Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Arrangörerna för konferensen - Finlandssvenska barnrättsdagarna - hade bjudit Tom Pakkanen, specialist inom rättspsykologi, som vid flera tillfällen fungerat som sakkunnigt vittne i domstolsförhandlingar.
Dr. Pakkanen:
- menade, på fullt allvar som det verkade, att det går att genomföra intervjuer på samma premisser som när man gör experimentella studier!?
- verkade också tro att barns verbala, deklarativa, framställning är det avgörande och påstod att det forskats en del om hur man intervjuar barn och att en intervjuaren kan stänga av sina mentala bias.
- argumenterar dessutom utifrån premissen att vårdnadstvister förklaras av föräldrars ömsesidiga konflikt.
- verkade, paradoxalt, vara just biased. Det beror sannolikt på den uppmärksamhet har får när domstolspersonal kallar hon att agera expertvittne. Det är inget fel med det, men på temat “ärlighet varar längst” är det viktigt att i “varudeklarationen” meddela publiken vilka bias man har.
- fick också frågan om föräldra-alienering existerar? Han svarade att det gör det men att det är svårt att påvisa. Även här undvek Dr Pakkanen att ge ett fullödigt svar på frågan trots den omfattande forskning som finns publicerad. Kanske spelade bias honom åter ett spratt?
Vad säger då vetenskapen?
För att reda ut den frågan kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
- Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
- Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).)
- Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).
För det första det viktigt att klargöra att konflikt definieras som “att en av två parter inte accepterar att man är oense” (Tornstam, 1996) och att en vårdnadstvist i 99 % av fallen är en kvinnas konflikt som förklaras av relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005). relationsaggressivitet förklaras i sin tur som regel av mentala utmaningar, t ex. hög grad av neuroticism eller Borderline Personality Disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Zalewski et al. 2014).
Det är också känt att utmaningen med vittnesmål är att de bygger på minnen, d.v.s. den skakigaste källan till fakta. För att komma sanningen nära behöver man konstruera komplicerade latenta strukturer och sedan testa dessa med statistiska modeller.
Forskning om psyket visar följande:
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007), och är sårbart för memory hacking (Shaw, 2016).
2015 publicerade vetenskapsjournalisten Dr Maria Konnikova en analys av Stanford Prison Experiment i the New Yorker där hon visar att minnet även kan spela den aktuella forskaren ett spratt. Det handlar om ett experiment där man under ett par veckor skulle testa hur människor interagerade i rollerna fångar respektive fångvaktare. Experimentet fick mycket uppmärksamhet därför att våldet från dem som spelade fångvaktare blev så påtagligt att försöket fick avbrytas redan efter ett par dagar.
Inför experimentet hade man valt ut försökspersoner genom screening. Det betyder att deltagarna fick genomgå olika typer av test innan de delades i fångvaktare och fångar. Rekryteringen replikerades många år senare. Slutsatsen var att människor som väljer att bli vakter, polisen och liknande som regel tror på idén om lite hårdare tag.
“In a 2007 study, the psychologists Thomas Carnahan and Sam McFarland asked whether that wording itself may have stacked the odds. They recreated the original ad, and then ran a separate ad omitting the phrase “prison life.” They found that the people who responded to the two ads scored differently on a set of psychological tests. Those who thought that they would be participating in a prison study had significantly higher levels of aggressiveness, authoritarianism, Machiavellianism, narcissism, and social dominance, and they scored lower on measures of empathy and altruism”.Eftersom experimentet fick medial uppmärksamhet nådde det även den amerikanska kongressen. Dr Zimbardo kallades att tala inför kongressen och svara på frågor - ett så kallat kongressförhör. Här inträffade något märkligt som Dr Konnikova uppmärksammat - i strid med sina egna observationer hävdade Dr Zimbardo att våldet hade kunnat kommit från vem som helst, d.v.s. att det är handlade om ett allmänmänskligt drag.
“In October, 1971, soon after the study’s completion—and before a single methodologically and analytically rigorous result had been published—Zimbardo was asked to testify before Congress about prison reform. His dramatic testimony, even as it clearly explained how the experiment worked, also allowed listeners to overlook how coercive the environment really was. He described the study as “an attempt to understand just what it means psychologically to be a prisoner or a prison guard.”Dr Konnikovas menar att beteende påverkades av situationen och förväntningar i den situationen.
“Taken together, these two studies don’t suggest that we all have an innate capacity for tyranny or victimhood. Instead, they suggest that our behavior largely conforms to our preconceived expectations. All else being equal, we act as we think we’re expected to act—especially if that expectation comes from above (Konnikova)”.Dr Zimbardo kände sig sannolikt hedrad att bli kallad till kongressen. Uppmärksamheten blir en bekräftelse på att man gjort något meningsfullt.
En aspekt som Dr Konnikova inte nämner är att det episodiska minnet inte är reproduktivt utan konstruktivt i en social kontext (Schacter och Addis, 2007). Det förklarar varför Dr Zimbardo började fabulera om experimentet och utelämna detaljer.
Vår arts minnesstrukturer formas under tidig uppväxt genom den intensiva emotionella anpassning och kognitiva utveckling som utspelas under de första levnadsåren (Barumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014). Under den perioden är minnet sårbart och kan lätt manipuleras genom memory hacking (Shaw, 2016).
Exempel är en studie där man “lurar” respondenterna att tro att de kunde minnas visuellt perceptuerade objekt från den första levnadsdagen. I strid med hur minnet fungerar rapporterade ändå respondenterna detaljer från det rum de trodde sig kunna minnas: en mobil (som hänger i taket) och sjukvårdspersonal (Spanos, Burgess, Burgess, Samuels, och Blois,1999).
What was shocking was that almost all the participants who had these pseudo-recollections claimed that they were real memories as opposed to fantasies. The researchers had successfully generated false memories of an event that they had made up, from an age when the brain is physically incapable of forming such long-term memories. That meant that participants had been led to confabulate an entire memory out of thin air – they had generated impossible childhood memories (s. 29-30).I en annan studie manipulerade man minnet av ett besök på en av Disneys nöjesparker. Syftet med studien var att undersöka om reklam kunde inducera ett falsk minne. I en första studie bad man respondenter som besökt Disneys nöjespark som barn att läsa en annons som föreslog att de hade skakat hand med Musse Pigg under besöket. Resultatet visade att de som läst annonsen var mer övertygade om att de skakat hand med Musse Pigg. I en andra studie bad de olika respondenter att läsa annonser som föreslog att de skakat hand med Bugs Bunny. Effekten var densamma: annonsen ökade sannolikheten att respondenten trodde att det verkligen inträffat. Den första studien utesluter inte att den påstådda händelsen inträffar eftersom Muss Pigg är en av Disneys karaktärer, men den andra studien kan inte ha inträffat. Det hänger samman med att Bugs Bunny är en karaktär som ägs av Warner Bors och således aldrig exponderats på någon av Disneys anläggningar (Braun, Ellis och Loftus, 2002). Ergo: det går att inducera absurda minnen hos barn.
This was the exact question that psychological scientist Deryn Strange asked. She wanted to know whether we can implant false memories of complex events, including absurdly impossible events.Forskarna presenterade sannolika och osannolika händelser för barn i ålder 6-10 år; dels bilder om händelser de varit med om, dels manipulerade händelser de inte varit med om. Den manipulerade händelsen var att barnen hade druckit te med Prince Charles av England. Sedan intervjuade man barnen vid tre tillfällen under tre veckor. De fann att 31 % av de 6 -åriga barnen och 10 % av de 10-åriga barnen inte bara accepterade den falska händelsen som sann utan även gav detaljerade beskrivningar om händelsen (Strange, Sutherland och Garry, 2006).
I Sverige inträffade Quick-fallet. En åklagare, Christer van Der Kwast, hade fått för att att han upptäckt en massmördare. Man anlitade även en rättspsykolog, Sven-Åke Christianson, som hävdade att minnen från barndomen kunde återskapas. Christianson hade förvisso tagit del av vad modern minnesforskning visar, men av någon anledning valt att anamma idéer från neofreudianen Margit Norell, specialiserad på psykodynamik som menade att man kunde återskapa "bortträngda minnen". Utmaningen med Sigmund Freud (1856-1939) är att han inte var psykologi och att han idéer och hypoteser saknar vetenskaplig validering.
Människor som söker sig till juridiken har sannolikt samma tro på hårdare tag som dem som söker till vaktyrken och polisen. För en åklagare är det ju också en fjäder i hatten att spåra något som osannolikt som en massmördare. Att i det läget tillämpa cherry picking (Nickerson, 1998) - leta upp ett expertvittne som bekräftar juristkollektivets teser - att skönja en massmördare för sitt inre öga och sedan driva tesen mot bättre vetande - får farliga konsekvenser. Det instrumentella och epistemiskt rationella ansatsen hade varit att tillämpa disjunktivt resonerande (Stanovich, 2006) - ringa forskare vid olika institutioner för psykologi, t ex. Lund, Stockholm eller Uppsala, för att förhöra sig det är möjligt att återkalla bortträngda minnen.
Trots svidande kritik (SOU 2015:52) tilläts juristkollektivet tillämpa cherry picking. Det inkluderade Christianson.
Länk till källan.
Har Maj Estlander, verksamhetsledare för Bensows “anstalter för kvinnor med mentala utmaningar” (kommentar från personal inom socialtjänsten i Helsingfors), valt ut Dr. Pakkanen på samma premisser som Dr. Christianson valdes ut?
Psykologiskt fungerar Dr Pakkanen förstås på samma sätt som alla andra, inklusive Dr Zimbardo och åklagaren Van Der Kwast. När han vittnar, dvs. under konferensen berättar hur man ska intervjua barn, trampar han således i samma fälla som Dr Zimbardo och Christianson. Han underordnar sig konferensen socio-kultur som inte rimmar med etablerad forskning. Det implicerar att han gör sig skyldig till oetiska övertramp. Har Finland fått sin egen Quick-skandal?
Föräldraalienering är ett etablerat begrepp (Bernet, 2008; Bernet et al. 2010; Harman et al. 2018; Kruk, 2015; Rand, 1997 a; Rand, 1997 b; Rand (2011); Warshak, 2014; Warshak, 2015; Österberg, 2011).
Dock återfinns PA, utan vare sig S eller D, i APAs uppslagsverk för psykiska åkommor. Så här skrev Kruk (2015) i Psychology Today:
“Parental alienation is a mental condition in which a child, usually one whose parents have been engaged in a high conflict separation, allies him or herself with an alienating parent and rejects a relationship with the other parent without legitimate justification”.Kruk hänvisar till Richard Warshak (2014, 2015) som menar att även om DSM-kommittén avvisade Bernet et al. (2010) så finns redan två diagnoskategorier som beskriver barn som drabbats av alieneringen:
- Parent-Child Relational Problem
- Child Affected by Parental Relationship Distress.
- Children never unreasonably reject the parent with whom they spend the most time.
- Children never unreasonably reject mothers.
- Each parent contributes equally to a child’s alienation.
- Alienation is a child’s transient, short-lived response to the parents’ separation.
- Rejecting a parent is a short-term healthy coping mechanism.
- Young children living with an alienating parent need no intervention.
- Alienated adolescents’ stated preferences should dominate custody decisions.
- Children who appear to function well outside the family need no intervention.
- Severely alienated children are best treated with traditional therapy techniques while living primarily with their favored parent.
- Separating children from an alienating parent is traumatic.
Dr Richard Warshak menar att det är viktigt att tidigt bryta den pågående alieneringen, dvs. sätta press på konfliktföräldern (oftast mamman), så att barn kan återförenas med den alienerade föräldern (oftast pappan).
Kruk avrundar:
“For the child, the biopsychosocial-spiritual effects of parental alienation are devastating. For both the alienated parent and child, the removal and denial of contact in the absence of neglect or abuse constitute cruel and unusual treatment. Adversarial court processes often add salt to the wound of both parents and children. This new research dispelling parental alienation fallacies thus represents a call to action. As a form of child maltreatment, parental alienation is a serious child protection matter as it undermines a basic principle of social justice for children: the right to know and be cared for by both of one's parents”.
Slutsats. Forskning om minne avvisar Pakkanens idé att intervjua treåringar. Tidigare exempel indikerar att Pakkanen blivit påverkad av uppmärksamheten - att stå på scenen vid en konferens och dess tema. Forskning om föräldraalienation pekar på att den typiska förövaren är en kvinna med mentala utmaningar, hög grad av neuroticism och/eller Borderline Personality Disorder som genom memory hacking frambringar föräldraalienation. Har Finland fått sin egen Quick-skandal?
Österberg (2011). Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD).
Österberg (2012). Kortisol i modersmjölken: positivt associerat med kvinnors relationsaggressivitet, negativt associerat med barns emotionell anpassning.
Österberg (2014). “Perception kontra fakta. Om okunnighet och en teori om argumenterande.
Österberg (2015). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Lunds tingsrätt.
Österberg (2018). Biringen, Z. & Harman, J. (2018). Föräldrar som beter sig illa: Hur institutioner och samhället hjälper till att alienera barn från sina kärleksfulla familjer. En review.
Österberg (2022). Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar.
Österberg (2022b). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa.
Österberg (2023 a). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldraalienation.
Österberg (2023 b). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Case 2: risk för flykt med barnen.
Österberg (2023 c). Föreningen Unizon utnyttjar ett tragiskt dödsfall för att pressa barn att tvångsumgås med relationsaggressiva mammor. Om mentala fallgropar.
Österberg (2023 d). Ett barn försvinner och kommer tillbaka: historien om ett vårdnadsfall 2010 (återpublicerad, från 2012).
Österberg (2023 e). Från 2014. Engelsk kartläggning indikerar att drygt 30 % av frånskilda mammor vägrar samarbeta med barnens pappor.
Österberg (2023 f). Har Håpnes cherry-picking lett till att barnet drabbats av Complex childhood trauma?
Österberg (2023 g). D.A.R.V.O - människorna accepterar inte debattartikeln och replikerna om föräldraalienation i Dagens Juridik. Gissa hur responsen blir?
Österberg (2023 h). Förståelse av begreppet föräldraalienation, 2 etablerade begrepp som är associerade med PA samt 10 mentala fallgropar om PA.
Österberg (2023 i). FÖRÄLDRAALIENATION Barn som tvingas lämna en förälder – En kvalitativ forskningsstudie. Utvärdering (review).
Österberg (2023 j). Public talk: Domestic Violence, Custodial trials, and Parental alienation.
Österberg (2023 k). Another child is abducted, this time stolen from the parent by a young women in Finland, but it may just be the tip of the iceberg.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment