[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa

I ett ouppmärksammat, men ändå typiskt, vårdnadsfall i Närke låter Victoria Håpnes, anställd vid Värmlands tingsrätt, en flicka isoleras med sin relationsaggressiva mamma över Julen. Håpnes har dock sedan november dokumenterade uppgifter som visar att (1) flickan far illa av att isoleras med mamma, (2) att flickan och pappan har en mycket god relation och att flickan längtar efter sin pappan. I det aktuella fallet framkommer även att personal inom skola och socialtjänst konspirerat för att tillgodose den relationsaggressiva mammans ambition att isolera flickan från pappan. Det har påverkat betygen negativt. En aktuell vetenskaplig artikel visar att socialtjänstens arbete saknar vetenskapligt stöd. I slutet av 1990-talet levde ca 350 000 barn utan möjlighet till en tät och nära relation till sin respektive pappa. Den siffran är nu >400 000 barn. Forskning visar att papparelationen har en normativ inverkan på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling - ökar risk för antisocial beteendeutveckling och Parental alienation Disorder. Vill du ha ditt fall belyst (se längst ner)? 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

I Närke, och södra Västmanland, utspelar sig sedan 2013 en vårdnadskonflikt. En relationsaggressiv mamman har aktivt och öppet verkat för att hindra ett barn, en lite flicka, från att träffa sin pappa. Personal inom skolan, socialtjänsten och domstolar har dessvärre stöttas hennes konflikt. Victoria Håpnes, ansvarig dömare, har begärt in och erhållit fakta om det som varit känt från de tidigare fallen:

• att vårdnadskonflikter är en kvinnlig konflikt som förklaras av relationsaggressivitet som är typiskt kvinnlig (Crick & Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) och sin i sin tur förklaras av mental ohälsa, t ex. hög grad av neuroticism eller borderline personality disorder (Emotionellt instabilt personlighetssyndrom på svenska) (Bailey och Grenyer, 2013; Ode et al. 2009; Scheirs och Bok, 2007; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014).
  
  
• att personal inom socialtjänsten typiskt coachar mammor till vårdnadskonflikter (fallstudier, som presenterats på denna vetenskapsblogg).
  
  
• att domstolspersonal typiskt (75%) diskriminerar barns papparelation (Kartläggningar av svenska domstolar och Svea hovrätt (Statistik från Svea hovrätt 1990 – 2001; 2004; 2007) (Biringen & Harman 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
  
  
• att en betydande del av barns emotionella och social anpassning samt kognitiva utveckling, dvs. det som kallas exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Barkley, 2001; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Jurado och Rosselli, 2007), sker under 4 – 5 första levnadsåren (t ex. Baumrind, 1966; Hart och Risley, 1995; Farran och Formby, 2011).
  
  
• en särskild positiv effekt av papparelationen på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med mamma (LaFlamme et al. 2012; Vieno et al. 2009; Österberg, 2004):

  “En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s. 2).

• att kvinnors relationsaggressivitet, typiskt som funktion av hög grad av neuroticism och borderline personality disorder, ökar risken för:
  
  
  • peregrinering (att återkommande flytta) vilket Münchhausen by proxy, en mental störning hos kvinnor där barnen som regel kommer till skada.
    
    
  • Executive dysfunktion (adhd) (Barkley, 1997; Douglas, 1972; Elliott, 2003; Guilford, 1972).
    
    
  • antisocialt beteende läggs under 4 – 5 års ålder (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).
    
    
  • föräldraalienation (parental alienation disorder) Bernet, 2008; Bernet m fl. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a, b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Warshak, 2014,2015).

Fenomenet föräldraalienering introducerades som ett syndrom, en samling symptom, av läkaren/psykiatrikern Richard Gardner (1931-2003; 1985). Skälet var enkelt: läkare använder typiskt syndrom för att fastställa diagnoser. Om du haltar på vänster fot och den är svullen, då misstänker en läkare sannolikt att något är fel. På engelska kom fenomenet därför att kallas Parental Alienation Syndrom (PAS).

I slutet av 1990-talet genomförde Rand en genomlysning av Gardners och andras arbete om föräldraalienring (PAS). Hon konstaterar:

1. PAS är ett distinkt familjesvar på skilsmässa där barnet blir i linje med en förälder och upptaget av omotiverad och/eller överdriven förnedring av den andra målföräldern. I svåra fall förstörs barnets en gång kärleksbundna relation med den avvisade/målföräldern. Vittnesmål om PAS i rättsliga förfaranden har väckt debatt (Rand, 1997 a).
   
   
2. PAS är en distinkt form av högkonflikt skilsmässa där barnet blir i linje med en förälder och upptaget av omotiverad och/eller överdriven förnedring av den andra målföräldern. I allvarliga fall förstörs barnets en gång kärleksbundna relation med målet/avvisade föräldern. Frågor om barnet i PAS, mål-/alienerade förälder och de tredje parter som blir inblandade (t.ex. familj, advokater) (Rand, 1997 b).

För att öka sannolikheten att få inkludera hela begreppet i DSM-katalogen anpassades beskrivningen till psykologisk forskning. Syndrom ersattes därför av disorder, som i hämning av den mentala anpassning och utveckling som är avgörande för att människor ska växa upp till självständiga, skattebetalande individer (Bernet, 2008). En ny ansökan skickades in (Bernet et al. 2010). Den ansökan avvisades av DSM-kommittén.

2011 genomförde Rand ytterligare en genomgång av det etablerade begreppet föräldraalienering och inkluderade då kritik från feministiska organisationer samt en jurist.

Den här artikeln undersöker påståendena från två huvudgrupper av kritiker om Parental Alienation Syndrome (PAS) och parental alienation (PA). Bland de ämnen som diskuteras är: den alienerande förälderns roll; strukturella ingrepp såsom överföring av frihetsberövande; samband mellan PAS och anklagelser om sexuella övergrepp; och kontrovers över användningen av termen syndrom

Två indikatorer som beskriver effekten av föräldraalienering finns dock redan i DSM-katalogen (den som styr vilka begrepp som är tillämpliga för kliniker):

1. Parent-Child Relational Problem
   
   
2. Child Affected by Parental Relationship Distress.

Film med Sverker Sikström, professor i kognitionspsykologi, vid Lunds universitet, om effekter av alienering: Hur vet man om ett barn är alienerat i vårdnadstvister?

Domstolspersonalen låter sig oxå påverkas av personalen inom socialtjänsten.

I december 2021 anklagades myndighetspersonal inom socialtjänsten för att kidnappa barn. Uppgifterna tillbakavisades av myndighetspersonalen själva!? (Svt).

Därefter publicerades en studie som visar att Socialtjänstpersonalens arbete saknar vetenskapligt stöd (se Bergström, 2022).

Nu flyr personalen socialtjänsten (P4 Jönköping).

Effekten av att myndighetspersonal ignorerar forskning om barns anpassning och utveckling är en ökad risk att barnen utvecklar:

• antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
  
  
• Föräldraalienering (Parental alienation; Bernet, 2008; Bernet et al. 2010; Österberg, 2011).
  
  
• depression som funktion av föräldraalienering (Sikström, se Österberg, 2022).

Enligt svenska Socialstyrelsen fanns det i slutet av 1990-talet ca 350 000 barn (0-18 år) som levde utan en tät och nära relationen med sin pappa. Den siffran har sannolikt stigit över 400 000 barn.

Man kan jämföra med grannlandet Finland där:

• finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• Barnombudsmannen Elina Pekkarinen som under Finlandssvenska Barnrättsdagarna i Helsingfors larmade om att ca 265 000 finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar.

Så här lagom till Jul publicerade Epoch Times en artikelserie som beskriver hur myndighetspersonal inom socialtjänsten är delaktiga i att barn hindras från att sina pappor (Sagerfors, 2022, 1, 2, 3, 4).

Del 1:

Del 2:

Del 3:

Del 4:

Pappan är en aktiv person med en historia som elitidrottare och coach. Han har också varit framgångsrik i sitt ämbete. Det gav familjen en god materiell standard när de levde tillsammans. Pappan uppmuntrade även sin dotter att vara aktiv inom idrott och tidig akademisk inlärning, d.v.s. de viktiga aspekter som lägger grunden för barns emotionella anpassning och kognitiva utveckling, inklusive visuospatiala perception.

Sverige och andra demokratiska länder har dessutom anslutit sig till FNs barnkonvention som syftar till att ge barn rätt till en tät och nära kontakt med båda föräldrarna.

I det aktuella fallet kände även skolans rektor till pappans renommé liksom mammans agerande. Det inkluderar att mamman under långa perioder höll barnet borta från skolan, vilket strider mot den skolplikt som regleras i den Svenska lagstiftningen. Rektorn valde trots allt detta att konspirera med socialtjänsten för att isolera barnet från pappan.

Pappan väntade inte på ett beslut om vårdnad utan om ett beslut som innebar att mamman skulle tvingas respektera tidigare beslut om umgänge.

Mamman hade en längre tid kränkt flickans rätt till umgänge med pappan, vilket är en tydlig indikation om att allt inte står rätt till i mammans hushåll. Med tanke på mammans konflikthistorik och skolans rapporter om flickans skolprestation och frånvaro var detta ett enkelt ärende.

Men istället för att skynda på ärendet, så flickan kunde få fira Jul med sin pappa, drog domstolspersonalen, i det här fallet Victoria Håpnes, anställd vid Värmlands tingsrätt att administrera fall som dessa, ut på tiden och lät hon meddela att hon tagit semester fram till 9 januari!?

Håpnes valde således att sätta sin egen karriär framför flickans bästa. Det är även sannolikt att Håpnes kommer att tillämpa så kallad post hoc rationalisering - hävda att hennes agerande var för flickans bästa. Så här självskattar Håpnes sin egen roll som domstolsanställd:

Bilden kommer från siten domstol.se som är en del av medborgarnas offentliga sektor.

Vi tar det igen:

“Du [domaren] bestämmer till exempel vem av föräldrarna som ska ha vårdnaden om ett barn i samband med en skilsmässa” (Håpnes).

Varför agerar domstolskollektivet på det här sättet?

2015 varnade psykologen Daniel Kahneman för det han kallar övertro på sin egen förmåga.

Länk till källan.

Jag har också unik inblick i den arbetskultur som råder på domstolsarbetsplatser.

I början av 2000-talet var jag handledare till en juriststudents examensuppsats. Därefter, när hen anställdes som domare, blev jag bollplank i ett par ärenden som rörde vårdnad.

I ett fall ringde adepten/domaren upp mig och bad om råd. En mamma hade tagit barnet och flyttat 200 km från pappan, dvs. det typiska konfliktbeteende hos relationsaggressiva mammor kallas peregrinering.

Min adept/domaren, bad mig om råd hur hen skulle döma. Här uppstod en rätt märklig diskussion. Det hängde samman med att parallellt med att jag handledde hens kandidatavhandling så korrekturläste hen manuset till min magisteravhandling (Österberg, 2004). Datainsamlingen var redan genomförd och analyserna hade skett med ett statistikprogram (SPSS). Dock påverkade hen den text som gjorde studien tillgänglig för allmänheten. Jurister tränar på just den typen av framställningar. Men viktigast: hen kände till pappa-effekten på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling.

Jag frågade varför hen frågade mig om råd när hen ändå visste svaret?

- Säg det, svarade adepten/domaren.

Det går inte att minnas en exakt ordalydelse, men den semantiska aspekten gick ungefär så här: - du vet ju att papparelationen har en avgörande betydelse för barns anpassning och utveckling och att pappor inte strävar efter att vara förälder 100 % av tiden. (Det hänger ihop med att de har andra viktiga saker att göra, som att spela fotboll, sortera sina vinylskivor i bokstavsordning och lite då och då svinga en bägare med andra män.)

Adepten/domaren menade att utmaningen låg i domstolskulturen. Ty, trots att hen genomgått en femårig yrkesutbildning i juridik plus ett antal år som praktikant (notarie, fiskal m fl på juridiska), så var hen inte självständig. Hens arbete betygsattes av kollegor som tillbringat längre tid på arbetsplatsen. Så hens oro handlade om möjligheten att hens beslut skulle överklagas till en hovrätt. Om hens bedömning ifrågasattes skulle det påverka hens betyg. Jämför en snickarlärling.

Min respons var något i stil med: - du får väl välja mellan din eventuella betygsättning eller barnets framtid.

Något senare återkom hen. Hen hade gett pappan vårdnaden. Resultatet blev att mamman omgående flyttade tillbaka och blev mer samarbetsvillig. Därmed räddades barnets emotionella och sociala anpassning vilket påverkade den kognitiva utvecklingen.

Slutsats. Effekten av Håpnes agerande blev att flickan åter hindrades från att träffa, inte bara sin pappa, utan även farmor och farfar. Under Julen. Notera att mamman sannolikt hade anpassat sig om Håpnes beslutat att se till flickans behov att träffa sin pappa (se fallet med min adept).

Men som sagts: Håpnes är ingalunda ensam - hon har bara konformerats till en socio-kultur. Det är ju känt att domstolspersonal i mer än 30 år diskriminerat barns papparelation:

“Enligt kartläggningar i Sverige och USA är också vårdnadstvisten typiskt kvinnlig. Datainsamlingar mellan 1990- 2018 visar att domstolspersonal tillgodoser kvinnors vårdnadskonflikt i 75 % av fallen, dvs. utestänger barns papparelationer. Idag lever ca 400 000 svenska barn utan en tät och nära papparelation (Biringen & Harman 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004)”

Länk till nästa artikel i serien: Österberg (2023). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldraalienation


Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter