Är Marko “Markoolio” Lehtosalo arketypen för ett alienerat barn? En titt på forskningen om PA (och ADHD)

Marko “Markoolia” Lehtosala dyker åter upp i media där han reciterar en osannolik berättelse om sin uppväxt. Det inkluderar en svårvaliderad historia om hans pappa och varför de inte träffades under hans uppväxt. Det väcker frågan: Är Marko “Markoolio” Lehtosalo arketypen för ett alienerat barn? Hur påverkas Markos barn av att höra denna osannolika skröna om deras farfar? “det var nån här och han liknade dig”. I podden Mona Möter belyser Marko att han inte helt otippat gått på ADHD – utredning. ADHD=exekutiv dysfunktion. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Marko “Markoolia” Lehtosala dyker åter upp i media där han reciterar en osannolik berättelse om sin uppväxt

“Han berättar vidare om en specifik händelse i tonåren när han träffade sin pappa för första gången efter många år utan minsta relation eller kontakt. Han var 15 år när en främmande man kom in i hemmet.

– Han såg ut som jag och jag förstod att det var min pappa. När han kom fram till mig och sade att jag var hans son svarade jag bara ”okej”. Jag konfronterade honom inte med frågor som ”var har du varit hela mitt liv?”, och jag kände inget alls. Varken sorg eller bitterhet, bara ingenting”.

(Länk till källan).

Lehotsalos berättelse har blivit en följetong i media, sannolikt som en funktion av hans kändisskap. Redan 2013 intervjuades han om detta och då berättade han att hans pappa sökt upp honom för att få träffa barnbarnen:

“- Han dök faktiskt upp oannonserat för typ fem månader sen, han ville träffa Moa och Melker. Jag var inte hemma, Jessica (sambon) ringde och sa “det var nån här och han liknade dig”. I påsk skickade han en prinsessklänning och leksaker till barnen.

- Jag önskar att jag skulle känna mer än jag känner, men han har varit borta så länge. Jag vet egentligen inte hur det är att ha en pappa, han kom tillbaka första gången när jag var 15 år. Jag kanske har stängt av och inte vågar öppna” (Roos, 2013).

I pooden Mona Möter berättar Marko Lehtosala inte helt otippat att han gått på ADHD – utredning.

Eftersom Lehotsalo är en kändis som väljer att vika ut sitt liv inklusive barn för allmänheten, väcker det flera frågor, t ex. Är Marko “Markoolio Lehtosalo arketypen för ett alienerat barn? Hur påverkas Markos barn – Moa och Melker – av att höra denna osannolika skröna om deras farfar?

När man beskriver saker och ting från ett forskningsperspektiv, då utgår man från den generella bilden. I det här fallet kan man säga att det handlar om hur minnet funkar, utvecklingspsykologi, dvs. hur en individs psyket anpassas och utvecklas upp till puberteten och socio-kultur.

Minnet är inte till för att minnas, utan för att tillsammans med perception laborera scenarier framåt i tiden (Atance and O'Neill, 2001, 2005; Barkley et al. 2001; Galistel, 2017; Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014; Lezak, 1982; Liu et al. 2017; Moulton and Kosslyn, 2009; Pluck, Cerone and Villagomez-Pacheco, 2023; Schacter och Addis, 2007; Suddendorf, Bulley, and Miloyan, 2018; Szpunar et al. 2014).

Det finns olika typer av minnen:

• Semantiskt minne. Fakta, som att 2-2=4 och att Paris är huvudstad i Frankrike.
  
  
• Episodiskt minne. Är konstruktivt i ett socialt perspektiv (Schacter och Addis, 2007). Episodiskt minne är sårbart för memory-hacking (Shaw, 2016).
  
  
• Autobiografiskt minne. Börjar formas runt 5-6 års ålder (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004).

Barns psyken (exekutiva funktioner) genomgår en omfattande anpassning och utveckling under de första levnadsåren (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Lezak, 1982). Det finns en pappa-effekt.

Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappa vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014). Min egen magisteravhandling i socialpsykologi, som handlar om barns emotionella relationer till sina respektive föräldrar indikerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller bara med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception och numeracy) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Om barn hindras från en tät och nära kontakt med sin pappa, ökar sannolikheten för exekutiv dysfunktion (Elliott, 2003) som också kallas ADHD.

Huruvida barn får möjlighet till en tät och nära kontakt med sin pappa handlar inte om papporna, utan i vilken utsträckning mammorna är relationsaggressiva (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

Kvinnors relationsaggressivitet är en typ av våld i nära relationer.

Forskning som använt sig av validerade modeller konvergerar i slutsatsen att våld i nära relationer fördelas enligt följande:

• fysiskt våld – kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  
  
• dödligt våld – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor. Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014;Kauppi et al. 2010; West, 2007).
  
  
• psykiskt våld (relationsaggressivitet) inklusive vårdnadsbråk och föräldraalienation – typiskt kvinnligt

(Archer, 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

En typisk effekt av kvinnors relationsaggressivitet är Föräldraalienering:

“ett mentalt tillstånd där ett barn – vanligtvis ett vars föräldrar är engagerade i en högkonflikt separation eller skilsmässa – är starkt bundsförvant med en förälder (den gynnade föräldern) och avvisar en relation med den andra föräldern (den alienerade föräldern) utan goda skäl” (Bernet och Grennhill, 2021).

Bernet och Greenhill anger fem kriterier för att diagnostisera föräldra-alienering:

Fler referenser: Bernet, 2008, 2023; Bernet et al. 2010; Kruk, 2015; Rand, 1997 a,b, 2011; Seltzer & Brandreth, 1994; Sikström, 2024; Warshak, 2014, 2015; Österberg, 2011).

Kvinnors relationsaggressivitet hänger ihop med Borderline Personality Disorder (Biringen och Harman, 2018; Zalewski et al. 2014). Tillägg: Ruffalo (2024).

“Borderline personality disorder is a mental illness that severely impacts a person's ability to manage their emotions. This loss of emotional control can increase impulsivity, affect how a person feels about themselves, and negatively impact their relationships with others” (National Institute of Mental Health).

Som regel coachas dessa kvinnor av personal inom socialtjänsten som inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al 2022).

Som löken på laxen visar kartläggningar av domstolspersonals beslutsbeteende i vårdnadstvister att de diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Till detta kommer socio-kultur. Marko Lehtosalo bor i Sverige men föddes i en uralisk-finsk socio-kultur.

Efter årtusenden av handel med Mykene, Etruskerna, Rom och Frankerna etablerades sjöhandelsnätverket Roden/Svitjod med administrativt centrum i Tiundaland.

Det förklaras av en entreprenöriell handelskultur – “kunskapsstrukturer” som människor använder för att göra bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).

Svearna etablerade Handelsplatser utmed floderna mot Gårdarike och Särkland, t ex. Holmgård (Novgorod, ~860 AD) och Kiev (482 AD), som tillsammans kom att utgöra Kievrus, senare Ryssand respektive Urkraina. Den väckte intresse i alla riktningar, inklusive andra sidan Bottniska viken.

Hövdingar i Satakunda (nu uppdelat i Satakunta och Birkaland) ansökte om att få bli medlemmar av Svearnas sjöhandelsnätverk (Klinge, 1984). Det blev början på en integrering; det som sedan 1917 kallas republiken Finland blev Östra rikshalvan inom det svenska kungariket (– 1809). Mellan 1581 och 1809, ett svenskt storfurstendöme.

Svearna fortsatte sedan sprida sin entreprenörskapskultur till 'Österlandet' vilket resulterade i minst 28 handelsplatser som idag utgör städer i Finland, från Uleåborg i norr till Lovisa och Villmanstrand i sydost. 1550 grundades Helsingfors vid Helsinge ås mynning i Östersjön.

1240. Holmgård (Novgorod), som tillhört Svitjod under århundaden, förklarade sig självständiga.

1347. Magnus Eriksson slog samman samman lokala landskapslagar och skapar således till en rikstäckande lag.

1600 – talet blev ett uppsving för det svenska kungariket; levnadsstandarden fördubblades, det uppstod en vetenskapsrevolution följt av upplysning (McKneown, 2009; Pinker, 2018; Widmalm, 2012).

Östra rikshalvan förblev i huvudsak svenskspråkigt.

Tsarrysslands invasion av Sverige och den svenska fästningen Sveaborg (1808) ledde till en 108 år lång ockupation (1809 – 1917).

1810. En Fennomanrörelsen uppstod (sannolikt inspirerad av Henrik Gabriel Porthans (1739 – 1804) Fennofili).

1863 beslutade Alexander II (1818 – 1881) att införa ett andra språk för att tränga undan ärkefiendens handelsspråk. Syftet var militärt, att försvaga en av världens då stora supermakter. Idén kom sannolikt från bibeln och Babels torn. Herren steg ner för att se på staden och tornet och säger då:

“De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig”.

Men Alexander II valde inte ryska, vilket kan bero på att det ryska hovet talade franska, utan ett av det uraliska språk som talades på olika sätt av stammar i östra delarna av östra rikshalvan. Det var dock en trög process; det tog drygt 60 år, stora investeringar (skattemedel) och ytterligare en självständighetsförklaring (från Ryssland och uppkomsten av republiken Finland) innan uralisk-finskan fick 50 % utbredning i landet (1925 plus/minus 15 år).

Lathis grundades förvisso 1445, och var fram till 1809 del av Hollola socken. 1878 blev Lahtis en köping (fick handelsrättigheter) och 1905 fulla stadesrättigheter. Man kan således implicera att svearnas entreprenöriella socio-kultur trängdes undan för något ryskt dito.

2019, under sin tredje Giffordföreläsning, menade Mark Pagel att den uraliska delen av Finlands befolkning präglas av stamstänkande (tribalism).

“Stamtänkande är den starka lojaliteten mot en social grupp, ofta kännetecknad av "vi mot dem"-mentaliteter, delad identitet och partiskhet inom gruppen, vilket kan manifestera sig som både positivt samarbete och negativ diskriminering”. (Tribalism is the strong loyalty to a social group, often characterized by "us vs. them" mentalities, shared identity, and in-group bias, which can manifest as both positive cooperation and negative discrimination.)

Kultur bärs fram av språket (Cavalli-Sforza, 1997; Pagel, 2009; Reich, 2019). Finland skiljer sig från Sverige i och med att landet har två dominerande språkkulturer.

Följande har Finska myndigheter och organisationer rapporterat:

• finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är den stora utmaningen (har för mig att de sa det största) (Helsingforspolisen, april. 2022).
  
  
• För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj. 2022).
  
  
• under Finlandssvenska Barnrättskonferensen meddelade Finlands barnombudsman – Elina Pekkarinen – att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Utbredningen var störst där man bara talar uralisk-finska (November, 2022).
  
  
• Finländare som inte talar Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk mår sämre och lever kortare (Helsingfors stad, 2023; Åbo Akademi, 2023).
  
  
• under Finlandssvenska Barnrättskonferensen meddelade Finlands barnombudsman att det psykiska våldet (relationsaggressivitet) ökat i Finland. Konferensvärdinnan påtalade att 40 % av de finska skolbarnen rapporterat att de utsatts för psykiskt våld i hemmet (november, 2023).

Enligt medias rapportering föddes Marko Lehtosala i ryskpräglade och stamtänkande Lahtis, beläget 105 km nord-nordost om Helsingfors. Där finns och fanns en sannolik antipati mot Sverige och det svenska.

Irma var 19 år och graviditeten beskrivs som en överraskning!? Marko Lehtolas föräldrar bodde först hos hans mormor och morfar, men de ombads snart att skaffa eget boende. Flyttlasset gick så småningom till Sverige och utanförskapsområdet Orminge. Tydligen skaffade de fler barn.

Men ístället för att samarbeta med barnens pappa, lära sig svenska och försöka ta sig in på arbetsmarknaden, förlitade sig Irma på socialtjänsten. Det är här som barnens pappa försvinner ur familjen. Det mest sannolika att det orkestrerats av personal inom socialtjänsten (se tidigare artiklar. Sök på [Ytterligare] ett fall ...) för att kunna erbjuda Irma bidrag.

I tidigare mediarapportering berättar Irma själv att hon hämtat barnet på dagis med systemkassen i ena handen. Men personal inom dagis och socialtjänst ignorerade barnens utsatthet:

“– Jag minns hur jag kunde ha Systemet-påsar fulla med vin med mig när jag hämtade på dagis, men ingen reagerade. Och sen när jag någon gång försökte vara ärlig mot socialen, så sa de ”äsch, du dricker ju inte så mycket”, säger Irma”.

Det är också här som memory hacking (Shaw, 2016) tar sin början. Barnen, dvs. Marko och hans förmodade syskon, frågade förstås efter sin pappan. Bidragsmammor som Irma som står under socialtjänstens inflytande hittar då på historier för att upprätthålla den falska kuliss som möjliggör bidrag. Det innebär att de lägger skulden på pappan. Med stöd från personal inom socialtjänsten och domstolar är det inte så svårt. Det ökar risken för föräldraalienering liksom att barnens exekutiva funktioner inte packas upp som de ska.

Det mest sannolika är därför att Irma hittade på rövarhistorier om varför hon inte lät barnen få träffa sin pappa. Den informationen, som sannolikt reciteras, formade Markos och hans syskons autobiografiska och episodiska minne.

Enligt den aktuella rapporteringen framgår att Irma tagit hem olika män. Och sannolikt är det män som delar Irmas alkoholmissbruk. Enligt Marko Lehtosala har dessa män varit våldsamma.

Det mest sannolika är att det var Irma som var relationsaggressiv och att det övergick till fysiskt våld.

Irma har nu ersatt socialtjänsten med sonen, ett klassiskt mönster som ses i utanförskapsområden där barnen blir mammors försörjare. Till det hör att hålla det alienerade barnet (försörjaren) under kontroll.

Paradoxen är att barn växer upp och blir sin biologiska förälders avbild. Det inkluderar fysik, temperament och personlighetsdrag. När vi ser och hör Marko Lehosala sjunga och spexa, då ser vi sannolikt den pappa som Irma inte accepterade att Marko skulle få träffa och som hon sannolikt (om man ska tro vetenskapen) under Markos uppväxt ljugit ihop en historia om.

Lästips:

Österberg (2011) Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD)

Österberg (2014) Om olika perspektiv på ADHD – psykiatri eller psykologi?

Österberg (2023 a) ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” – Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren.

Österberg (2023 b) Varför dröjer stödet till barn med adhd? – ”Det kan hända att livet förstörs på två år” Ytterligare fall av dysrationalia?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X