapa ett episodiskt minne. Ändå konformerades hela juristkollektivet kring övertygelsen att det är möjligt (och gör det fortfarande).
Ty, när det hela avslöjades förväntade man sig att det skulle bli ett ramaskri bland juristkollegor runt om i Sverige och att de åtta dömarna rättrådigt stod upp och tog sitt ansvar (jämför beteendet hos Japanska bankdirektörer som under 1990-talet ertappats med att ha försnillat kunderna pengar och som bugande bad kunderna om ursäkt).
Istället blev det [förstås] tvärtom - en solid tystnad. Som att en sanning ingen ville veta av blivit avslöjad - en tystnadens konformism. Som lök på laxen kunde man läsa hur personalen vid Högsta domstolen försvarade van de Kwast och de åtta dömarnas agerande i ett antal märkliga utspel i media. Juristernas främsta referens i den defensiva argumentationen var likhunden Sampo, vars fäbless för korvsmörgåsar var dokumenterad (Göran Lambertz).
När flera instanser konvergerar på det här sättet (åtta ur personalen som uppbär samma beteendemönster) talar man om syndrom. Om instanserna är att betrakta som slumpmässigt valda: då kan man dra slutsatsen att de är representativa för en population. Om man antar att det var slumpen som avgjorde vem som skulle sitta på respektive podium och agera dömare (Det ju svårt att bevisa att ledningen för respektive domstol valt ut just dessa åtta för att kunna fastslå (hänföras av) van der Kwasts narration), kan man anta att resultatet blivit detsamma oavsett vem som valts ut att för att döma. Det leder till slutsatsen att dömande domstolspersonal generellt sett skulle agerat på ett lika sätt. Notera traditionen: att domstolspersonal skriver i sina protokoll att det inte var de, subjektet, som gjorde bedömningen, utan arbetsplatsen - domstolen. Fenomenet kallas konformism eller deindividuering, d.v.s. att man går med eller underkastar sig en idé för att man vill bli gillad och accepterad i gruppen.
Defensiv argumentation är associerat med rationalisering, efter engelskans post hoc rationalization, d.v.s. att i efterhand (post hoc) försöka beskriva och bortförklara en händelse så att man själv framställs i god dager - skylla ifrån sig. Inspirationer kommer från retorikern och dömaren Cicero som efter att ha avrättat sina meningsmotståndare utropade - Vixere - de har levat. I Ciceros fall handlade det som regel om avrättningar följt av efterhandskonstruktioner (Beard, 2015).
Det var sannolikt på liknande premisser som ledningen för Karolinska Institutet (KI) försökte distansera sig från ansvar (Kommentar till SVT:s granskning av Paolo Macchiarini i Dokument inifrån).
Media rapporterade att KI-ledningen till och med tänkte utreda sig själva!?
Vän av ordning undrar varför man inte tillämådvs. det som kallas explorativt tänkande (Lerner och Tetlock, 2003) eller disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009)?
- varför gjorde inte van der Kwast den enkla manövern att ringa till olika institutioner för psykologi för att ställa frågan om det går att återställa bortträngda minnen?
- varför inte Kristina Almkvist och hennes sju kollegor, var för sig ställde frågan: - svalde du verkligen slutmuskeln?
Ingen verkade heller fråga: - är det här verkligen sant?
Varför framträder ett con-artistbeteendet?
Ett svar handlar om uppväxtförhållanden; föräldrarelationer, hur dessa kommuniceras, är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling och det finns en pappa-effekt (Baumrind, 1966 ;Hart & Risley, 1995 ;Rosenberg, 2013; Vieno et al. 2009; Österberg, 2004).
Eva Lundgren sägs ha haft en ansträngd relation med sin pappa. Detsamma gäller Paolo Macchiarini och Benita Alexander som båda hade trassliga uppväxtförhållanden, förvisso på olika sätt. Medan Macchiarini verkar haft svårigheter att anpassa sig till de nya miljöer familjen flyttade till blev Alexander utslängd av sin egen pappa. Det sätter förstås sina spår. Speciellt som pappa-relationen är så viktig för emotionell och social anpassning. Detsamma gäller kanske för de övrigt nämnda?`
Kanske levde Macchiarini, Alexander och Lundgren m fl. var för sig i en drömvärld som skulle kompensera för deras respektive trassliga uppväxt?
Macchiarini om att bli oöverträffad, Alexander om att bli narrad - att en vit riddare skulle komma och rädda henne? Lundgren om att ge igen för något som hon ville skylla på sin pappa.
Det brukar beskrivas med att man fallit i en mental fallgrop. Det finns över 200 stycken som kan sammanfattas med dysrationalia - att inte kunna tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
I en värld som bara blivit bättre och mindre våldsam (Pinker, 2011; Goldstein och Pinker, 2016) har domstolspersonal allt mindre att göra. De som jobbar inom rättsväsendet har också en benägenhet att gilla lite hårdare tag (Konnikova, 2015). Effekten tycks bli att de blir mer angelägna att hitta personer att skuldbelägga (Neyfakh, 2015; Pilkington, 2016).
På universitet och forskningsinstitut pågår en tävlan om att göra nya upptäckter. Det är dessa upptäckter som ger lärosätet eller forskningsinstitutet status i olika internationella rankingar. Med implementering av New Public Management har dessa institutioner också blivit mer toppstyrda. Det betyder att administratörer och inte forskare styr verksamheten.
Vad kan man då göra för att undvika att falla i dessa mentala fallgropar?
För att en slutsats ska anses vara sannolik, att man undviker att på felaktiga grunder avvisa noll-hypotesen (Macchiarinis, Mr Martins och åklagarens respektive påståenden) eller misslyckas med att avvisa en felaktig hypotes handlar det generellt om tre metodologiska aspekter som ska vara uppfyllda samt två tanke tanke-tips:
- validitet. Det finns flera olika typer men i grund och botten handlar det om att mäta det som avses att mätas. Exempel: för att mäta vikt, använd en våg.
- reliabilitet. Att mätningen motstår slumpinflytande. Mät flera gånger. Resultatet ska bli lika.
- representativitet. att det urval som mäts representerar populationen. För att uppnå detta används slumpmässiga urval.
- man bör tillämpa epistemisk vaksamhet - förhålla sig lite misstänksam till ett budskap liksom avsändarens avsikter (Sperber, 2010).
- för att undvika dysrationalia, d.v.s. att inte lyckas tänka rationellt trots tillräcklig intelligens, bör man använda disjunktivt resonerande - använda många olika källor Stanovich (2009).
Om att stirra på hundar och andra fall av osannolika utspel som kan undvikas med epistemisk vaksamhet och med disjunktivt resonerande
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Appendix
“Överprövningen av min granskning var ytlig och slarvig”, DN
Kritiken blev för hård: KI:s rektor ställer sin plats till förfogande, DN.
Utredning av Macchiarini-skandalen, SR.
Vill hitta nytt sätt att utreda fusk, UNT
Ryska operationerna förbereddes på Karolinska, Svt Nyheter
Majoriteten skräms till tystnad, David Eberhart, läkare med specialisering på psykiatri, GP
”Skandalen på KI omöjliggör årets Nobelpris i medicin” (Svt Nyheter)
KS Backar om granskning (ledningen ville styra granskningen av sig själva).
Hotades med sparken efter larm om läkarskandal (UNT).
No comments:
Post a Comment