Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskapligt stöd

En aktuell kartläggning av interventioner inom den svenska socialtjänsten visar att 75 av 102 interventioner saknar vetenskapligt stöd. I själva verket är det inte vetenskapligt stöd, utan någon form av vetenskapligt stöd. Det betyder det är sannolikt att alla interventioner saknar vetenskapligt stöd. Studiens result gäller sannolikt samtliga nordiska länder. Socialtjänstpersonal utgår från idéer om Mäns våld mot kvinnor som torgförts av den norska sociologen Eva Lundgren. Forskning visar dock att kvinnor är den typiska förövaren av våld i nära relationer. 2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Lundgrens arbete. Lundgren upplevde att hon belagts med undervisningsförbud. I många fall, där barn drabbas, lider sannolikt de kvinnliga förövarna av personlighetsstörning kluster B. Det bör socialtjänsten uppmärksamma. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

En aktuell studie inom socialt arbete visar att socialtjänstens arbete (interventioner) i huvudsak saknar vetenskapligt stöd (Bergström et al. 2022). Forskarnas utgångspunkt för intervention är Cambridge dictionary's definition på en intervention:

the action of becoming intentionally involved in a difficult situation, in order to improve it or prevent it from getting worse.

Man kan jämföra American Psychological Association (APA) definition:

generally, any action intended to interfere with and stop or modify a process, as in treatment undertaken to halt, manage, or alter the course of the pathological process of a disease or disorder.

En intervention kan vara många olika saker, från att stoppa någon från att äta för mycket godis till att avbryta en våldshandling. När det gäller godis krävs att man har en idé om frågan: är det bra eller dåligt att äta godis?

För många är godis något självklart och det visar sig också i de flesta länders kartläggningar om övervikt och välfärdssjukdomar. Konsumtion av godis och läsk men även processad mat har ökat dramatiskt de senaste årtiondena och med konsumtionen följer välfärdssjukdomar.

Utmaningen ligger i synen på godis, läsk och färdigmat men också det beroende som uppstår på grund av produkternas innehåll av socker och andra snabba kolhydrater. Det innebär att alltför många avvisar faran med godis, läsk och processad mat. Det kan kallas grupptänk eller dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (utgå från generell vetenskap; Stanovich, 2009).

Socialtjänsters arbete bygger på utbildning inom socionomi. En socionom ska ha kunskap om hur sociala, samhälleliga problem uppkommer och om hur de kan förändras.

En viktig del i en socionoms arbetsroll är att förstå det sociala samspelets betydelse för människors utveckling för att kunna bidra till att hjälpa människor att förändra sin tillvaro och utöka sitt handlingsutrymme och egenförsörjning (Wikipedia).

Men vad lär sig egentligen deltagarna på socionomprogrammet om hur sociala, samhälliga problem uppkommer och hur de ska förändras?

En central del i socialtjänsten arbete baserad på det icke-vetenskapliga temat Mäns våld mot kvinnor. Tesen har sin grund i genusstudier och den norska sociologen Eva Lundgrens arbete under 1990-talet fram till 2005.

Dr Lundgren blev under 1990-talet inbjuden av den svenska regeringen att bedriva arbete på det icke-vetenskapliga temat Mäns våld mot kvinnor. Denna ansats bygger på misandri - hat eller starka aversioner mot män.

Därmed ignorerades kvinnors våld mot män (och barn). Det fanns i den svenska riksdagen en 100 % konsensus över partilinjerna om att att Män i allmänhet var våldsamma mot kvinnor. Det kan förklaras av simulerings bias - tendensen att människor bestämmer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt det är att föreställa sig händelsen mentalt (Kahenman och Tversky, 1982).

Ty, forskning på området pekar i en annan riktning. Först och främst så heter det inte Mäns våld mot kvinnor, det heter Våld i nära relationer och delas i fysiskt, psykiskt och dödligt våld.

• Fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen; kvinnor står således för minst 50 % av förekomst och utbredning.
• Dödligt drabbar lika osannolikt (0,000005%) barn, män som kvinnor. 
• Psykiskt våld, eller relationsaggressivitet, är typiskt kvinnligt.
• Den typiska förövaren är mellan 20-30 år.

Kvinnors våld rapporteras följaktligen återkommande i media. Ett återkommande tema är kvinnor som kidnappar sina barn från barnets pappa. Det är känt att barn som tvingas avstå sin papparelation tappar helt eller delvis sin emotionella och sociala anpassning (Macrae, 2021; Österberg, 2004).

2005 rapporterade Dagens nyheter om en mamma som gömt barnen från pappa i mer än sex år. Hon dömdes till 10 månaders fängelse.

2010 iscensatte en mamma en kidnappning av ett gemensamt barn från pappa; det startade med ett samarbete mellan mamman och socialtjänsten som erbjudit mamman plats på en kvinnojour. Med socialtjänstpersonalens hjälp lyckades mamman föra bort barnet till annan ort och skola in honom under falskt namn. Enligt pojken misskrediterade mamman återkommande pappan. I det aktuella fallet agerade skolpersonalen och pojken kunde återvända till pappan (Eklund, Sundsvalls tidning, 2012). Mamman åtalades och dömdes till fängelse för grov egenmäktighet med barn (Östberg, Sundsvalls tidning, 2012; Elfvfing, Sundsvalls tidning, 2012).

2013 uppdagades ytterligare ett fall där mamma samt hennes föräldrar deltog i umgängessabotaget vilket hämmade barnets emotionella och sociala anpassning (Ytterligare ett fall där ett barn försvinner och kommer tillbaka; historien om ett vårdnadsfall 2009-2013)

2014, en mamma som fått ensam vårdnad tog barnet utomlands utan att vare sig fråga barnet eller pappan. Fallet omprövades av personal i en Hovrätt och de ändrade så att pappan fick vårdnaden (Haddäng/Eriksson, 2014).

2022 kidnappade en mamma barnet från pappan till Ryssland (Svartström, HBL, 2022).

Under våren 2022 rapporterade HBL även om:

en kvinnan/mamma som mördat sitt barns pappa. Hon dömdes till livstids fängelse. Även här hade socialtjänsten kännedom om fallet (Svartström, HBL, 2022).

en kvinna/mamma som mördade sin egen son på en anstalt anvisad av socialtjänsten. Personal på socialtjänsten hade således kännedom om mammans mentala ohälsa (Björklqvit, HBL, 2022).

Allmänheten har svårt att acceptera att kvinnor oftare än män är förövare av våld i nära relationer och att de (kvinnorna) ofta startar konflikter där de använder barnen som slagträn. Ett exempel är Dagens juridik där Dagens juridik: DEBATT: ”Barnen drabbas värst när föräldrar vägrar samarbeta”. Författarna, Matts Hertsberg, ordförande Vårdnad Boende Umgänge i Sverige och Sverker Sikström, professor kognitiv psykologi vid Lunds universitet, undviker, medvetet eller omedvetet att belysa att det borde stått Barnen drabbas värst när kvinnor vägrar samarbeta”.

Kvinnor är de typiska förövarna i våld i nära relationer och förklaringen är, som all form av våldsutövning, mental ohälsa. Genom kändisrättegången mellan Johnny Depp och Amber Heard kom detta i dagen. Trots att Heard aldrig skaffade barn med Depp agerade hon som kvinnorna ovan; med stor dramatik anklagade hon Depp för att gett henne posttraumatisk stressyndrom (PTSD) (faktoiden Mäns våld mot kvinnor). Heard backades upp av organisationer som engagerade sig mot våld i nära relationer. Men när bevisen lades fram visade det sig att det var Heard som var förövaren, dvs. i enlighet generell vetenskap. På grund av sina anklagelser tvingades hon genomgå en detaljerad psykologisk utvärdering. Den avvisade hennes påståenden om PTSD men visade att hon led av:

1. personlighetsstörning, kluster-B som enligt American Psychological Association (APA) beskrivs enligt följande:

any in a group of disorders involving pervasive patterns of perceiving, relating to, and thinking about the environment and the self that interfere with long-term functioning of the individual and are not limited to isolated episodes. DSM–IV–TR recognizes 10 specific personality disorders organized within three clusters: Cluster A includes paranoid, schizoid, and schizotypal; Cluster B includes antisocial, borderline, histrionic, and narcissistic

2. Histrionisk personlighetsstörning som enligt American Psychological Association (APA) beskrivs enligt följande:

in DSM–IV–TR and DSM–5, a personality disorder characterized by a pattern of long-term (rather than episodic) self-dramatization in which individuals draw attention to themselves, crave activity and excitement, overreact to minor events, experience angry outbursts, and are prone to manipulative suicide threats and gestures. Such individuals appear to others to be shallow, egocentric, inconsiderate, vain, demanding, dependent, and helpless. The disorder was formerly known as hysterical personality disorder.

Om Amber Heards mentala ohälsa: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8.

Notera att våld är antisocialt beteende som uppstår som en konsekvens av att ha isolerats från sin pappa.

Förklaringen till att personalen inom socialtjänstens agerar som de gör förklaras delvis av mentala fallgropar. De har fastnat i grupptänk eller dysrationalia. I någon av de mentala fallgroparna har det skett en kultivering kring Eva Lundgrens mansfientliga idéer. Detta trots att Uppsala universitet granskning av Lundgrens arbete 2005, dvs. för 17 år sedan!

Så skriver (Hagekull, 2005), å Uppsala universitet vägnar:

Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):

Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.

Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.

Läs även:

Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar?

Mammor med mentala utmaningar och aggressioner - en lista med aktuella händelser

Barn som dör efter att socialtjänsten isolerat dem med mammor som lider av mentala utmaningar

Mer om kvinnors barnmisshandel och dödliga våld.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).