Stor ökning av adhd-diagnoser – finns risker med “modefenomenet” enligt överläkare. THL replikerar min kritik

Under minst 20 år har det pågått en diskussion om Attention Deficit Hypertension Disorder (ADHD). Kritiken har dels handlat om perspektiv, neuropsykiatri eller psykologi, dels om prevelans - hur stor är egentligen utbredningen? Min magisteravhandling testar emotionell och social anpassning. De kriterierna överensstämmer med kriterierna som används för att definiera ADHD. Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med mamma. 2011 menade en psykiatriker att ADHD var diagnostiserat. 2012 genomfördes en meta-analys som beskrev prevalensen. Tre artiklar om ADHD har publicerats på bloggen. Nu stämmer personal (en läkare) på THL in i kören. I Finland har man problem med kvinnors psykiska våld (relationsaggressivitet) i hemmet. Läkare skriver gärna ut amfetamin derivat för att motverka symptomen av frånvaro av emotionell och social anpassning. Alla mediciner har dock biverkningar. Ett alternativ, som saknar biverkningar, vore att ta itu med omfattande utbredningen av relationsaggressivitet och bejaka barns föräldrarelationer. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Under minst 20 år har det pågått en diskussion om Attention Deficit Hypertension Disorder (ADHD). Kritiken har dels varit i vilken utsträckning ADHD ska ses som ett neuropsykiatriskt eller psykologiskt fenomen, dels om prevelans - hur stor är egentligen utbredningen? En tredje aspekt handlar om vad konstruktet ADHD egentligen representerar?

2004 genomförde jag min magisteravhandling i socialpsykologi där jag testade korrelationen mellan emotionella föräldra-relationer mot tre kriterier:

1. emotionell anpassning 
2. social anpassning
3. kognitiv utveckling (Österberg, 2004).

För den har läst definitionen för ADHD ser att kriterierna i stor utsträckning överensstämmer med (1) emotionell och (2) social anpassning.

ADHD kan sannolikt i vissa fall förklaras av neuropsykiatri men det typiska är att det handlar om psykologi och uppväxtförhållanden.

Utvecklingspsykologiskt forskning demonstrerar att anpassning och utveckling är som intensivast under de första 4 - 5 levnadsåren och att det finns en pappa-effekt: Barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer med mamma (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Så här uttryckte sig Peter R. Breggin på New York times debattsida den 13 oktober 2011:

Kan till källan.

Willcut (2012). The prevalence of DSM-IV attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analytic review:

Although prevalence estimates reported by individual studies varied widely, pooled results suggest that the prevalence of DSM-IV ADHD is similar, whether ADHD is defined by parent ratings, teacher ratings, or a best estimate diagnostic procedure in children and adolescents (5.9-7.1 %), or by self-report measures in young adults (5.0 %). Analyses of diagnostic subtypes indicated that the predominantly inattentive type is the most common subtype in the population, but individuals with the combined type are more likely to be referred for clinical services. Additional research is needed to determine the etiology of the higher prevalence of ADHD in males than females and to clarify whether the prevalence of ADHD varies as a function of socioeconomic status or ethnicity. Finally, there were no significant prevalent differences between countries or regions of the world after controlling for differences in the diagnostic algorithms used to define ADHD

Följande artiklar om ADHD har publicerats på bloggen:

22 Juni 2014: Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?

23 September 2023 : ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren

30 September 2023: Varför dröjer stödet till barn med adhd? – ”Det kan hända att livet förstörs på två år” Ytterligare fall av dysrationalia?

23 januari 2024 rapporterar Hufvudstadsbladet att personal (en läkare vid namn Terhi Aalto-Setälä) som jobbar för Institutet för Hälsa och Välfärd (THL) stämmer in i min kritik:

Länk till källan.

Notervärt:

• att finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är ett av Helsingforspolisens största problem (6 april, 2022).
• att 20 % finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Finlands barnombudsman, Barnrättskonferensen, 2022). 
• att psykiskt våld i hemmen ökar (Finlands barnombudsman, Barnrättskonferensen, 2023). 
• att 40 % av finska skolbarn rapporterat att de utsatts för psykiskt våld i hemmet (Värdinnan för Barnrättskonferensen, 2023).

Man skulle drista sig att hävda att de mentala utmaningar bland barn och unga som uppmärksammas av sjukvården sannolikt förklaras av finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) och eftersom kriterierna överlappar de som används för att definiera ADHD går det att använda begreppet ADHD.

Men, lösningen för ADHD respektive de generiska begreppen emotionell och social anpassning skiljer sig åt. Om man använder begreppet ADHD, då kan läkare (måste inte) skriva ut amfetaminderivat. Alla mediciner har biverkningar.

Om man utgår från de generiska kriterierna, då kan man fokusera på att beivra relationsaggressivitet och bejaka barns föräldrarelationer.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  |  CV  |  Teaching skills and experience | Summary of research project  |  Instagram  |  Linkedin  |  YouTube-channel  |  TikTok  |  Twitter