Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Arrangörerna för konferensen - Finlandssvenska barnrättsdagarna - hade bjudit Tom Pakkanen, specialist inom rättspsykologi, som vid flera tillfällen fungerat som sakkunnigt vittne i domstolsförhandlingar.
Dr. Pakkanen:
- menade, på fullt allvar som det verkade, att det går att genomföra intervjuer på samma premisser som när man gör experimentella studier!?
- verkade också tro att barns verbala, deklarativa, framställning är det avgörande och påstod att det forskats en del om hur man intervjuar barn och att en intervjuaren kan stänga av sina mentala bias.
- argumenterar dessutom utifrån premissen att vårdnadstvister förklaras av föräldrars ömsesidiga konflikt.
- verkade, paradoxalt, vara just biased. Det beror sannolikt på den uppmärksamhet har får när domstolspersonal kallar hon att agera expertvittne. Det är inget fel med det, men på temat “ärlighet varar längst” är det viktigt att i “varudeklarationen” meddela publiken vilka bias man har.
- fick också frågan om föräldra-alienering existerar? Han svarade att det gör det men att det är svårt att påvisa. Även här undvek Dr Pakkanen att ge ett fullödigt svar på frågan trots den omfattande forskning som finns publicerad. Kanske spelade bias honom åter ett spratt?
Vad säger då vetenskapen?
För att reda ut den frågan kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021, kap 3). R.E.T. består av tre etablerade modeller:
- Epistemisk vigilance - vara misstänksam mot ett meddelande och syftet med att skicka ett meddelande (Sperber et al. 2010)
- Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla saker eller ett bredare perspektiv - tänk explorativt (Stanovich, 2009).
- Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och att tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).
Det är också känt att utmaningen med vittnesmål är att de bygger på minnen, d.v.s. den skakigaste källan till fakta. För att komma sanningen nära behöver man konstruera komplicerade latenta strukturer och sedan testa dessa med statistiska modeller.
2015 publicerade vetenskapsjournalisten Dr Maria Konnikova en analys av Stanford Prison Experiment i the New Yorker där hon visar att minnet även kan spela den aktuella forskaren ett spratt. Det handlar om ett experiment där man under ett par veckor skulle testa hur människor interagerade i rollerna fångar respektive fångvaktare. Experimentet fick mycket uppmärksamhet därför att våldet från dem som spelade fångvaktare blev så påtagligt att försöket fick avbrytas redan efter ett par dagar.
Inför experimentet hade man valt ut försökspersoner genom screening. Det betyder att deltagarna fick genomgå olika typer av test innan de delades i fångvaktare och fångar. Rekryteringen replikerades många år senare. Slutsatsen var att människor som väljer att bli vakter, polisen och liknande som regel tror på idén om lite hårdare tag.
“In a 2007 study, the psychologists Thomas Carnahan and Sam McFarland asked whether that wording itself may have stacked the odds. They recreated the original ad, and then ran a separate ad omitting the phrase “prison life.” They found that the people who responded to the two ads scored differently on a set of psychological tests. Those who thought that they would be participating in a prison study had significantly higher levels of aggressiveness, authoritarianism, Machiavellianism, narcissism, and social dominance, and they scored lower on measures of empathy and altruism”.Eftersom experimentet fick medial uppmärksamhet nådde det även den amerikanska kongressen. Dr Zimbardo kallades att tala inför kongressen och svara på frågor - ett så kallat kongressförhör. Här inträffade något märkligt som Dr Konnikova uppmärksammat - i strid med sina egna observationer hävdade Dr Zimbardo att våldet hade kunnat kommit från vem som helst, d.v.s. att det är handlade om ett allmänmänskligt drag.
“In October, 1971, soon after the study’s completion—and before a single methodologically and analytically rigorous result had been published—Zimbardo was asked to testify before Congress about prison reform. His dramatic testimony, even as it clearly explained how the experiment worked, also allowed listeners to overlook how coercive the environment really was. He described the study as “an attempt to understand just what it means psychologically to be a prisoner or a prison guard.”Dr Konnikovas menar att beteende påverkades av situationen och förväntningar i den situationen.
“Taken together, these two studies don’t suggest that we all have an innate capacity for tyranny or victimhood. Instead, they suggest that our behavior largely conforms to our preconceived expectations. All else being equal, we act as we think we’re expected to act—especially if that expectation comes from above (Konnikova)”.Dr Zimbardo kände sig sannolikt hedrad att bli kallad till kongressen. Uppmärksamheten blir en bekräftelse på att man gjort något meningsfullt.
En aspekt som Dr Konnikova inte nämner är att det episodiska minnet inte är reproduktivt utan konstruktivt i en social kontext (Schacter och Addis, 2007). Det förklarar varför Dr Zimbardo började fabulera om experimentet och utelämna detaljer.
Vår arts minnesstrukturer formas under tidig uppväxt genom den intensiva emotionella anpassning och kognitiva utveckling som utspelas under de första levnadsåren (Barumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014).
Autobiografiskt minne, som är skilt från episodiskt minne, formas runt runt 5-6 års ålder och är känsligt för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
Dessa episodiska och autobiografiska minnen är inte robusta utan manipuleras ganska enkelt genom memory hacking (Shaw, 2016 a). Exempel är en studie där man “lurar” respondenterna att tro att de kunde minnas visuellt perceptuerade objekt från den första levnadsdagen. I strid med hur minnet fungerar rapporterade ändå respondenterna detaljer från det rum de trodde sig kunna minnas: en mobil (som hänger i taket) och sjukvårdspersonal (Spanos, Burgess, Burgess, Samuels, och Blois,1999).
What was shocking was that almost all the participants who had these pseudo-recollections claimed that they were real memories as opposed to fantasies. The researchers had successfully generated false memories of an event that they had made up, from an age when the brain is physically incapable of forming such long-term memories. That meant that participants had been led to confabulate an entire memory out of thin air – they had generated impossible childhood memories (s. 29-30).I en annan studie manipulerade man minnet av ett besök på en av Disneys nöjesparker. Syftet med studien var att undersöka om reklam kunde inducera ett falsk minne. I en första studie bad man respondenter som besökt Disneys nöjespark som barn att läsa en annons som föreslog att de hade skakat hand med Musse Pigg under besöket. Resultatet visade att de som läst annonsen var mer övertygade om att de skakat hand med Musse Pigg. I en andra studie bad de olika respondenter att läsa annonser som föreslog att de skakat hand med Bugs Bunny. Effekten var densamma: annonsen ökade sannolikheten att respondenten trodde att det verkligen inträffat. Den första studien utesluter inte att den påstådda händelsen inträffar eftersom Muss Pigg är en av Disneys karaktärer, men den andra studien kan inte ha inträffat. Det hänger samman med att Bugs Bunny är en karaktär som ägs av Warner Bors och således aldrig exponderats på någon av Disneys anläggningar (Braun, Ellis och Loftus, 2002; Shaw, 2016). Ergo: det går att inducera absurda minnen hos barn.
This was the exact question that psychological scientist Deryn Strange asked. She wanted to know whether we can implant false memories of complex events, including absurdly impossible events.Forskarna presenterade sannolika och osannolika händelser för barn i ålder 6-10 år; dels bilder om händelser de varit med om, dels manipulerade händelser de inte varit med om. Den manipulerade händelsen var att barnen hade druckit te med Prince Charles av England. Sedan intervjuade man barnen vid tre tillfällen under tre veckor. De fann att 31 % av de 6 -åriga barnen och 10 % av de 10-åriga barnen inte bara accepterade den falska händelsen som sann utan även gav detaljerade beskrivningar om händelsen (Strange, Sutherland och Garry, 2006).
I Sverige inträffade Quick-fallet. En åklagare, Christer van Der Kwast, hade fått för att att han upptäckt en massmördare. Man anlitade även en rättspsykolog, Sven-Åke Christianson, som hävdade att minnen från barndomen kunde återskapas. Christianson hade försvisso tagit del av vad modern minneforskning visar, men av någon anledning valt att anamma idéer från neofreudianen Margit Norell, specialiserad på psykodynamik. Utmaningen med Sigmund Freud (1856-1939) är att har inte var psykologi och att han idéer och hypoteser saknar vetenskaplig validering.
Människor som söker sig till juridiken har sannolikt samma tro på hårdare tag som dem som söker till vaktyrken och polisen. För en åklagare är det ju också en fjäder i hatten att spåra något som osannolikt som en massmördare. Att i det läget leta upp ett expertvittne som bekräftar juristkollektivets teser, får farliga konsekvenser - som att skönja en massmördare för sitt inre öga och sedan driva tesen mot bättre vetande. Att i det läger välja bort att ringa ledningen på någon av instutionerna för psykologi i Lund, Stock eller Uppsala, och förhöra sig om den etablerade bilden av hur minnet funkar, och istället välja ut någon som vars idéer kan ge stöd till ens fantasier, är förstås graverande. Med utångspunkt från Norells/Dr Chrisiansons idéer om bortträngda minnen utsatte polis och åklagare även två brn i karlstad för trackaserier och anklagade dem för att vara mördare. Tillämpningen inkluderade intervjuer av barn.
Länk till källan.
Har Maj Estlander, verksamhetsledare för Bensows “anstalter för kvinnor med mentala utmaningar” (kommentar från personal inom socialtjänsten i Helsingfors), valt ut Dr. Pakkanen på samma premisser som Dr. Christianson valdes ut?
Likt Dr Zimbardo hade Van Der Kwast spelat upp en teaterföreställning som dessvärre accepterades av domstolspersonalen (8 så kallade domare). En av dem till och avvisade krav på bevis!?
rådmannen [en form av personal i en domstol] Kristina Almqvist, avslog med motiveringen att det inte framkommit skäl som motiverade att ett skriftligt sakkunnigutlåtande inhämtades (s. 536).Fasaden rämnade efter att många journalister börjat gräva i fallet. Den utpekade frigavs men ingen av de skyldiga ställdes inför rätta (SOU 2015:52).
9 augusti 2014: Mannen som slutade ljuga - kommentar med föräldra-barnperspektivet som inramning
18 september 2014: Mannen som slutade ljuga - jämförelse med When Prophecy Fails. Om konformism, dysrationalitet och evidenskänsla
Dr Pakkanen fungerar förstås på samma sätt som Dr Zimbardo och Van Det Kwast. När han vittnar om hur man ska intervjua barn, trampar han således i samma fälla som Dr Zimbardo, åklagaren Van Der Kwast och den svenska rättspsykologen som tror att minnen går att återskapa. Han underordnar sig domstolskulturens obskyra idéer om att vittnesmål är källan till fakta. Det kan förklaras av en stolthet över att bli kallad av domstolspersonalen att göra ett utlåtande som påverkar deras beslutsprocess.
Det betyder i så fall att Dr Pakkanen ignorerar fakta om barns anpassning och utveckling, inklusive hur deras episodiska och autobiografiska minnet påverkas. Det implicerar att han gör sig skyldig till oetiska övertramp. Har Finland fått sin egen Quick-skandal?
Föräldraalienering har varit validerat i årtionden. Här är några faktaspäckade sammanfattningar:
Österberg (2011). Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD).
Österberg (2012). Kortisol i modersmjölken: positivt associerat med kvinnors relationsaggressivitet, negativt associerat med barns emotionell anpassning.
Österberg (2014). “Perception kontra fakta”. Om okunnighet och en teori om argumenterande.
Österberg (2015). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Lunds tingsrätt.
Österberg (2018). Biringen, Z. & Harman, J. (2018). Föräldrar som beter sig illa: Hur institutioner och samhället hjälper till att alienera barn från sina kärleksfulla familjer. En review.
Österberg (2022). Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar.
Österberg (2022b). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa.
Österberg (2023 a). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 2: Föräldraalienation.
Österberg (2023 b). [Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Case 2: risk för flykt med barnen.
Österberg (2023 c). Föreningen Unizon utnyttjar ett tragiskt dödsfall för att pressa barn att tvångsumgås med relationsaggressiva mammor. Om mentala fallgropar.
Österberg (2023 d). Ett barn försvinner och kommer tillbaka: historien om ett vårdnadsfall 2010 (återpublicerad, från 2012).
Österberg (2023 e). Från 2014. Engelsk kartläggning indikerar att drygt 30 % av frånskilda mammor vägrar samarbeta med barnens pappor.
Österberg (2023 f). Har Håpnes cherry-picking lett till att barnet drabbats av Complex childhood trauma?
Österberg (2023 g). D.A.R.V.O - människorna accepterar inte debattartikeln och replikerna om föräldraalienation i Dagens Juridik. Gissa hur responsen blir?
Österberg (2023 h). Förståelse av begreppet föräldraalienation, 2 etablerade begrepp som är associerade med PA samt 10 mentala fallgropar om PA.
Österberg (2023 i). FÖRÄLDRAALIENATION Barn som tvingas lämna en förälder – En kvalitativ forskningsstudie. Utvärdering (review).
Österberg (2023 j). Public talk: Domestic Violence, Custodial trials, and Parental alienation.
Österberg (2023 k). Another child is abducted, this time stolen from the parent by a young women in Finland, but it may just be the tip of the iceberg.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Min om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment