Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
En aktuell studie inom socialt arbete visar att socialtjänstens arbete (interventioner) i huvudsak saknar vetenskapligt stöd (Bergström et al. 2022). Forskarnas utgångspunkt för intervention är Cambridge dictionary's definition på en intervention:
“the action of becoming intentionally involved in a difficult situation, in order to improve it or prevent it from getting worse”.Man kan jämföra American Psychological Association (APA) definition:
“generally, any action intended to interfere with and stop or modify a process, as in treatment undertaken to halt, manage, or alter the course of the pathological process of a disease or disorder”.En intervention kan vara många olika saker, från att stoppa någon från att äta för mycket godis till att avbryta en våldshandling.
När det gäller godis krävs att man har en idé om frågan: är det bra eller dåligt att äta godis?
Forskning om beslutsprocesser visar att vår art ibland drabbas av “naturlig dumhet” - tenderar att tro på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är enkel att tillgå (1977). Det här kan också kallas dysrationalia – att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (det inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet (Stanovich, 1993).
Utmaningen ligger i synen på godis, läsk och färdigmat men också på det beroende som uppstår på grund av produkternas innehåll av socker och andra snabba kolhydrater. Redan från barnsben får vi lära oss vad vi ska äta och inte äta, och informationen kommer från myndigheter som valt ut viss information. Den informationen blir prototypisk och har traderats över många generationer.
För många är godis något självklart och det visar sig också i de flesta länders kartläggningar om övervikt och välfärdssjukdomar. Effekten blir att alltför många avvisar faran med godis, läsk och processade ersättningsprodukter till mat. Konsumtion av godis och läsk men även processad mat har därför ökat dramatiskt de senaste årtiondena och med konsumtionen följer fysiska och mentala välfärdssjukdomar (Hall et al. 2019; Lustig, 2017).
För många är godis något självklart och det visar sig också i de flesta länders kartläggningar om övervikt och välfärdssjukdomar. Effekten blir att alltför många avvisar faran med godis, läsk och processade ersättningsprodukter till mat. Konsumtion av godis och läsk men även processad mat har därför ökat dramatiskt de senaste årtiondena och med konsumtionen följer fysiska och mentala välfärdssjukdomar (Hall et al. 2019; Lustig, 2017).
Socialtjänsters arbete bygger på utbildning inom socionomi. En socionom ska ha kunskap om hur sociala, samhälleliga problem uppkommer och om hur de kan förändras.
“En viktig del i en socionoms arbetsroll är att förstå det sociala samspelets betydelse för människors utveckling för att kunna bidra till att hjälpa människor att förändra sin tillvaro och utöka sitt handlingsutrymme och egenförsörjning” (Wikipedia).Men vad lär sig egentligen deltagarna på socionomprogrammet om hur sociala, samhälliga problem uppkommer och hur de ska förändras?
En central del i socialtjänstens arbete är baserad på icke-vetenskaplig information som är prototypisk, upprepas ofta och lätt att tillgå. Om man går på bio är det som regel män som är fysiskt våldsamma. I krig offras som regel unga pojkar som aldrig tillåts växa upp och bli män. Det prototypiska våldet är således manligt. Det blir också den bild som är lättast att tillgå när man tänker på våld. I media reciteras temat Mäns våld mot kvinnor. Ergo. Folk i allmänhet drabbas av naturlig dumhet/dysrationalia.
För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:
- Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
- Disjunctive resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
- Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010).
Begreppet Mäns våld mot kvinnor har sin grund i genusstudier och den norska sociologen Eva Lundgrens arbete under 1990-talet fram till 2005.
Dr Lundgren blev under 1990-talet inbjuden av den svenska regeringen att bedriva arbete på det icke-vetenskapliga temat Mäns våld mot kvinnor. Denna ansats bygger på misandri – hat eller starka aversioner mot män som har sin grund i feminismen, som har sin grund i marxismen. Tillsammans med gynekologen Gun Heimer, socionomen/socialarbetaren Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand genomfördes pilotstudien Slagen dam där designen innebar att män exkluderades. Det hindrade inte dessa fyra från att dra vittgående slutsatser som av en händelse bekräftade deras övertygelse (Lundgren et al. 2001).
2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning. Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skrev Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon stoppats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Men skadan var redan skedd. Myndighetspersonal fortsatte recitera Lundgren & Co:s falska påståenden om män.
2010 utfärdade Rikspolisstyrelsen ett dekret om att personalen skulle ignorera kvinnors våld i nära relationer.
 |
| Rikspolisstyrelsens dekret 2010 |
2012 skaldade stjärnjuristen Sven-Erik Alhem tillsammans med andra aktivister enligt följande:
Länk till källan.
Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har? (Minns en annan stjärnjurist – Christer van der Kwast – som diktade ihop en massmördare. Åtta personer anställda som domare vid olika domstolar köpte van der Kwasts fantasier med hull och hår. Det blev en av historiens värsta rättshaverier (SOU 2015: 52)).
I januari 2022 intervjuade Kvartals Ludde Hellberg Berit Jernberg, projektadministratör på Jämställdhetsmyndigheten för en handbok och Våld i nära relationer.
Länk till källan.
Finlands diskrimineringsombudsman – Kristina Stenman – hoppade på tåget. På deras webbplats stod följande misandriska utspel att läsa:
Efter flera påminnelser lät Stenman ändra texten på hemsidans framsida till det korrekta: Våld i nära relationer.
I samband med publiceringen av Slagen dam fanns i den svenska riksdagen en 100 % konsensus över partilinjerna om att att Män i allmänhet var våldsamma mot kvinnor (tydligen inte de män som jobbade som politiker i riksdagen). Därmed ignorerades kvinnors våld mot män (och barn). Det kan förklaras av “naturlig dumhet” (se ovan).
Ty, Forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) visar på följande fördelning:
- Fysiskt våld i nära relationer; kvinnor står således för lite mer än 50 % av förekomst och skador.
- Dödligt våld – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld, eller relationsaggressivitet, är typiskt kvinnligt. Exempel på psykiskt våld är barn som tvingas avstå sin papparelation. Skälet till att de ska betraktas som psykiskt våld är effekten: dessa barn tappar helt eller delvis sin emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Calkins och Keane, 2009; Farran och Formby, 2011; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; LaFlamme et al. 2012; Macrae, 2021; Moffitt et al. 2001; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004). De har utsatts för psykiskt våld. Som regel är personalen inom socialtjänsten drivande i dessa processer.
- Den typiska förövaren är mellan 20-30 år.
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Ergo. Kvinnor är de typiska förövarna i våld i nära relationer. Förklaringen är, som all form av våldsutövning, mental ohälsa.
Kvinnors våld rapporteras återkommande i media men verkar gå många förbi. Ett återkommande tema är kvinnor som, inte sällan i samarbete med socialtjänsten, kidnappar barn från deras pappa.
2005 rapporterade Dagens nyheter om en mamma som gömt barnen från pappa i mer än sex år. Hon dömdes till 10 månaders fängelse
Länk till källan.
2010 iscensatte en mamma en kidnappning av ett gemensamt barn från pappa; det startade med ett samarbete mellan mamman och socialtjänsten som erbjudit mamman plats på en kvinnojour. Med socialtjänstpersonalens hjälp lyckades mamman föra bort barnet till annan ort och skola in honom under falskt namn. Enligt pojken misskrediterade mamman återkommande pappan. I det aktuella fallet agerade skolpersonalen och pojken kunde återvända till pappan. Mamman åtalades och dömdes till fängelse för grov egenmäktighet med barn.
Länk till källa 1.
Länk till källa 2.
Länk till källa 3.
2013 uppdagades ytterligare ett fall där mamma samt hennes föräldrar deltog i umgängessabotaget vilket hämmade barnets emotionella och sociala anpassning (Ytterligare ett fall där ett barn försvinner och kommer tillbaka; historien om ett vårdnadsfall 2009-2013)
2014, en mamma som fått ensam vårdnad, tog barnet utomlands utan att fråga vare sig barnet eller pappan. Fallet omprövades av personal i en Hovrätt och de ändrade så att pappan fick vårdnaden (Haddäng/Eriksson, 2014).
2021 mördade en mamma som två små barn genom att tvinga upp dem på ett tågspår för att där krossas av det framrusande tåget. Mamma hade också fått hjälp av socialtjänsten att gömma barnen från deras pappa. Mammans pappa, barnen morfar, ville skylla allt på barnens pappa.
Länk till källan.
2022 rapporterade finska Hufvudstadsbladet:
Genom kändisrättegången mellan Johnny Depp och Amber Heard kom detta i dagen. Trots att Heard aldrig skaffade barn med Depp agerade hon som kvinnorna ovan; med stor dramatik anklagade hon Depp för att gett henne posttraumatisk stressyndrom (PTSD) (faktoiden Mäns våld mot kvinnor). Heard backades upp av organisationer som engagerade sig mot våld i nära relationer. Men när bevisen lades fram visade det sig att det var Heard som var förövaren, dvs. i enlighet generell vetenskap. På grund av sina anklagelser tvingades hon genomgå en detaljerad psykologisk utvärdering. Den avvisade hennes påståenden om PTSD men visade att hon led av:
Mer om Amber Heard: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8.
Slutsats. Personal inom socialtjänsten utgår från falska påståenden om män som förkastats, dels av granskningar av Uppsala universitet, dels av etablerad forskning. Antingen sker det medvetet eller så handlar det om naturlig dumhet/dysrationalia. De kvinnor som de hjälpt har som regel mentala utmaningar, t ex. hög grad av neuroticism eller borderline personality disorder. Socialtjänstens agerande, att isolera barnen men en mamma med mentala utmaningar är psykiskt våld och har lett till fysiskt och dödligt våld mot barnen. I flera fall där socialtjänsten triggat mammor att kidnappar barnen, har mammorna dömts till fängelse.
Läs även:
Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar?
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med historiska och aktuella händelser
Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=71), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Antologi om fall där interaktioner mellan (1) kvinnors mentala utmaningar, sannolikt Borderline Personality Disorder, (2) personal inom socialtjänstens aggression mot pappor och (3) domstolspersonals tillämpning av moderspresumtionen leder till att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling hämmas.
2013 uppdagades ytterligare ett fall där mamma samt hennes föräldrar deltog i umgängessabotaget vilket hämmade barnets emotionella och sociala anpassning (Ytterligare ett fall där ett barn försvinner och kommer tillbaka; historien om ett vårdnadsfall 2009-2013)
2014, en mamma som fått ensam vårdnad, tog barnet utomlands utan att fråga vare sig barnet eller pappan. Fallet omprövades av personal i en Hovrätt och de ändrade så att pappan fick vårdnaden (Haddäng/Eriksson, 2014).
2021 mördade en mamma som två små barn genom att tvinga upp dem på ett tågspår för att där krossas av det framrusande tåget. Mamma hade också fått hjälp av socialtjänsten att gömma barnen från deras pappa. Mammans pappa, barnen morfar, ville skylla allt på barnens pappa.
Länk till källan.
2022 rapporterade finska Hufvudstadsbladet:
- om ytterligare en mamma som fört ett barn ut ur landet. Det är sannolikt att socialtjänsten var inblandad i bortförda det.
Länk till källan.
-
om en kvinna som mördat sitt barns pappa.
Länk till källan.
-
Om ytterligare en mamma som mördat sin egen son på en anstalt anvisad av socialtjänsten. Personalen på socialtjänsten hade således kännedom om mammans mentala ohälsa.
Länk till källan.
Genom kändisrättegången mellan Johnny Depp och Amber Heard kom detta i dagen. Trots att Heard aldrig skaffade barn med Depp agerade hon som kvinnorna ovan; med stor dramatik anklagade hon Depp för att gett henne posttraumatisk stressyndrom (PTSD) (faktoiden Mäns våld mot kvinnor). Heard backades upp av organisationer som engagerade sig mot våld i nära relationer. Men när bevisen lades fram visade det sig att det var Heard som var förövaren, dvs. i enlighet generell vetenskap. På grund av sina anklagelser tvingades hon genomgå en detaljerad psykologisk utvärdering. Den avvisade hennes påståenden om PTSD men visade att hon led av:
- personlighetsstörning, kluster-B som enligt American Psychological Association (APA) beskrivs enligt följande:
“any in a group of disorders involving pervasive patterns of perceiving, relating to, and thinking about the environment and the self that interfere with long-term functioning of the individual and are not limited to isolated episodes. DSM–IV–TR recognizes 10 specific personality disorders organized within three clusters: Cluster A includes paranoid, schizoid, and schizotypal; Cluster B includes antisocial, borderline, histrionic, and narcissistic”.
- Histrionisk personlighetsstörning som enligt American Psychological Association (APA) beskrivs enligt följande:
“in DSM–IV–TR and DSM–5, a personality disorder characterized by a pattern of long-term (rather than episodic) self-dramatization in which individuals draw attention to themselves, crave activity and excitement, overreact to minor events, experience angry outbursts, and are prone to manipulative suicide threats and gestures. Such individuals appear to others to be shallow, egocentric, inconsiderate, vain, demanding, dependent, and helpless. The disorder was formerly known as hysterical personality disorder”.
Mer om Amber Heard: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8.
Slutsats. Personal inom socialtjänsten utgår från falska påståenden om män som förkastats, dels av granskningar av Uppsala universitet, dels av etablerad forskning. Antingen sker det medvetet eller så handlar det om naturlig dumhet/dysrationalia. De kvinnor som de hjälpt har som regel mentala utmaningar, t ex. hög grad av neuroticism eller borderline personality disorder. Socialtjänstens agerande, att isolera barnen men en mamma med mentala utmaningar är psykiskt våld och har lett till fysiskt och dödligt våld mot barnen. I flera fall där socialtjänsten triggat mammor att kidnappar barnen, har mammorna dömts till fängelse.
Läs även:
Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar?
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar (n>76) och aggressioner - en lista med historiska och aktuella händelser
Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=71), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Antologi om fall där interaktioner mellan (1) kvinnors mentala utmaningar, sannolikt Borderline Personality Disorder, (2) personal inom socialtjänstens aggression mot pappor och (3) domstolspersonals tillämpning av moderspresumtionen leder till att barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling hämmas.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment