Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Med anledning av att det den 20 januari 2024 är 867 år sedan bonden Lalli förmodats ha dräpt biskop Henrik vid Kjulo träsk, publicerar den uralisk-finska tidskriften Apu en artikel om en bok, författad av historikern Tuomas Heikkilä, professor i kyrkohistoria med inriktning på medeltiden: Lalli – Porträtt av en nationell mördare (bokens originaltitel på uralisk-finska: Kansallismurhaajan muotokuva).
Länk till källan.
Dr Heikkilä betraktar Lallis dråp av Henrik som en myt, vilket blivit ett så kallat standard-meme bland finländska akademiker. Därmed är den premissen det minst intressanta i artikeln.
Det mer intressanta är att Dr Heikkilä ändå verkar betrakta händelsen som starten för Finlands historia!?
Det första man bör anmärka på är bokens titel och slutsatser. Enligt lingonsyltsanalogin borde en rubrik representera innehållet (om det står lingonsylt på burken, då borde innehållet också vara lingonsylt). Om Dr Heikkilä slutsats är att avvisa Lalli som biskop Henriks bane, liksom att händelsen aldrig inträffat, då borde det framgå i titeln.
Dr Heikkiläs ansats/avgränsning: skrifthistoria, dvs. han har utgått från att en händelse har inträffat om den finns nedtecknad (arkiverad). Det finns dock frågetecken kring arkivmaterial; det hänger samman med selektions-bias, dvs. att materialet ett ett urval eller att det anpassats för ett speciellt syfte (Hakala, 2023).
Jag brukar jämföra med slaget vid Troja. Trots att händelsen funnits nedtecknat länge i Illiaden och Odyssén, antogs berättelsen vara en myt. Detta ändrades efter Schliemanns (1822 -1890) arkeologiska fynd av Troja 1870. Ergo. Uppteckningar ger hypoteser och teman som kan testas och upptäckas genom observation och fynd.
Dr Heikkilä invänder mot att Lalli och biskop Henrik finns nedtecknade i två olika källor, dels legenden om S:t Henrik som dateras til 1200 - talet, dels Folkhymnen om biskop Henriks död där Lalli sägs omnämnas.
Man bör dock beakta:
Dr Heikkilä lyfter fram en viktig aspekt som sannolikt påverkat tolkningen av händelsen: nationalromantiken.
Romantiken beskrivs enligt följande:
Dr Heikkilä gör dock två intressanta anmärkningar, dels om befolkningsmängden i Finland runt 1100 - talet, dels om språket - gammelfinska. Det blir både fel och rätt, eller rätt och fel.
Påståendet om befolkningsmängden överensstämmer med andra källor (lite svepande hänvisas här till kursen Finlands historia, som ges sommartid vid Haga-Helia). Påståendet om gammelfinska är ett mer komplext spörsmål.
Om man lyfter blicken från den skrifthistoriska inramningen visar aktuell forskning att Finlands geologiska historia går tillbaka till när Fennoskandia steg ur havet efter avsmältningen av inlandsisen för ca 10 000 år sedan. Paleoantropologiskt visar Fennoskandias befolkningshistoria består av tidigare migrationer till norra Europa; europeiska jägare (50 000 år före nutid), jordbrukare från (~8000 år före nutid) och nomader från den pontiska steppen (~4500 år före nutid). Senare migrerade även nomader från norra Sibirien (~3500 före nutid) (Haak et al. 2015; Lamnidis et al. 2018).
Socio-kulturellt präglas Finland dels av den handelstrafik som tog sin början i slutet av nordiska järnålder i norska Kaupanger respektive Tiundaland (Uppland, Svitjod) (se även denna intressanta hypotes om Beowulf) och att dessa nådde Haga borg söder om Tavastehus i Finland, dels den statsbildning som kan sägas påbörjades efter kung Eriks Jedvardsson (1125-1160 AD) förmodade korståg fram till debaclet på Sveaborg (1808), en tidsperiod som inkluderar drygt 60 kungar och drottningar.
Med anledning av att det den 20 januari 2024 är 867 år sedan bonden Lalli förmodats ha dräpt biskop Henrik vid Kjulo träsk, publicerar den uralisk-finska tidskriften Apu en artikel om en bok, författad av historikern Tuomas Heikkilä, professor i kyrkohistoria med inriktning på medeltiden: Lalli – Porträtt av en nationell mördare (bokens originaltitel på uralisk-finska: Kansallismurhaajan muotokuva).
 |
| Bild: Niday Pcture Library/The Picture art collection |
Länk till källan.
Dr Heikkilä betraktar Lallis dråp av Henrik som en myt, vilket blivit ett så kallat standard-meme bland finländska akademiker. Därmed är den premissen det minst intressanta i artikeln.
Det mer intressanta är att Dr Heikkilä ändå verkar betrakta händelsen som starten för Finlands historia!?
Det första man bör anmärka på är bokens titel och slutsatser. Enligt lingonsyltsanalogin borde en rubrik representera innehållet (om det står lingonsylt på burken, då borde innehållet också vara lingonsylt). Om Dr Heikkilä slutsats är att avvisa Lalli som biskop Henriks bane, liksom att händelsen aldrig inträffat, då borde det framgå i titeln.
Dr Heikkiläs ansats/avgränsning: skrifthistoria, dvs. han har utgått från att en händelse har inträffat om den finns nedtecknad (arkiverad). Det finns dock frågetecken kring arkivmaterial; det hänger samman med selektions-bias, dvs. att materialet ett ett urval eller att det anpassats för ett speciellt syfte (Hakala, 2023).
Jag brukar jämföra med slaget vid Troja. Trots att händelsen funnits nedtecknat länge i Illiaden och Odyssén, antogs berättelsen vara en myt. Detta ändrades efter Schliemanns (1822 -1890) arkeologiska fynd av Troja 1870. Ergo. Uppteckningar ger hypoteser och teman som kan testas och upptäckas genom observation och fynd.
Dr Heikkilä invänder mot att Lalli och biskop Henrik finns nedtecknade i två olika källor, dels legenden om S:t Henrik som dateras til 1200 - talet, dels Folkhymnen om biskop Henriks död där Lalli sägs omnämnas.
Man bör dock beakta:
- förutsättningarna på den tiden. Inga vanliga människor använde skriftspråket. Och för dem som gjorde det var det sannolikt att jämföra med dagens high-tech. Tillgången till material att skriva på var dyrt och det fanns små möjligheter att göra ändringar. Till det kommer att det var svårt att få tag på information.
- modern forskning som använder just olika källor som konvergerar till ett meta-perspektiv som antas vara sannolikt.
Dr Heikkilä lyfter fram en viktig aspekt som sannolikt påverkat tolkningen av händelsen: nationalromantiken.
Romantiken beskrivs enligt följande:
Termen är mångtydig, nästan svepande, och det finns flera definitioner av den som står i konflikt, men det är allmänt accepterat att det uppstår en ny strömning där individens känslor fick större tyngd än förnuft, allmänna sanningar och sedan länge etablerade regler och normer (Flemming och Honour, 2009).Nationalromantiken:
den form av nationalism där staten gör anspråk på sin politiska legitimitet som en organisk konsekvens av enigheten hos dem den styr. Detta inkluderar sådana faktorer som språk, ras, etnicitet, kultur, religion och nationens seder i dess primära betydelse av de som föddes inom dess kultur (Wikipedia).Det kan ha varit nationalromantiken som inspirerat [Elias] Lönnrot (1802-1884) att anta att Finlands nomadiska urbefolkning, scyter, migrerat från norra Altaibergen söder om Novosibirsk:
Jag önskade att få för de språk, hvartill äfven vårt kära finska modersmål hörer, begagna det historiska namnet scytisk hellre än de dels geografiska dels ethnologiska benämningarne altaisk, ural-altaisk, turanisk, finsk-tatarisk m. m., emedan det synes, som kunde äfven den bästa af dessa benämningar, den altaiska, passa likaväl för de indogermaniska som för de scytiska språken, ty äfven de förras ättmoder har sannolikt befunnit sig i den altaiska bergsregionen. Ville man ändock använda namnet altaisk, så borde man väl då kalla de scytiska språken till nordaltaiska och de indogermaniska till sydaltaiska (Lönnrot (1854), s. 286).och inspirerat Albert Edelfelt (1854 - 1905) att porträttera Lalli som blond. Men är det sannolika tolkningar?
 |
| Albert Edelfelts (1854 - 1905) nationalromantiska tolkning av Lallis dråp av biskop Henrik |
Dr Heikkilä gör dock två intressanta anmärkningar, dels om befolkningsmängden i Finland runt 1100 - talet, dels om språket - gammelfinska. Det blir både fel och rätt, eller rätt och fel.
Påståendet om befolkningsmängden överensstämmer med andra källor (lite svepande hänvisas här till kursen Finlands historia, som ges sommartid vid Haga-Helia). Påståendet om gammelfinska är ett mer komplext spörsmål.
Om man lyfter blicken från den skrifthistoriska inramningen visar aktuell forskning att Finlands geologiska historia går tillbaka till när Fennoskandia steg ur havet efter avsmältningen av inlandsisen för ca 10 000 år sedan. Paleoantropologiskt visar Fennoskandias befolkningshistoria består av tidigare migrationer till norra Europa; europeiska jägare (50 000 år före nutid), jordbrukare från (~8000 år före nutid) och nomader från den pontiska steppen (~4500 år före nutid). Senare migrerade även nomader från norra Sibirien (~3500 före nutid) (Haak et al. 2015; Lamnidis et al. 2018).
Socio-kulturellt präglas Finland dels av den handelstrafik som tog sin början i slutet av nordiska järnålder i norska Kaupanger respektive Tiundaland (Uppland, Svitjod) (se även denna intressanta hypotes om Beowulf) och att dessa nådde Haga borg söder om Tavastehus i Finland, dels den statsbildning som kan sägas påbörjades efter kung Eriks Jedvardsson (1125-1160 AD) förmodade korståg fram till debaclet på Sveaborg (1808), en tidsperiod som inkluderar drygt 60 kungar och drottningar.
En av dessa kungar, Magnus Eriksson (1316 - 1374), beslutade 1348 att ge rättigheter till socknemän i Närpes, Mustasaari och Pedersöre socknemän att driva handel med “alla ätande vahror” (Nordlund, 1931). Det är en viktig tidsmarkör som vittnar om att östra delen av riket var svenskspråkigt. På det följde bland annat Gustav Vasas grundade av Helsingfors (1550), vetenskapsrevolution och välfärdsutveckling, inklusive drottning Kristinas (1626-1689) grundande av Kungliga akademin i Åbo (1640), senare Helsingfors universitet (1600 - talet) samt upplysning (1700-talet; Pinker, 2018). Den rimliga slutsatsen är att östra rikshalvan, eller Österlandet, med största sannolikhet var lika svenskspråkigt som västra rikshalvan.
En intressant aspekt i sammanhanget är migrationen från norra Sibirien. Traditionellt kallas de samer, men det skulle sannolikt lika väl gå att kalla dem Samojeder eller Nenets, dvs. de folkgrupper som fortfarande bebor norra Sibirien och som bär liknande kläder och lever en liknande livsstil - renskötsel. Här kommer en viktig aspekt: dessa folkgrupper har asiatiskt ursprung, vilket syns i deras respektive anlete. Moderna Samer, å andra sidan, bär mer fennoskandinaviska eller nordeuropeiska ansiktsdrag.
Försök att lista ut vilken bild som representerar Nenets, Samer respektive Samojeder?
Lalli kan således representera migranter från Svitjod som började anlända under sen nordisk järnålder eller under vikingatiden (~750 - ~1050) och som fortsatte leva den hedniska livsstil som definierade socio-kulturen i Svitjod; han kan också representera de nomader från norra Sibirien, som av någon anledning kanske ändrade livsstil och bosatte sig i området kring Kjulo träsk. kvar fanns då deras hedniska tro som skiljde sig både från nordisk mytologi och kristendom.
Motivet till en livsstilsförändring kan vara så enkelt att det var enklare att hitta mat. När Fennoskandia sakta steg ur Litorinahavet var det ett hav fullt av mat, speciellt torskfisk, rik på protein, vitaminer och det fett som är avgörande för fysisk och mental utveckling (Ede, 2019).
Havsnivån var också var också ,minst fem meter högre. Det innebär sannolikt att Bysjön (Köyliöjärvi på uraliskfinska). Erik och Henrik kunde segla hela vägen till Birkaland (den förmodade destinationen).
Dr Heikkilä nämner nationalromantiken, men inte den sannolika anledningen till dess uppkomst - Fennomanrörelsen som funktion av det ryska övertagandet av Finland 1808 - 1809.
Efter debaclet på den svenska fästningen Sveaborg blev Östra rikshalvan ett ryskt svenskspråkigt furstendöme. Det manifestas av att Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) 1848 publicerade det som blev Finlands nationalsång - Vårt land - som utgjordes av första och sista versen av Fänriks Ståhls sägner, ett drama som utspelar sig under invasionen av Sveaborg.
Dr Heikkilä nämner nationalromantiken, men inte den sannolika anledningen till dess uppkomst - Fennomanrörelsen som funktion av det ryska övertagandet av Finland 1808 - 1809.
Efter debaclet på den svenska fästningen Sveaborg blev Östra rikshalvan ett ryskt svenskspråkigt furstendöme. Det manifestas av att Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) 1848 publicerade det som blev Finlands nationalsång - Vårt land - som utgjordes av första och sista versen av Fänriks Ståhls sägner, ett drama som utspelar sig under invasionen av Sveaborg.
1810. Nederlaget vid Sveaborg väckte den nationalromantiska Fennomanrörelsen som trängde undan det upplysningstänkande som fått spridning från 1600 -talet och framåt. En process att skapa eller skriva om Finlands historia påbörjades också.
1863 krävde Tsarryssland att Finland skulle överge svenska språket till förmån för ett språk som aldrig tidigare haft utbredning i landet - uralisk-finska.
Det uralisk-finska språk som idag används av 87 % av Finlands befolkning, uppstod sannolikt i samband med Mikael Olofssons (Agricola; 1507 - 1557) publicering av:
- ABC - bok med kristna begrepp (1843)
- böneboken Rucouskiria (1544)
- översättningen av nya testamentet - Se Wsi Testamenti (1548).
Ergo. Lallis förmodade dråp av biskop Henrik markerar således INTE starten på Finlands historia men är mer sannolikt en symbol för, eller illustration av, de motsättningar som torde uppstått i försöken att kristna hedningarna i Österlandet och som sannolikt ändrade karaktär under den nationalromantik som blommade upp i samband med starten på Fennomanrörelsen (1810) och som väckte en fientlighet mot det som är svenskt.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment