Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Föreningen Vårdnad, barn och umgänge rapporterar om ett av många vårdnadsfall. Det ovanliga är att domstolspersonalen gett pappa ensam vårdnad.
Länk till källan.
Fallet följer en tradition som rapporterats i tidigare fall - mamman begär ensam makt och kontroll över barnen. Sök på [Ytterligare] ett fall ...
Här är det viktigt att stanna upp och titta på metoden. Domstolskollektivet följde aldrig med i den utveckling som resten av samhället genomgick under renässansen, då kvantitativa sannolikhetsbedömningar började användas, eller upplysningen då deduktion - att man använder generella modeller för att värdera ett enskilt fall - började tillämpas. detta två ansatser utgör fundamenta inom modern vetenskap.
Istället lever domstolspersonalen kvar i antiken då semantik - sanningssökande i diskursen, respektive retoriken - sannolikhetssökandet och konsten att övertyga användes.
Domstolspersonal använder också principer, t ex. den om objektivitet, att avgörandet ska i salen (på grund av kostnadsskäl) och moderspresumptionen (Mater semper certa est; 1950).
På yrkesprogrammet för juridik får därför studenterna läsa om Cicero, som först avrättade sina meningsmotståndare och därefter hittade på en berättelse - rationaliserade - för att motivera sitt agerande. Därefter utropade Cicero, som ju var en massmördare, Vixere - de har levat! (Beard, 2015).
Personalen i Stockholms tingsrätt tog emot föräldrarnas respektive utspel som de sedan fick presentera under en förhandling via juristkonsulter (ombud/advokater på juridiska). Där upprepade parternas ombud de respektive utspelen. Domstolspersonalen lyssnade. I deras ögon med ett objektivt öra. Mamman hävdade att pappan begått sexuella övergrepp mot flickan samt misshandlat barnet och henne!? Pappan, å andra sidan, hävdade att mamman misshandlat honom.
Här hade personalen i Stockholms tingsrätt kunnat stanna upp och tänkt: vilken av dessa diskurser är mest sannolik?
Det handlar om barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling, psykets funktion, våld i nära relationer samt principer som tillämpas av personal inom socialtjänsten och domstolar. Förvisso komplext, men det finns forskning.
Forskning om föräldra-barnrelationer visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004). Notera, barn som inte anpassas emotionellt och social löper större risk att utveckla antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001) liksom att halka efter i skolan (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).
Forskning om psyket visar följande:
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007), och är sårbart för memory hacking (Shaw, 2016).
- att vittnesmål INTE funkar eftersom psyket konstruerar en mental föreställning som passar den aktuella situationen.
- att det fungerar ännu sämre att intervjua barn eftersom deras psyke är under byggnad (det är meningslöst och oetiskt att intervjua barn).
- att fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- att dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor.
- att psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Kartläggningar av vårdnadskonflikter visar att det är en kvinnlig konflikt som förklaras av relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). Kvinnors relationsaggressivitet hänger ihop med Borderline Personality Disorder (Biringen och Harman, 2018; Zalewski et al. 2014).
“Borderline personality disorder is a mental illness that severely impacts a person's ability to manage their emotions. This loss of emotional control can increase impulsivity, affect how a person feels about themselves, and negatively impact their relationships with others” (National Institute of Mental Health).
Tillägg: Ruffalo (2024).
- att mamman ljuger för att erhålla ensam makt och kontroll över barnen.
- att hon är relationsaggressiv och att pappans påstående om hennes våld stämmer.
- att hennes relattionsaggressivitet förklaras av Borderline Personality Disorder.
- att om hon får sin vilja igenom, kommer det skada barnen.
Eftersom persinalen utgår från moderpresumptionen liksom idén att lyssna 'objektivt', låter de processen fortlöpa - lite som teater. När protokollet (dom på juridiska) sedan ska skrivas konstrueras en text som passar premissen - moderspresumptionen. Det kallas 'cherry picking' och förklaras av bekräftelse-bias (Nickerson, 1998).
När jag handledde en examensuppsats i juridik (Bergkvist, 2002) och senare följde studenten under hans karriär inom domstolsväsendet, vittnade han om att äldre personal övervakade och bedömde nyare personals beteende, dvs. som mellan en lärling och en mästare. Bergkvist vittnade om att det var viktigt att hålla sig till traditionen. Det kallas kåranda och förklaras av konformism:
Fenomenet kallas kognitiv dissonans och innebär att psyket upprätthåller två kontradikterande mentala föreställningar. Deras oförenlighet ger upphov till ångest och för att bli av med ångesten väljer man det som är mest socialt gångbart (Festinger, 1957, 1962). Det mest sannolika är därför att domstolspersonal, inklusive Bergkvist, tillämpar moderspresumtionen, men ... se slutet av artikeln.
Kartläggningar av vårdnadsfall visar att dessa konflikter startar efter att mamman sökt stöd av personal inom socialtjänsten. Det pågår flera utredningar i Sverige mot personal vid flera olika socialtjänster. En aktuell studie visar också att personalen inom socialtjänsten INTE utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022) utan från ett feministisk sociologiskt perspektiv.
Under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen Eva Lundgren. Tillsammans med läkaren med specialisering på gynekologi, Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand från intresseorganisationen ROKS, skapades en egen, oprövad, enkät. Man valde också att exkludera män. Resultatet blev pilotstudien Slagen dam som publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).
2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Dr Lundgrens arbete och fann att slutsatserna inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Uppsala universitets slutsatser och förbud för Lundgren att undervisa och handleda om kön, makt och våld, hindrade inte fortsatt spridning av de falska uppgifterna.
Det är också känt att domstolspersonal anlitar psykologer med udda idéer om hur psyket funkar.
I Sverige använde åklagaren Christer van der Kwast Sven-Åke Christianson som expertvittne i ett fall där Kwast diktat ihop en skröna om en massmördare (SOU 2015:52). Christianson hade förvisso genomfört etablerad minnesforskning, men hade sedan anslutit sig till psykoterapeuten Margit Norell som hävdade att bortträngda minnen går att återskapa. Ett av Christiansons motiv att ansluta till Norell var att hon var den mamma han aldrig haft (Josefson, 2013).
Christianson anlitades även av rättsväsendet i Karlstad, där polispersonal hade gett sig på två små pojkar och anklagat dem för mord. Pojkarna har ännu inte fått upprättelse. Christianson dök även upp i Norrtälje där en kvinna anklagat en man för att sexuellt våld.
Under den Finlandssvenska barnrättskonferensen 2023, vittnade Tom Pakkanen, specialist på rättspsykologi, att han ansåg det vara möjligt att förhöra 3-åriga barn. Läs mitt referat och kommentar (1, 2).
Ergo. Vem som helst förstår att det finns en bred variationsvidd att ta i beaktande, från fakta till faktoider. Det gäller således att hålla tungan rätt i mun.
Istället för att använda vetenskapsmetodik och etablerad forskning, valde personalen i Stockholms tingsrätt att låta personal på barn och ungdomspsykiatri (BUP) intervjua barnen. Sedan tillämpade de moderspresumptionen. Det betyder att de på grund av kårandan valde bort fakta till förmån för sina egna karriärer. Därmed hamnade barnen under den sannolikt relationsaggressiva mammans, som sannolikt led av Borderline Personality Disorder, kontroll.
Pappan överklagade, och av någon anledning, som inte riktigt framgår i VBU:s rapportering, valde personalen i Svea hovrätt att överlåta vårdnaden på pappan.
Notera, det var samma beslut som Bergkvist fattade. När pappan fick ansvaret över barnen, valde mamman att flytta tillbaka och börja samarbeta. Sannolikt hände samma i detta fallet. Det är det bästa för barnen.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
När jag handledde en examensuppsats i juridik (Bergkvist, 2002) och senare följde studenten under hans karriär inom domstolsväsendet, vittnade han om att äldre personal övervakade och bedömde nyare personals beteende, dvs. som mellan en lärling och en mästare. Bergkvist vittnade om att det var viktigt att hålla sig till traditionen. Det kallas kåranda och förklaras av konformism:
“Konformism är en individs tendens att anpassa sina attityder, övertygelser och beteenden med människornas omkring sig. Konformitet kan ta formen av öppet socialt tryck eller subtilare, omedveten påverkan. Oavsett dess form kan den vara en mäktig kraft – som kan förändra hur stora grupper beter sig, starta eller avsluta konflikter och mycket mer” (Psychology Today).Bergkvist visade dock viss självständighet; han brukade fråga mig om saker och ting och ett fall finns kvar i minnet. Han ringde och bad om råd i ett vårdnadsfall. En mamma hade flyttat 200 km med barnet och han var rådvill. Förvisso kände han till min forskning om föräldra-barnrelationer, men samtidigt var han tyngd av det sociala trycket - kårandan - som innebar att följa traditionen. Om inte fanns det risk för dåliga betyg och en avslutad karriär.
Fenomenet kallas kognitiv dissonans och innebär att psyket upprätthåller två kontradikterande mentala föreställningar. Deras oförenlighet ger upphov till ångest och för att bli av med ångesten väljer man det som är mest socialt gångbart (Festinger, 1957, 1962). Det mest sannolika är därför att domstolspersonal, inklusive Bergkvist, tillämpar moderspresumtionen, men ... se slutet av artikeln.
Kartläggningar av vårdnadsfall visar att dessa konflikter startar efter att mamman sökt stöd av personal inom socialtjänsten. Det pågår flera utredningar i Sverige mot personal vid flera olika socialtjänster. En aktuell studie visar också att personalen inom socialtjänsten INTE utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022) utan från ett feministisk sociologiskt perspektiv.
Under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen Eva Lundgren. Tillsammans med läkaren med specialisering på gynekologi, Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand från intresseorganisationen ROKS, skapades en egen, oprövad, enkät. Man valde också att exkludera män. Resultatet blev pilotstudien Slagen dam som publicerades i bokform (Lundgren et al. 2001).
2005 genomförde Uppsala universitet en granskning av Dr Lundgrens arbete och fann att slutsatserna inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:
 |
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Uppsala universitets slutsatser och förbud för Lundgren att undervisa och handleda om kön, makt och våld, hindrade inte fortsatt spridning av de falska uppgifterna.
Det är också känt att domstolspersonal anlitar psykologer med udda idéer om hur psyket funkar.
I Sverige använde åklagaren Christer van der Kwast Sven-Åke Christianson som expertvittne i ett fall där Kwast diktat ihop en skröna om en massmördare (SOU 2015:52). Christianson hade förvisso genomfört etablerad minnesforskning, men hade sedan anslutit sig till psykoterapeuten Margit Norell som hävdade att bortträngda minnen går att återskapa. Ett av Christiansons motiv att ansluta till Norell var att hon var den mamma han aldrig haft (Josefson, 2013).
Christianson anlitades även av rättsväsendet i Karlstad, där polispersonal hade gett sig på två små pojkar och anklagat dem för mord. Pojkarna har ännu inte fått upprättelse. Christianson dök även upp i Norrtälje där en kvinna anklagat en man för att sexuellt våld.
Under den Finlandssvenska barnrättskonferensen 2023, vittnade Tom Pakkanen, specialist på rättspsykologi, att han ansåg det vara möjligt att förhöra 3-åriga barn. Läs mitt referat och kommentar (1, 2).
Ergo. Vem som helst förstår att det finns en bred variationsvidd att ta i beaktande, från fakta till faktoider. Det gäller således att hålla tungan rätt i mun.
Istället för att använda vetenskapsmetodik och etablerad forskning, valde personalen i Stockholms tingsrätt att låta personal på barn och ungdomspsykiatri (BUP) intervjua barnen. Sedan tillämpade de moderspresumptionen. Det betyder att de på grund av kårandan valde bort fakta till förmån för sina egna karriärer. Därmed hamnade barnen under den sannolikt relationsaggressiva mammans, som sannolikt led av Borderline Personality Disorder, kontroll.
Pappan överklagade, och av någon anledning, som inte riktigt framgår i VBU:s rapportering, valde personalen i Svea hovrätt att överlåta vårdnaden på pappan.
Notera, det var samma beslut som Bergkvist fattade. När pappan fick ansvaret över barnen, valde mamman att flytta tillbaka och börja samarbeta. Sannolikt hände samma i detta fallet. Det är det bästa för barnen.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment