"Perception versus fact". Why do people generally cling to factoids? On simulation bias, conformity and dysationalia (Swedish below)

Although research shows: that the Sun is the center of our solar system, that our species is related to other animals, that relativity matters, that it is important to problematize the phenomenon of climate, that we live in the most peaceful of times, a father-effect on children's emotional adjustment and cognitive development and that women more often than men are perpetrators of intimate partner violence, Copernicus, Gallilei, Darwin and Wallas, Dr. Piejke Jr. Dr Pinker, and Dr. Österberg/Mr. Bergkvist suffered harsh criticism including personal attacks for their discoveries and opinions. Ipsos shows that people are generally unable to make accurate judgments about demographics. Rosling shows that we use memories when assessing the present. Research in psychology shows that memory is for simulating future prospects and that we then tend to suffer from simulation bias and dysrationalia. And when we are convinced, then conformism keeps us in the delusion. The solution is spelled disjunctive reasoning. The article has been updated. 8 pages.

Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).

What is your perception of the outside world and how do you build your mental image of it?

Do you start from the facts and then use disjunctive reasoning (Pinker, 2011; Stanovich, 1993), or are you someone who easily conform and thus uses dysrational arguments (Stanovich, 1993) or cherry picking (Nickerson, 1998) and then use defensive argumentation to defend your standpoint?

When Nicolaus Copernicus (1473-1523) in his treatise De revolutionibus orbium coelestium showed that the Sun, rather than the Earth, was the center of the then known universe, he shook the prevailing values of his community.

The prevailing academic and social climate meant that Copernicus did not dare to publish the treatise, which became known only after his death. It was Professor Galileo Galilei (1564-1642) who shouldered the academic mantle to spread the message. Galileo challenged the powers that relied on maintaining a dogmatic perspective. It all ended with Professor Galilei having to choose between drinking poison or house arrest for the rest of his life. He chose the latter.

When Alfred Russel Wallace (1823-1913) and Charles Darwin (1809-1882) introduced the theory of evolution through natural and sexual selection in 1859, they received harsh criticism, including personal attacks, from their colleagues.

Although the idea of evolution was not new, it had been discussed for a couple of generations and Alexander Bain (1818-1903) had proposed something he calls "blind variation and selective retention", which in many ways overlapped with the theory of evolution, Darwin was mocked.

“This is a caricature of Charles Darwin that appeared in newspapers around 1871. It was mocking both his theory of evolution and  serving as a personal attack. Victorian Age England could not accept the theory of evolution seeing as the society was highly religious. Darwin’s works such as Origin of the Species and The Descent of Man  radically changed the fields of zoology, biology, natural history, and  life science” (link to source).

Another scientist who suffered from the questioning of the academic community was Albert Einstein (1879-1955) after he published the theory of relativity. In 1931, the book One Hundred Authors Against Einstein was published in which 121 scientists objected to the theory.
As recently as 2009, Roger Pielke Jr., a professor of environmental studies at Boulder University in Colorado, was attacked by columnist Michael Roddy:

“Misdeeds: It’s telling that Pielke thinks his poli sci degree entitles him to have an opinion about all aspects of climate science. Specifically, it’s telling us that he thinks we’re idiots”.

In his bio, Roddy describes himself as follows:

“Michael Roddy graduated with honors from Berkeley, and has written numerous magazine articles and Congressional testimonies on environmental and construction issues. He currently owns and operates a small hotel energy management company, with offices in Seattle, Napa, and Yucca Valley, California”.

Contrary to Roddy's claim, Dr. Pielke Jr. had a solid academic background including climate, partly through implicit learning (Seger, 1994) being inspired at home at the kitchen table by his father, the atmospheric scientist Roger Pielke Sr., partly through basic education in mathematics. Adding to that: employment at National Center for Atmospheric Research (NCAR) (Pielke Jr, 2010).

Dr. Pielke Jr. had also done what all scientists are trained to do: he problematized the concept, in the current case the climate. Roddy's attack stunted Dr. Pielke's career and he later experienced condescending treatment by the administration of the faculty that promoted him to professor (Laframboise, 2021).

In 2011, the psychologist Steven Pinker published the book The Better Angels of our Nature: Why Violence has Declined, which shows that contrary to our beliefs and doomsday prophecies, the world has become significantly less violent in the last six hundred years. Pinkers begins lectures on the study with:

“Believe it or not and I know that most people do not”.

Criticism came from various quarters, but a key criticism came from Noam Chomsky, professor of linguist at MIT and political activist:

“There’s something to that, but the story that he presents is pretty shaky. I mean, ninety-five percent, roughly, of human history is in hunter-gatherer societies. He claims that they were very violent and brutal, but the specialists on the topic don’t agree with him. There’s work by some of the leading people who work on indigenous societies—Brian Ferguson, Douglas Fry, Stephen Cory—they just claim [that Pinker’s notion about hunter-gatherers is] completely false” (Chomsky, 2017)

About 15 years ago, I started two studies. 

One was about children's adjustment and development as a function of emotional relationships with their parents. Inspriration was Diana Baumrind's research about parents influence on children's mental development (Baumrind, 1966).

The second was about how court personnel adjudicate custody disputes (1990-2001; n~1400). The results showed that (1) children who grow up with both parents or with their father have better emotional and social adjustment compared to children who grow up with a mother:

“A compilation of 28 studies on the effects of father absence on children's cognitive ability (Shinn, 1978), indicates that father absence as a function of divorce is negatively related to children's intellectual competence; which has also been demonstrated in previous studies (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al ., 1978). Shinn (1978) argues that the results of the compilation study are consistent with the hypothesis that children's interaction with parents forms a platform for cognitive development, and that a reduction in this interaction inhibits cognitive development” (s. 2).

(2) that court personnel discriminate against children's paternal relationships in 75% of cases (Österberg, 2004).

In parallel with this, I tutored a friend's thesis in law (I was the main but informal supervisor but was not paid by the department of law at Uppsala University). 

The thesis was partly a compilation data of how the staff at the Svea Court of Appeal in Sweden assessed female and male perpetrators of violence, and partly a survey of research on Domestic violence. The results showed that women as often as men are perpetrators of physical domestic violence, that lethal domestic violence is equally unlikely (0.000005) to affect children, men and women, and that psychological domestic violence is typically female (Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

Most of the people Bergkvist and I spoke to in the following years seemed to live with the belief that there is a uniquely positive effect of mothers on children's adjustment and development, and that men are more often perpetrators of intimate partner violence than women. Most also believed that it was typical for court staff in cases of custody disputes to divide custody/residence equally between the parents (the normal distribution curve would be symmetrical). This led to us being met with harsh criticism, not infrequently polemics, contrary to what the academic tradition offers.

It seems that our species' outlook is influenced by memories.

The company Ipsos has conducted a survey on the topic “perception versus facts”: The Perils of Perception: Americans Fail on All Measures of ‘Perceptions versus Facts’ in Unique Socio-demographic Knowledge Test:

Länk till källan:

A new Ipsos global survey highlights how wrong the public across 14 countries are about the scale of the basic make-up of their populations– and how the United States scores against the other 13, finishing in second-to-last place

Ipsos has tested the agreement/difference between people's beliefs about socio-demographic aspects and facts about the same. The survey covers 14 countries, including Sweden. The following themes have been touched upon:

• if the country has a young or aging population
• religious outreach
• how many are unemployed
• number of murders
• teenage pregnancies
• immigration
• proportion voting
• life expectancy.

There is a variation between the countries, but what is serious is that people generally have a factoid idea of reality. And it seems that the conviction is so strong that no one hesitates to explain why their belief is correct.

David Finkelhor, who is professor of sociology and director of the Family Research Laboratory at the University of New Hampshire, raises another aspect:

Länk till källan)

Hans Rosling, a professor of international health, has made similar observations, but then calls the phenomenon Ignorance - ignorance. The test shows that people generally think things are worse than they are. And the answer to why seems to be that they refer to memories as far back as 30 years (read more about the Ignorance Test, BBC, 2013).

Why do people generally cling to factoids?

Research on the mind is complex. But there are a few things that are assumed to be fundamental:

• Memory is not about forming associations but for simulating scenarios about the future we don't know much about (Gilbert and Wilson, 2007; Kaku, 2014), and is divided into several instances.
• Declarative and non-declarative respectively (Graf and Schacter, 1985; Squire and Zola, 1996).
• Declarative memory is divided into semantic, episodic and personal semantic (autobiographical) memory.
• Semantic memory relates to facts - 2+2=4, Paris is the capital of France etc. and is stable over time (ScienceDirect).
• Autobiographical memory is formed around the age of 5-6 and is sensitive for memory hacking (Nelson and Fivush, 2004; Fivush and Graci, 2017; Shaw, 2016).
• Episodic memory concerns events we have been part of. When we have to remember an event, a copy of the event is not retrieved from memory. Instead, a construction of the sequence of events takes place that is adapted to the current situation (Schacter and Addis, 2007), and is sensitive for memory hacking (Shaw, 2016).

Since the 1950s, psychological research has demonstrated a series of so-called mental pitfalls. Kahneman and Tversky point, for example to simulation-bias (1977, 1982/2013) to explain why our values and decisions become incorrect. They argue that our mind simply forms the mental model that is easiest to imagine.

Stanovich (1993), on the other hand, suggests that we easily become dysrationalia - losing the ability to think rationally despite sufficient intelligence.

It may explain why some had difficulty accepting Copernicus' rediscovery that the Sun is the center of the then-known universe, Darwin's/Walla's thesis - that we are related to other animals, Einstein's theory of relativity, Pielkes Jr. approach - to problematize the climate issue, Pinker's conclusion that we live in the most peaceful of times, that the father-relationship is of decisive importance for children's emotional and social adjustment and cognitive development, and that women are just as often perpetrators of physical domestic violence, that lethal domestic violence equally unlikely (0.00005) will affect children, men and women, and that psychological violence is typically a female phenomenon.

Once you have committed to a factoid, it is difficult to break free. During the 1950s, Festinger, Riecken and Schachters made a study of a sect - When Prophecy Fails: A Social and Psychological Study of a Modern Group that Predicted the Destruction of the World (Festinger et al. 1956). On page three reads: 

 “A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away, Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point”. 

Stanovich (2009) suggests disjunctive reasoning to avoid fallacies. It also probably works if you want to get out of them.

Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).

Swedish version/svensk version.

Abstract. Trots att forskning visar: att Solen är centrum i vårt solsystem, att vår art är besläktad med andra djur, att det är viktigt att problematisera fenomenet klimat, att vi lever i den fredligaste av tider, en pappa-effekt på barns emotionella anpassning och kognitiva utveckling och att kvinnors oftare än män är förövare av våld  i nära relationer, drabbades Copernicus, Gallilei, Darwin och Wallas, Dr. Piejke Jr. och Österberg/Bergkvist av hård kritik inklusive personangrepp för sina upptäckter och åsikter. Ipsos visar att folk i allmänhet inte kan göra korrekta bedömningar beträffande demografi. Rosling visar att vi använder minnen när vi ska bedöma nuet. Forskning psyket visar att minnet är till för att simulera framtida prospekt och att vi då tenderar att drabbas av simulerings-bias och blir dysrationella. Och när vi blivit övertygade, då håller konformismen oss kvar i vanföreställningen. Lösningen stavas disjunktivt resonerande. Artikeln har uppdaterats. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Vad är din föreställning av omvärlden och hur bygger du din mentala bild om densamma?

Utgår du från fakta för att sedan resonera självständigt och rationellt (Pinker, 2011; Stanovich, 2009), eller är du en sån som lätt påverkas av din socio-kulturella hemvist, konformeras och därmed använder dysrationella argument (Stanovich, 1993) eller cherry picking (Nickerson, 1998) för att sedan lägga ut texten i ett argumenterande till försvar för din ståndpunkt?

När Nicolaus Copernicus (1473-1523) i sitt traktat De revolutionibus orbium coelestium visade att Solen, snarare än Jorden, var centrum i det då kända universum, satte han de rådande [dysrationella] värderingarna i gungning.

Det rådande akademiska och samhällsklimatet gjorde att Copernicus inte vågade publicera traktatet som blev känt först efter hans bortgång. Det blev professor Galileo Galilei (1564-1642) som axlade den akademiska manteln att sprida budskapet. Galilei utmanade makten som vann på att bibehålla ett dogmatiskt perspektiv. Det hela slutade med att professor Galilei fick välja mellan att dricka gift eller husarrest resten av sitt liv. Han valde det sistnämnda.

När Alfred Russel Wallace (1823-1913) och Charles Darwin (1809-1882) 1859 introducerade teorin om evolution genom naturliga och sexuella urval fick de utså hård kritik, inklusive personangrepp, från kollegorna.

Trots att idén om evolution inte var ny, den hade dryftats ett par generationer och Alexander Bain (1818-1903) hade föreslagit något han kallar “blind variation and selective retention”, som på många sätt överlappade med evolutionsteorin, hånades framför allt Darwin.

“This is a caricature of Charles Darwin that appeared in newspapers around 1871. It was mocking both his theory of evolution and  serving as a personal attack. Victorian Age England could not accept the theory of evolution seeing as the society was highly religious. Darwin’s works such as Origin of the Species and The Descent of Man  radically changed the fields of zoology, biology, natural history, and  life science” (länk till källan).

En annan forskare som drabbades av ifrågasättandet av det akademiska kollektivet var Albert Einstein (1879-1955) efter han publicerat relativitetsteorin. 1931 publicerades boken One Hundred Authors Against Einstein där 121 forskare invände mot teorin.

Så sent som 2009 attackerades Roger Pielke Jr, professor i miljöstudier vid Boulder universitet i Colorado, av kolumnisten Michael Roddy:

“Misdeeds: It’s telling that Pielke thinks his poli sci degree entitles him to have an opinion about all aspects of climate science. Specifically, it’s telling us that he thinks we’re idiots”.

I sin bio beskriver sig Roddy enligt följande:

“Michael Roddy graduated with honors from Berkeley, and has written numerous magazine articles and Congressional testimonies on environmental and construction issues. He currently owns and operates a small hotel energy management company, with offices in Seattle, Napa, and Yucca Valley, California”.

Tvärtemot Roddys påstående, hade Dr Pielke Jr. en gedigen bakgrund, dels genom implicit lärande (Seger, 1994) att hemma vid köksbordet inspireras av sin pappa, atmosfärsforskaren Roger Pielke Sr., dels genom  grundutbildning i matematik och anställning vid National Center for Atmospheric Research (NCAR) (Pielke Jr, 2010).

Dr Pielke Jr. hade också gjort det alla forskare lärt sig: han problematiserade, i det aktuella fallet klimatfrågan. Roddys attack hämmade Dr Pielkes karriär och han fick senare uppleva förödmjukande behandling av administrationen på den fakultet som promoverat honom till professor (Laframboise, 2021).

2011 publicerade psykologen Steven Pinker boken The Better Angels of our Nature: Why Violence has Decline som visar att tvärt emot våra föreställningar och domedagsprofetior har världen blivit betydligt mindre våldsam de senaste sexhundra åren. Pinkers inleder föreläsningar om studien med:

“Believe it or not and I know that most people do not”.

Kritiken kom från olika håll, men en tongivande kritik kom från Noam Chomsky, professor linguist vid MIT och politisk aktivist:

“There’s something to that, but the story that he presents is pretty shaky. I mean, ninety-five percent, roughly, of human history is in hunter-gatherer societies. He claims that they were very violent and brutal, but the specialists on the topic don’t agree with him. There’s work by some of the leading people who work on indigenous societies—Brian Ferguson, Douglas Fry, Stephen Cory—they just claim [that Pinker’s notion about hunter-gatherers is] completely false” (Chomsky, 2017).

För ca 15 år sedan påbörjade jag två studier. Den ena handlade om barns anpassning och utveckling som en funktion av föräldrarelation. Den andra handlade om hur domstolspersonal dömer i vårdnadstvister (1990-2001; n~1400). Resultatet visade att (1) barn som växer upp båda föräldrarna eller med sin pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med mamma:

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s. 2).

(2) att domstolspersonal diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Österberg, 2004).

Parallellt med detta handledde jag en kompis examensuppsats i juridik. Det var dels en sammanställning av hur personalen i Svea hovrätt bedömde kvinnliga respektive manliga förövare av våld, dels en kartläggning av forskning om våld i nära relationer (från engelskans Domestic Violence). Resultatet visade att kvinnor lika ofta som män är förövare av fysiskt våld i nära relationer och att dödligt våld i nära relationer lika osannolikt (0,000005) drabbar barn, män och kvinnor och att psykiskt våld är typiskt kvinnligt (Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

De flesta som Bergkvist och jag talade med under de följande åren verkade leva med övertygelsen att det finns en unik positiv effekt av mamma på barns anpassning och utveckling samt att män oftare än kvinnor är förövare av våld i nära relationer. De flesta trodde också att det typiska var att domstolspersonal i fall av vårdnadstvist delade vårdnad/boende jämnt mellan föräldrarna (normalfördelningskurvan skulle vara symmetrisk). Det ledde till att vi möttes av hårt kritik, inte sällan polemik, tvärt emot vad det akademiska traditionen bjuder.

Det verkar som vår arts syn på saker och ting är påverkade av minnen.

Företaget Ipsos har gjort en enkät på temat “perception versus facts”: The Perils of Perception: Americans Fail on All Measures of ‘Perceptions versus Facts’ in Unique Socio-demographic Knowledge Test:

Länk till källan:

A new Ipsos global survey highlights how wrong the public across 14 countries are about the scale of the basic make-up of their populations– and how the United States scores against the other 13, finishing in second-to-last place

Ipsos har testat överensstämmelsen/skillnaden mellan människors tro om socio-demografiska aspekter och fakta om desamma. Enkäten omfattar 14 länder, däribland Sverige. Följande teman har berörts:

• om landet har en ung eller åldrande befolkning, 
• religiös utbredning, 
• hur många som är arbetslösa, 
• antal mord, 
• tonårsgraviditeter, 
• invandring, 
• andel som röstar och 
• förväntad livslängd. 

Det finns en variation mellan länderna men det som är graverande är att folk i allmänhet har en faktoid föreställning om verkligheten. Och det verkar som att övertygelsen är så stark att ingen tvekar om att förklara varför deras tro är korrekt.

David Finkelhor, som är professor i sociologi och direktör för the Family Research Laboratory at the University of New Hampshire lyfter en annan aspekt:

Länk till källan)

Hans Rosling, till vardags professor i internationell hälsa, har gjort liknande iakttagelser, men kallar då fenomenet Ignorans - okunnighet. Testet visar att folk i allmänhet tycker att saker och ting är värre än vad de är. Och svaret på varför tycks vara att de refererar till minnesbilder så långt som 30 år tillbaka i tiden (läs mer om Ignorance Test, BBC, 2013). Att många människor i samhället samlas kring faktoida värderingar, d.v.s. värderingar som tycks vara korrekta men inte är det, får konsekvenser på tillämpning i olika sammanhang.

Varför hänger folk i allmänhet sig fast vid faktoider?

Forskning om psyket är komplext . Men det finns några saker som antas vara fundamenta:

• Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
• Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
• Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
• Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect). 
• Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Nelson och Fivush, 2004; Fivush och Graci, 2017; Shaw, 2016).
• Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007), och är sårbart för memory hacking (Shaw, 2016).

Psykologiforskning har sedan 1950-talet påvisat en rad så kallade mentala fallgropar. Kahneman och Tversky (1977, 1982/2013) pekar t ex. på simulerings-bias för att förklara varför våra värderingar och beslut blir felaktiga. De menar att vårt psyke helt enkelt formar den mentala modell som är lättast att föreställa sig. Och då är det sannolikt att drar sig något till minnes ... Stanovich (1993), å andra sidan, menar att vi lätt blir dysrationella - tappar förmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens.

Det kan förklara varför vissa hade svårt att acceptera Copernicus återupptäcks att Solen är centrum i det då kända universum,  Darwins/Wallas tes - att vi är besläktade med andra djur - Einstein teori om relativitet, Pielkes Jr. ansats - att problematisera klimatfrågan, Pinkers slutsats att vi lever i den fredligaste av tider, att pappa-relationen har avgörande betydelse för barns emotionella och sociala anpassning och kognitiva utveckling samt att kvinnor lika ofta är förövare av fysiskt våld i nära relationer, att dödligt våld i nära relationer lika osannolikt (0,00005) drabbar barn, män och kvinnor och att psykiskt våld nära relationer är typiskt kvinnligt.

När man väl anpassat sin attityd till en faktoid, då är det svårt att bryta sig loss. Under 1950-talet gjorde Festinger, Riecken och Schachters en studie av en sekt - When Prophecy Fails: A Social and Psychological Study of a Modern Group that Predicted the Destruction of the World (Festinger et al. 1956). På sidan tre står följande att läsa:

“A man with a conviction is a hard man to change, Tell him you disagree and he turns away, Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point”.

Stanovich (2009) menar att vi kan använda disjunktivt resonerande för att undvika dessa fallgropar. Det funkar sannolikt även om man vill ta sig ur fallgropen.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).