Kan du föreställa dig ett gäng giraffer som hoppar simhopp? Om överraskning, nyfikenhet och imagery (kreativitet)

Sir Ken Robinson länkar en kul film där giraffer hoppar simhopp (Deveaux). Det väcker emotionerna överraskning och nyfikenhet. Filmen går att skapa på grund av något som kallas imagery - förmågan att laborera scenarier för vårt inre öga. Den förmågan uppstod (1) efter att våra förfäder började äta benmärg och kött som expanderade deras prefrontala kortex, (2) efter [åtminstone ]två omfattande klimatförändringar. 1840 skrev Elizabeth Ricord om imagery som en kombinatorisk mental process (kreativitet). I början av 1900-talet resonerade fysiker, matematiker och psykologer om detsamma. Länk till mitt framträdande på Vetenskapsfestivalen 2012 om kreativitet. Vår arts neurologiska och psykologiska dispositioner, som möjliggör skapelser som videofilmen som visar hur giraffer kan hoppa simhopp, uppstod som en konsekvens av animaliskt baserad mat och betydande klimatförändringar. Notera. Samma mentala förmåga ligger bakom alla artefakter (saker som inte förekommer i naturen). 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Sir Ken Robinson länkar en kul grej från Youtube. Nicolas Deveaux, Cube Creative Production et Orange har gjort en film som visar ett gäng giraffer som hoppar simhopp.

High diving giraffes, Nicolas Deveaux, Cube Creative Production et Orange

Vår arts rationella psyke förstår att giraffer inte kan hoppa simhopp, men det väcker emotioner som överraskning kallas nyfikenhet. Även hos mig som ägnat årtionden inom trampolinsporten som coach, utbildningsansvarig och internationell domare samt åt emotions- samt kreativitetsforskning (Österberg, 2001, 2004, 2012 b).

Överraskning. Det legendariska emotionspsykologen Silvan Tompkins (1911-1991) lär ha hävdat att överraskning är en neutral emotion som liksom rensar psyket från både negativ och positiv laddning.  Det leder till att vi blir mer öppensinnade för lärande när vi blir överraskade. (Fenker och Schütze, 2008) visar att överraskning triggar igång en cyklisk dopamin-kommunikation mellan hippocampus-kärnorna (det finns en i varje hemisfär) och Ventrala tegmentala arean respektive Substantia nigra - vi blir sugna på att utforska för att upptäcka eller lära oss nya saker.

Nyfikenhet. Den uppmärksamme märker att Deveaux inkluderat just nyfikenhet i filmens inledning - giraffen som tittar in i den övervakningskamera som finns i korridoren.

Nyfikenhet. High diving giraffes, Nicoals Deveaux, Cube Creative Production et Orange

Imagery. Vår art har en unik förmåga att laborera scenarier (fantisera). Innan animatören gav andra i uppdrag att skriva den programkod som ligger bakom filmen måste han eller hon således ha sett bilden av simhoppande giraffer inför sitt så kallade inre öga.

I mitten på 1800-talet skrev Elizabeth Ricord:

“The highest development of the Intellect is in the power it has of combining its conceptions, so as to form creations of its own; a world within itself. This is the province of Imagination” (Ricord, 1840, p. 284).

Observera att Ricord skrev detta 15 år innan Alexander Bain (1818 - 1903) publicerade Senses of the mind. Det skedde i sin tur nästan 20 år innan Charles Darwin (1809 - 1882) och Alfred Russel Wallas (1823-1913) publicerade sina respektive teorier om evolution genom anpassning och sexuella urval och drygt 30 år innan Darwin publicerade sin bok om emotionspsykologi - kioskvältaren The Expression of the Emotions in Man and Animals 1872.

I början av 1900 - talet var det lite på modet bland gestaltpsykologer, fysiker och matematiker att resonera om kombinatoriskt tänkande (Duncker, 1945; Hadamard, 1945/1996; Mace, 1935; Wertheimer, 1945).

Under 1980 - talet publicerades några intressanta studier. Dels Farah (1985) som  visar att när man fantiserar om något aktiveras samma område i hjärnan som när man ser något, dels Finke, Pinker och Farah (1989) som visar hur mental rotation kan ge upphov till konvergent tänkande; t ex. hur man genom att presentera bokstaven J och D kan få respondentens psyke att skapa en inre bild av ett känt objekt, t ex. ett paraply. Jag har använt samma modell för att testa motsatsen - divergent tänkande.

2011 fick jag frågan från Vetenskapsfestival i Göteborgs administration om jag “kunde göra något om dans och kreativitet”. Svaret var väl egentligen nej, så jag svarade ja.

Jag åkte ner till Göteborg två gånger för att planera vad som verkade bli Festivalens huvudattraktion. Det beslutades att jag skulle göra två framträdanden, dels på skolprogrammet, dels på det allmänna programmet i samarbete med Göteborgsoperan.

Med utgångspunkt från Finke, Farah och Pinker designade jag ett kreativitetstest - ett experiment som gick ut på att jämföra hur stillasittande i klassrummet respektive dans påverkar människans förmåga till kombinatoriskt tänkande, d.v.s. det vi till vardags kallar kreativitet (Österberg, 2012 a). Se även min doktorsavhandling om ledarstil som påverkar social kreativitet för problemlösning (Österberg, 2012 b).

Hur gick det här till?

Det verkar som att den här psykologiska förmågan uppstod som en kombination av dietförändring och klimatförändringar (notera. Pluralis).

För ca 3,5 miljoner år sedan ändrade våra förfäder kost - lade benmärg på 'tallriken'. Det startade en expansion av deras hjärnor som gav utrymme för nya mentala förmågor, som social kognition och exekutiva funktioner, inklusive imagery för att laborera scenarier framåt i tiden (Aiello och Wheeler, 1995; Diamond, 2013; Barkley, 2001; Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; McPherson et al 2010; Moulton och Kosslyn, 2009; Pobiner, 2013; Pringle, 2013; Coolidge and Wynn, 2009).

Antropologer har kunnat lista ut att våra förfäder nästan utplånades för ca 140 000 år respektive 70 000 år sedan på grund av betydande förändringar i klimatet.

Klimatförändring 1:

“We almost didn’t make it: an amazing recent analysis of DNA by genetic anthropologists indicates that sometime around 140,000 years ago, a catastrophic event—probably related to climate change—decimated the ranks of modern humans, all of whom then lived in Africa. During that period, the entire population of our subspecies plummeted.

But then we underwent another transformation, one that gave us astonishing new mental powers. It does not seem to have been due to a change in our physical anatomy, not even in the anatomy of our brain. Instead it seems to have been a reworking of how our brain operates. However it happened, it was that metamorphosis that enabled our species to produce scientists, artists, theologians, and, more generally, people who think the way we do” (Mlodinov, 2015, sidan 24).

Klimatförändring 2:

För lite drygt 70 000 år sedan inträffade två supervulkanutbrott i Indonesien. Förutom att decimera vår art till några tusen överlevande, verkar det som att hjärnan och psyket genomgick en revolution - att psyket helt enkelt “kopplades om” och introducerade konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Schacter & Addis, 2007).

Slutsats. Vår arts neurologiska och psykologiska dispositionen, som möjliggör skapelser som videofilmen som visar hur giraffer kan hoppa simhopp, uppstod som en konsekvens av animaliskt baserad mat och betydande klimatförändringar. Notera. Samma mentala förmåga ligger bakom alla artefakter (saker som inte förekommer i naturen).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter