[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa

I ett ouppmärksammat, men ändå typiskt, vårdnadsfall i Närke låter Victiora Håpnes, anställd vid Värmlands tingsrätt, en flicka isoleras med sin relationsaggressiva mamma över Julen. Håpnes har sedan november dokumenterade uppgifter som visar att (1) flickan far illa av att isoleras med mamma, (2) att flickan och pappan har en mycket god relation och att flickan längtar efter sin pappan. I det aktuella fallet framkommer även att personal inom skola och socialtjänst konspirerat för att tillgodose den relationsaggressiva mammans ambition att isolera flickan från pappan. Det rimmar med larm i mainstream media om hur myndighetspersonal "kidnappar" barn. En aktuell vetenskaplig artikel visar att socialtjänstens arbete saknar vetenskapligt stöd. Nu flyr personalen socialtjänsten. I slutet av 1990-talet levde ca 350 000 barn utan möjlighet till en tät och nära relation till sin respektive pappa. Den siffran är nu >400 000 barn. Forskning visar att papparelationen har en normativ inverkan på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling. Vill du ha ditt fall belyst (se längst ner)? Se film om Parental alienation Disorder.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).


I Närke, och södra Västmanland, utspelar sig sedan 2013 en vårdnadskonflikt. Effekten har blivit det som i forskningssammanhang kallas umgängessabotage - att barnet hindras från att träffa sin pappa. I det aktuella fallet vägrar mamman att låta barnet, en liten flicka, träffa pappan över Julen. Pappan har därför åter tvingats vända sig till myndighetspersonal för beslut om så kallad verkställighet.

Pappan är en aktiv person med en historia som elitidrottare och coach. Han har också varit framgångsrik i sitt ämbete. Det gav familjen en god materiell standard när de levde tillsammans. Pappan uppmuntrade även sin dotter att vara aktiv inom idrott och tidig akademisk inlärning, d.v.s. två viktiga aspekter som lägger grunden för barns anpassning och utveckling (Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995) . Utvecklingsnivån för exekutiva funktioner hos barn kan förutsäga deras socioekonomiska ställning i vuxen ålder (Moffitt et al. 2010).

Enligt svenska Socialstyrelsen fanns det i slutet av 1990-talet ca 350 000 barn (0-18 år) som levde utan en tät och nära relationen med sin pappa. Den siffran har sannolikt stigit över 400 000 barn.

Man kan jämföra med grannlandet Finland där Barnombudsmannen Elina Pekkarinen under Barnrättsdagarna i Helsingfors larmade om att ca 265 000 finska barn [och unga] födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. 1997 och senare innebär 25 är och yngre. Om man tar bort sju (7) år från åldersspannet så blir siffran ca 200 000 barn. Det korresponderar med de svenska förhållandena (Sveriges befolkning är dubbelt så stor som Finlands).

Pekkarinen förklaring var dock lite utmanande; hon hävdade att finska barns mentala ohälsa förklaras av (1) koldioxid i atmosfären alternativt (2) neuropsykiatri!? Hon utesluter således kvinnors relationsaggressivitet (Österberg: Barnrättsdagarna, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig).

Varför tillåts mammor isolera barn från deras pappor?

Sverige och andra demokratiska länder har anslutit sig till FNs barnkonvention som syftar till att ge barn rätt till en tät och nära kontakt med båda föräldrarna.

Men varken kvinnor eller personal inom olika myndigheter respekterar konventionen. Effekten blir att kvinnor som är mammor och som inte vill samarbeta med barnens pappa kan vända sig till myndighetspersonal för att tillsammans med dem konspirera för att hindra barnen från att träffa sin pappa.

Socialtjänstpersonalen. I december 2021 anklagades myndighetspersonal inom socialtjänsten för att kidnappa barn. Uppgifterna tillbakavisades av myndighetspersonalen själva!? (Svt). Men så vitt är känt har ingen objektiv källa varken avvisat eller bekräftat påståendet.

Nyligen publicerades också en studie som visar att Socialtjänstpersonalens arbete saknar vetenskapligt stöd (Österberg: Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskapligt stöd).

Österberg: Barn drabbas när personal inom socialtjänst och andra myndigheter bistår mammor som isolerar barn

Nu flyr personalen socialtjänsten (P4 Jönköping).

Så här lagom till Jul publicerade Epoch Times en artikelserie som beskriver hur myndighetspersonal inom socialtjänsten är delaktiga i att barn hindras från att sina pappor (Sagerfors, 2022, 1, 2, 3, 4).

Del 1:

Del 2:

Del 3:

Del 4:

Även i det aktuella fallet vägrar personalen inom socialtjänsten i Örebro att samarbeta med pappan. Trots att de har kännedom om flickans skolprestation (som betingas av papparelation) och omfattande frånvaro (se nedan). 

Skolpersonalen. I det aktuella fallet tog skolans rektor ställning för mammans konflikt och vägrade lämna ut information till pappan. När pappan till slut uppmärksammade skolans jurist om rektorns agerande, bekräftade juristen att rektorn brutit mot gällande regelverk (lagstiftning). Skolan ingår i en koncern och pappan kontaktade Skolchefen som då kommunicerade det material rektorn vägrat delge pappan. Därmed kunde information om flickans skolutveckling under mammans vårdnadskonflikt och umgängessabotage synliggöras.

Det var ingen rolig läsning. Förvisso visade skolpersonalens omdömen att flickans estetiska förmåga var fortsatt god, men omdömen i andra viktiga ämnen som idrott och matematik hade sjunkit. Frånvaron var också omfattande. Det verkar som att mamman hållit flickan hemma från skolan för att få ha lite sällskap!?

Domstolspersonalen. Under nästan 10 är har detta ärende valsats i den lokala Tingsrätten (Örebro). Men istället för att beivra mammans konflikt, vilket torde vara domstolskollektivets roll, och beakta forskning om vilka konsekvenser mammors relationskonflikter leder till, valde personalen (flera olika personer) att fixera sig vid moderspresumtionen. Men det är inget unikt.

I början av 2000-talet var jag handledare till en juriststudents examensuppsats. Därefter, när hen anställdes som domare, blev jag bollplank i ett par ärenden som rörde vårdnad.

I ett fall ringde adepten/domaren upp mig och bad om råd. En mamma hade tagit barnet och flyttat 200 km från pappan. Det här är ett typiskt konfliktbeteende hos kvinnor som är mammor som söker ensam makt och kontroll. Det är också ett agerande som domstolspersonal ser mellan fingrarna med.

Beteendet är dock negativt för barnen eftersom pappa-relationen har en normativ effekt på barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling (Lamb, 2010; Macrae, 2021; Österberg, 2004).

Min adept/domaren, bad mig om råd hur hen skulle döma. Här uppstod en rätt märklig diskussion. Det hängde samman med att parallellt med att jag handledde hens kandidatavhandling så korrekturläste hen manuset till min magisteravhandling (Österberg, 2004). Det betyder inte att hen påverkade själva forskningsresultatet. Datainsamlingen var redan genomförd och analyserna skedde med ett statistikprogram. Dock påverkade hen den text som gjorde studien tillgänglig för allmänheten. Jurister tränar på just den typen av framställningar.

Jag frågade varför hen frågade mig om råd när hen ändå visste svaret?

- Säg det, svarade adepten/domaren.

Det går inte att minnas en exakt ordalydelse, men den semantiska aspekten gick ungefär så här: - du vet ju att papparelationen har en avgörande betydelse för barns anpassning och utveckling och att pappor inte strävar efter att vara förälder 100 % av tiden. (Det hänger ihop med att de har andra viktiga saker att göra, som att spela fotboll, sortera sina vinylskivor i bokstavsordning och lite då och då svinga en bägare med andra män.)

Adepten/domaren menade att utmaningen låg i domstolskulturen. Ty, trots att hen genomgått en femårig yrkesutbildning i juridik plus ett antal år som praktikant (notarie, fiskal m fl på juridiska), så var hen inte självständig. Hens arbete betygsattes av kollegor som tillbringat längre tid på arbetsplatsen. Så hens oro handlade om möjligheten att hens beslut skulle överklagas till en hovrätt. Om hens bedömning ifrågasattes skulle det påverka hens betyg. Jämför en snickarlärling.

Min respons var något i stil med: - du får väl välja mellan din eventuella betygsättning eller barnets framtid.

Något senare återkom hen. Hen hade gett pappan vårdnaden. Resultatet blev att mamman omgående flyttade tillbaka och blev mer samarbetsvillig. Därmed räddades barnets emotionella och sociala anpassning vilket påverkade den kognitiva utvecklingen.

I det aktuella fallet väntade pappan inte på ett beslut om vårdnad utan om ett beslut som innebar att mamman skulle tvingas respektera tidigare beslut om umgänge. Hon hade en längre tid kränkt flickans rätt till umgänge med pappan. Med tanke på mammans konflikthistorik och skolans rapporter om flickans skolprestation och frånvaro var detta ett enkelt ärende.

Men istället för att skynda på ärendet, så flickan kunde få fira Jul med sin pappa, drog Victoria Håpnes, anställd vid Värmlands tingsrätt att administrera fall som dessa, ut på tiden och runt Jul lät hon meddela att hon tagit semester från till 9 januari!?

Till skillnad till min adept/domare valde Håpnes att sätta sin egen karriär framför flickans bästa. Det är även sannolikt att Håpnes kommer att tillämpa så kallad post hoc rationalisering - hävda att hennes agerande var för flickans bästa. Så här självskattar Håpnes sin egen roll som domstolsanställd:

Bilden kommer från siten domstol.se som är en del av medborgarnas offentliga sektor.

Du [domaren] bestämmer till exempel vem av föräldrarna som ska ha vårdnaden om ett barn i samband med en skilsmässa (Håpnes).

2015 varnade psykologen Daniel Kahneman för det han kallar övertro på sin egen förmåga (länk).

Effekten av Håpnes agerande blev att flickan åter hindrades från att träffa, inte bara sin pappa, utan även farmor och farfar. Under Julen. Notera att mamman sannolikt hade anpassat sig om Håpnes beslutat att se till flickans behov att träffa sin pappa (se fallet med min adept).

Håpnes är ingalunda ensam. Det är sedan tidigare känt att domstolspersonal i mer än 30 år diskriminerat barns papparelation:

“Enligt kartläggningar i Sverige och USA är också vårdnadstvisten typiskt kvinnlig. Datainsamlingar mellan 1990- 2018 visar att domstolspersonal tillgodoser kvinnors vårdnadskonflikt i 75 % av fallen, dvs. utestänger barns papparelationer. Idag lever ca 400 000 svenska barn utan en tät och nära papparelation (Biringen & Harman 2018; Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004)”

Kvinnors relationsaggressivitet förklaras av någon form av känslomässig eller personlighetsstörning som kan spåras till uppväxten. Strävan efter egen makt och kontroll är dysrationell men kan bara manifesteras om myndighetspersonal konspirerar med dessa mammor för att hindra barnen från att träffa sin pappa. Myndighetspersonals agerande hämmar således dessa barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling. Flickan i Närke är ett av minst 400 000 drabbade barn.

Myndighetspersonalens agerande kan delvis förklaras av socio-kultur och konformism, men också att man generellt tar kvinnors påstående om utsatthet på mer allvar jämfört med mäns dito (Sikström et al. 2022). 

Film med Sverker Sikström, professor i kognitionspsykologi, vid Lunds universitet, om effekter av alienering: Hur vet man om ett barn är alienerat i vårdnadstvister?

Om ditt barn drabbats av myndighetsvåld och du vill få det belyst på samma sätt som ovan, maila mig material. Vårdnadsdom är bra liksom material som beskriver Socialtjänstpersonalens och skolans agerande.

Länk till nästa artikel i serien: [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldraalienation

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).